vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Kommunsamverkan västra länsdelen

Riktlinjer, rutiner och stödmaterial specifika för västra länsdelen.

Vårdprocessprogram för personer med demenssjukdom

Samverkan kring demens i västra länsdelen enligt det vårdprocessprogram som är uppsatt. Syftet med vårdprocessprogrammet är att säkra en struktur för vård och omsorg för personer med demenssjukdom under hela sjukdomsförloppet.

VPP demens är både ett vårdprocessprogram och ett multiprofessionellt nätverk över huvudmannagränserna. Inom VPP demens tar man fram gemensamma riktlinjer för utredning, vård och omsorg samt behandling. Vi anser att det är särskilt viktigt att kommunerna och regionen samverkar kring utredningsprocessen och BPSD-teamet.

Demens: Vårdprocessprogram NSV (Dokumenta) Länk till annan webbplats.

Process för patient med demenssymtom - flödesschema Pdf, 229.1 kB.

Vårdprocess för yngre personer med demenssjukdom NSV Pdf, 215.3 kB.

Från kommunerna finns deltagare från Boxholm, Mjölby, Motala, Vadstena och Ödeshög, från både hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Region Östergötland representeras av specialistvården, minnesmottagningen på Lasarettet i Motala, och primärvården.

VPP demens leds av en processledare som årligen samlar en större arbetsgrupp för att gemensamt dra upp riktlinjer och planer för nästa år i samsyn och i linje med de nationella riktlinjerna för demenssjukdom samt utvärdera året som gått. VPP demens rapporterar till Styrgruppen väster (SVÄ). VPP demens är i högsta grad ett levande nätverk som utvecklas och tar till sig de senaste rönen och förbättrar vårdprocessen i gemensamma satsningar.

Processledare är Maria Kling (kommun) och Tove Hultberg (region).

Kognitiv svikt innebär en sänkning av den kognitiva förmågan. Kognitiv svikt kan orsakas av till exempel åldrande, påverkan av olika substanser som alkohol men också av en mängd olika sjukdomar. Demenssjukdom innebär att en sjukdomsprocess i hjärnan sänker den kognitiva förmågan från en tidigare högre nivå och sänkningen av den kognitiva förmågan påverkar aktiviteter i vardagen. Det finns många olika demenssjukdomar, de vanligaste är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, blanddemens, Lewykropps demens och frontotemporal demens, av dessa är Alzheimers sjukdom den vanligaste.

Demenssjukdom bedöms utifrån svårighetsgraderna mild, måttlig eller svår demens. Demenssjukdom klassas idag som en folksjukdom och medför ofta stort lidande för både den drabbade personen och anhöriga. År 2010 fanns nästan 36 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Antalet antas dubbleras var 20:e år till 66 miljoner år 2030 och 115 miljoner år 2050. I Sverige finns ungefär 160 000 personer med demenssjukdom och cirka 24 000 personer insjuknar varje år (enligt siffror från Socialstyrelsen 2012).

Demens kommer från latin och ”de” betyder utan/från och ”mens” betyder själ/sinne alltså betyder det ”från sinne” eller ”utan själ”. Vi vet idag att detta är långt ifrån sanningen och att personer med demenssjukdom med rätt bemötande kan bevara sin personlighet långt in i sjukdomen. Demenssjukdomar går inte att bota men genom stöd, rätt bemötande, miljöanpassning och i vissa fall läkemedel kan symtomen lindras och livskvalitén öka.

WHO global actionplan on the public health response to dementia 2017-2025 (alzint.org) Länk till annan webbplats.

En nationell strategi för demenssjukdom (socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Målnivåer Vård och omsorg vid demenssjukdom Länk till annan webbplats.

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom (kunskapsstodforvardgivare.se) Länk till annan webbplats.

Standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom (sociastyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Svenskt demenscentrum (demenscentrum.se) Länk till annan webbplats.

SveDem kvalitetsregister (ucr.uu.se/svedem) Länk till annan webbplats.

Utredning av demens

Vid misstanke om demenssjukdom är det viktigt med en snabb och adekvat medicinsk utredning för att bedöma den kognitiva förmågan och om möjligt fastställa eller utesluta demenssjukdom. Basal utredning sker i primärvården och utvidgad utredning görs på specialistmottagning. Det är viktigt för patient och närstående med tidig diagnos. Det möjliggör behandling och biståndsbedömda insatser från kommunen som till exempel ledsagning, avlösning i hemmet, växelvård, dagverksamhet och särskilt boende med demensinriktning.

Vid hemsjukvårdsreformen i Östergötland 2014 växlades vissa uppgifter i den basala utredningen över till kommunen. Det innebär att en basal utredning initieras av läkare på vårdcentral som skickar remiss till kommunen, där utför arbetsterapeut och sjuksköterska testning av patient och anhörigintervjuer. Återkoppling sker till läkare på vårdcentralen för eventuellt fastställande av demensdiagnos. Efter varje utredning är det viktigt att vårdcentralen återkopplar till kommunens hälso- och sjukvård.

Om det uppstår svårigheter att sätta diagnos, att det är yngre patienter, ett snabbt eller oväntat förlopp, ska vårdcentralen skicka remiss till minnesmottagningen för utvidgad demensutredning. Minnesmottagningen har ett konsultationsteam som åker till vårdcentralerna i västra länsdelen.

Personer med funktionsnedsättning har relativt stor risk att utveckla demenssjukdom och de har vanligtvis mindre möjlighet att själva förmedla demensutveckling. För dessa personer finns kartläggningsinstrumentet "Tidiga tecken" framtaget och genomförs årligen på kommunernas LSS-boenden av kontaktperson och legitimerad personal. VPP demens har tagit fram en vårdprocess där vårdcentralen ska skicka remiss till minnesmottagningen om demensmisstanke finns för utredning på specialistmottagning.

Tidiga tecken (TT) är ett kartläggningsverktyg som inhämtar information om hälsa, kognitiv funktion, beteende, praktiska och sociala färdigheter samt socialt nätverk. Det har utvecklats för att skapa goda rutiner för tidig upptäckt av tecken på försämrade funktioner och sjukdomar hos vuxna och äldre med kognitiv funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning.

TT ses som en del av kommunens hälso- och sjukvårdsinsatser på LSS-boenden för personer med funktionsnedsättning.

TT genomförs årligen av kontaktperson, arbetsterapeut och eventuellt sjuksköterska i boendet för att säkerställa god kvalitet på omvårdnad och hälso- och sjukvård.

Vid betydande förändring av resultatet, som inte kan förklaras med t.ex. miljöförändringar eller förändrad familjesituation, ska omvårdnadsansvarig sjuksköterska kontakta läkare på vårdcentral för vidare utredning, enligt riktlinjer vårdprocessprogram demens.

Tidiga tecken (tidigatecken.se) Länk till annan webbplats.

Minnesmottagningen erbjuder informationsträffar till patienter med demensdiagnos och deras närstående i västra länsdelen. Informationsträffarna är uppdelade på två tillfällen och genomförs vanligen en gång per termin.

BPSD-teamet

I BPSD-teamet ingår specialistläkare, sjuksköterskor från kommunerna och minnesmottagningen, arbetsterapeut från minnesmottagningen och undersköterskor med särskild kompetens och erfarenhet från alla fem kommunerna i västra länsdelen.

Nio av tio personer med demensdiagnos uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom. BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) omfattar en rad olika symtom som till exempel depression, ångest, irritabilitet, hallucinationer och vanföreställningar. Dessa symtom har två saker gemensamt – de orsakar stort lidande för personen och är ofta särskilt svåra att möta för anhöriga och vårdpersonal. På kommunernas särskilda boenden för personer med demenssjukdom används det nationella kvalitetsregistret, BPSD-registret, som ett led i att strukturerat kunna mäta och följa upp insatta åtgärder. I länsdelen finns även tre personer som är behöriga att utbilda BPSD-administratörer på kommunernas särskilda boenden.

Vid särskilt svåra tillstånd, då de insatser som enheterna själva genomför inte är tillräckliga, kan ansvarig läkare skicka remiss till BPSD-teamet. Det är minnesmottagningen som är ansvarig för BPSD-teamet och sjuksköterska på minnesmottagningen är teamledare.

Arbetet i BPSD-teamet startar med en remiss från primärvården till minnesmottagningen och där sker genomgång av journal, läkemedel, beteendeschema och beteendebeskrivning. Teamledaren utser vilka undersköterskor från kommunerna som åker på observationsbesök, undersköterskorna åker inte på ärenden i sin egen kommun. Alla insatser och bemötandestrategier som varit framgångsrika återkopplas till enheterna på personalmöten.

Kontaktuppgifter:
Minnesmottagningen
Lasarettsgatan 37
591 85 Motala
Telefon: 010-104 74 37

BPSD registret (bpsd.se) Länk till annan webbplats.

BPSD utbildning (bpsd.se) Länk till annan webbplats.

Beteende schema (Excel) Excel, 368.5 kB.

Beteende beskrivning (Excel) Excel, 688 kB.

Läkemedelsrekommendationer Nationella riktlinjer sid 53 (socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Mall Nybesök Word, 106.2 kB.

Mall observation Word, 57 kB.

Anhörigstöd

Socialstyrelsen beskriver begreppet anhörig som en person som har nära relation till den som är sjuk. I Sverige är det cirka en miljon personer som klassas som anhöriga. Allt fler äldre personer har anhöriga som sköter nästan all omsorg och många med demenssjukdom bor i eget boende långt in i sjukdomen, anhöriga har därför en mycket viktig roll. Som anhörig kan tillvaron kännas mycket tillfredsställande men också ansträngd och det är mycket viktigt att anhöriga får den hjälp och stöd som behövs för att hantera situationen på bästa sätt. I de nationella riktlinjerna påtalas vikten av olika former av stöd till anhöriga såsom information, möjlighet till anpassad avlösning samt dagverksamhet för den som är sjuk.

Kommunerna är i dag skyldiga enligt lag att erbjuda anhörigstöd. Hur detta stöd ser ut varierar från kommun till kommun. Om du är intresserad av det ta kontakt med din kommun och efterfråga anhörigstöd. Det finns även en webbutbildning ”Demens ABC plus Anhöriga” som vänder sig just till anhöriga.

Länk till kommunernas hemsidor om anhörigstöd:

Anhörigstöd Boxholms kommun (boxholm.se) Länk till annan webbplats.

Anhörigstöd Mjölby kommun (mjolby.se) Länk till annan webbplats.

Anhörigstöd Motala kommun (motala.se) Länk till annan webbplats.

Stör för anhöriga i Vadstena kommun (vadstena.se) Länk till annan webbplats.

Anhörigstöd för dig i Ödeshög (odeshog.se) Länk till annan webbplats.

Svenskt Demenscentrum
Demens ABC plus Anhöriga (demenscentrum.se) Länk till annan webbplats.

Dagverksamhet

Dagverksamhet är en biståndsbedömd insats som i de nationella riktlinjerna prioriteras högt. Anpassad dagverksamhet bör erbjudas såväl yngre som äldre personer med demenssjukdom.

Dagverksamhet innebär att personer med demenssjukdom dagtid får vistas i en anpassad verksamhet med personcentrerat förhållningssätt. Syftet med verksamheten är att erbjuda personerna gemenskap, stimulera till fysisk aktivitet, behålla funktionsförmågor som krävs för att klara aktiviteter i eget boende och samtidigt erbjuda anhöriga avlösning.

I Boxholm, Mjölby, Motala och Vadstena finns biståndsbedömd dagverksamhet för personer med demenssjukdom.

I Ödeshög finns en allmän öppen dagverksamhet, som inte är biståndsbedömd, för kommunens medborgare (inte enbart de med demenssjukdom).

Vägledning dagverksamhet (socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Hemtjänst och särskilt boende för demenssjuka

I kommunerna erbjuds insatser inom socialtjänstlagen som är biståndsbedömda, det kan till exempel vara ledsagning , hemtjänst eller särskilt boende. Detta för att ge stödja och ge personen möjlighet att bo kvar i sitt eget boende så länge som möjligt. I Mjölby finns en hemstödsgrupp som är en del av hemtjänsten som specialiserat sig på att arbeta hemma hos personer med demenssjukdom, vilket kräver mer kunskap om demenssjukdomar, personcentrerat arbetssätt och hög kontinuitet hos personalen.

När en person med demenssjukdom inte längre klarar att bo kvar i sitt eget boende erbjuder alla fem kommuner i västra länsdelen särskilt boende med demensinriktning. I de nationella riktlinjerna har anpassat boende för personer med måttlig till svår demenssjukdom prioriterats högt. Boenden bör ha en inkluderande miljö för att stödja personen med demenssjukdom och främja delaktighet. I särskilda boenden för personer med demenssjukdom finns kontaktman för varje person. På särskilt boende arbetas utifrån personcentrerad vård och omsorg och utgår från personens levnadsberättelse.

Nollvisionen (demenscentrum.se) Länk till annan webbplats.

Film om nollvisionen (youtube.com) Länk till annan webbplats.

Levnadsberättelse (demensforbundet.se) Länk till annan webbplats.

Sedan 2016 med undantag under pandemin har det varit möjligt för särskilt boende med inriktning demenssjukdom att ansöka om certifiering från vårdprocessprogram demens Västra Östergötland.

Syftet med certifieringen är att skapa förutsättningar för enheterna att bedriva en god och säker vård och omsorg samt ge förutsättningar för strukturerade förbättringsarbeten.

Kriterierna har utvecklats under åren och förnyas regelbundet, allt för att hålla hög kvalité på vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kriterierna följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom och utgår från områdena utbildning, personcentrarad vård och användandet av kvalitetsregister.

Läs mer om kriterier och förklaringar nedan:

Mall för certifiering av demensboende Word, 60.4 kB.

Individanpassad måltid Pdf, 179.3 kB.

Förklaring av kriterierna för certifiering Pdf, 145.8 kB.

Förbättringsarbete vid certifiering Pdf, 41.4 kB.