Förbättringsmodellen
Förbättringsmodellen hjälper oss att arbeta strukturerat och systematiskt med förändringar. Här hittar du information om förbättringsmodellen och de verktyg du kan använda dig av.
Det här är ett pågående förbättringsarbete, därför finns inte alla länkar på plats. Vi uppdaterar med länkar, ny kunskap och nya metoder efter hand som de blir klara.
Varför ska vi använda förbättringsmodellen?
Förbättringsmodellen hjälper oss att arbeta strukturerat, nå mätbara mål och skapa en handlingsplan. När alla använder samma modell ökar möjligheterna till samarbete, kunskapsutbyte och kvalitetsförbättring. Modellen hjälper oss också att snabbt komma i gång med mindre tester innan vi gör en större förändring.
Vad är förbättringsmodellen och hur hjälper den oss?
Förbättringsmodellen består av tre frågor och förbättringshjulet PGSA (planera, göra, studera och agera). Frågorna hjälper oss att komma på vad som kan förbättras och att sätta mätbara mål. Börja med att svara på frågorna. Därefter går du igenom PGSA hjulets olika steg. Ta hjälp av mallen för att komma igång.
1. Sätta mål och syfte
Vad vill vi åstadkomma?
2. Mäta och följa upp
Hur vet vi att en förändring är en förbättring?
3. Samla idéer
Vilka förändringar kan vi göra eller testa som leder till förbättring?
Förbättringshjulet PGSA
Att ställa sig frågan vad vill vi åstadkomma?
Ibland kan målet tyckas tydligt från början, men det är viktigt att reflektera över vad vi faktiskt vill uppnå och varför. För att börja förbättringsarbete behöver vi alltid identifiera ett behov, problem eller en utmaning. Därför är det viktigt att först göra en analys för att identifiera det verkliga behovet eller problemet, och sedan sätta mål baserat på detta.
Varför ska vi sätta mål när vi vill förändra?
Målet för alla förändringar är att vi ska nå förbättring och lärande. En förbättring sker inte utan en tydlig avsikt att göra det. Därför blir det extra viktigt att lägga tid på att formulera mål. Ett tydligt och välformulerat mål hjälper oss att fokusera förändringarna åt rätt håll.
Hur sätter vi mål?
Ibland finns redan ett uttalat mål som vi kan använda oss av. Ibland behöver vi bryta ner ett mål i mindre delar för att vara säkra på att vi gör rätt på vägen mot ett mer övergripande mål. Vi hittar vägledning till målformulering till exempel genom regionens styrning, God vård eller i Kunskapsstyrningen.
För att kunna sätta mål för den förbättring som vi vill åstadkomma behöver vi veta utgångsläget, det vill säga hur nuläget ser ut. Genom att kartlägga nuläget får vi hjälp att formulera ett tydligt mål för förbättringsarbetet.
Ibland behöver vi starta förbättringsarbetet med att förstå behovet eller problemet innan vi hittar mål och lösningar. Tänk på att patienten och invånarens behov ger oss vägledning här.
Vilka metoder hjälper oss att sätta mål?
- SMARTa mål, metod/verktyg för att formulera mål
- Donabedian målformuleringar
Vilka metoder hjälper oss att förstå behov eller kartlägga nuläget?
Hur vet vi att en förändring är en förbättring?
Varför ska vi mäta?
När målet finns, behöver vi mäta och följa upp. Genom att mäta förbättringsarbetets framsteg under pågående förbättringsarbete och senare även resultatet av förbättringsarbetet, får vi reda på om vi uppnår målet eller inte. Med tätare mätningar kan vi tänka om och justera. Mätningar hjälper oss att ta beslut eller göra rätt vägval genom förbättringsarbetet. Mätning motiverar oss också att jobba framåt och tillsammans. Vad ska vi mäta?
Låt målet styra vad som ska följas upp och använd en mätmetod som kan visa på om förändringen leder mot önskat utfall. Då vet vi att förändringen sker utifrån vårt förbättringsarbete.
Genom att beskriva och visualisera nuläget före förändringen i en baslinjemätning, kan vi se om förbättringsarbetet är genomförbart och ger nytta.
Tänk på att data är i grunden är objektiv och samtidigt kraftfull nog att stärka eller stjälpa åsikter och meningar. Var därför nogsam vid insamling av data.
Hur mäter vi?
Försök att hitta något som kan mätas ofta, dagligen eller veckovis. Det kommer att ha betydelse för hur snabbt effekterna av förändringsarbetet syns. Samtidigt är det viktigt att vara tålmodig och mäta en längre tid för att se att resultatet är hållbart över tid. Vi behöver också vara tålmodiga för att kunna se om trender i mätningen beror själva förbättringsarbetet eller naturlig /slumpmässig variation.
Vilka metoder hjälper oss att mäta?
- Värdekompassen - för mått och mätetal i en process
- Styrdiagram
Vilka förändringar kan vi göra eller testa som leder till förbättring?
Varför behövs idéer?
När mål och mätetal är på plats, börjar insamling av idéer och lösningar. Dessa hjälper oss att nå vår önskade förbättring. De idéer som väljs ut, testas i PGSA-cykler.
Hur samlar vi idéer?
Insamling av idéer och tänkbara lösningar kan göras på många sätt. Ibland finns kanske redan förslag, ibland växer de fram i det dagliga arbetet och ibland behövs hjälp på vägen. Då kan olika metoder hjälpa till för idégenerering.
Ibland behövs frågor som hjälp vid idégenerering.
- Vad säger kunskapsläget, evidensen eller riktlinjer?
- Vad gör de som är bäst på detta?
- Vad säger vår egen verksamhet?
- Vad säger patienter och närstående?
Vilka metoder hjälper oss att hitta idéer?
I planeringsfasen tar vi fram en plan för genomförandet utifrån de mål, mått och idéer som vi har identifierat. Vi planerar vad som ska göras, hur det ska göras samt när och vem som ska genomföra det. Här planerar vi även hur förändringen ska följas upp och mätas.
Vilka metoder hjälper oss att planera?
- Handlingsplan
- Kommunikationsplan
I denna fas genomför vi förändringen som vi har planerat. Vi fångar fakta genom synpunkter, iakttagelser och erfarenheter. Här noterar vi även problem och oväntade händelser samt tar del av erfarenheter från genomförandet. Det är viktigt att se till att de som är involverade förstår problemet och vilka förbättringar som ska utföras.
Vilka metoder hjälper oss att göra?
- Histogram
- Paretodiagram
- Styrdiagram
- Dagbok eller loggbok
Under och efter genomförandet, studerar vi hur det går. Vi analyserar och jämför resultatet med vårt mål och våra mätetal. Vi använder olika statistiska metoder för att studera resultatet. När en positiv effekt uppnåtts och kvaliteten förbättrats, behövs fortsatta kontroller för att se till att förbättringarna bibehålls.
Vilka metoder hjälper oss att studera?
- Histogram
- Paretodiagram
- Styrdiagram
- Dagbok eller loggbok
I sista fasen tar vi hand om lärdomar från genomförandet. Vi summerar och reflekterar över de lärdomar vi gjort. Vi bedömer om förändringen ska förkastas, om något behöver justeras och prövas ytterligare ett PGSA varv. Om vi nått önskat resultat, så kanske förändringen ska implementeras som den är. Även då behövs en plan för det fortsätta arbetet. Vi tar också beslut om att sprida förändringen inom och utanför den egna enheten.
Vilka metoder hjälper oss att agera?
- Implementering
- Skala upp
Senast uppdaterad
Kontakt
- Telefonnummer:010-103 03 31
- E-postadress:cecilia.adriansson@regionostergotland.se