Undersökningar av centrala nervsystemet

Indikationer:

• diagnostik vid utredning av misstänkt epilepsi inklusive status epilepticus
• andra sjukdomar som drabbar hjärnbarken till exempel encefalit/encefalopati och medvetandepåverkan
• uppföljning av ovanstående sjukdomar

Utförande: Elektroder som placeras på huvudet enligt ett speciellt så kallat 10–20 monterings-schema. Undersökning kan göras i vila med slutna ögon, med patienten liggande eller halvsittande. Ibland utförs provokationer i form av hyperventilation och/ eller fotostimulering som ökar EEGs diagnostiska värde. Undersökning tar 20–40 minuter beroende om denna görs akut eller polikliniskt. Samtidig videoinspelning är en fördel och ökar diagnostiskt värde. Ibland, vid vissa typer av epilepsi, görs reaktionstidsmätning, det vill säga att man mäter reaktionstid från det att patienten hör ljudsignal tills den reagerar med knapptryckning i samband med pågående epileptiform aktivitet på EEG.

Denna information önskar vi i remissen:
• en för frågeställningen relevant sjukdomshistoria
• kliniskt status, särskilt neurologiskt, och vid akut undersökning patientens medvetandegrad
• aktuella läkemedel av relevans, särskilt centralt verkande
• fynd vid eventuella neuroradiologiska undersökningar
• relevanta laboratorieresultat.

Tidsåtgång: 30–60 minuter beroende på om EEG kompletteras med provokationer.

Kontraindikationer: Inga.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

Indikationer:
• del i epilepsiutredning om första EEG är normalt
• nattliga anfall eller vissa andra former av epilepsi.

Utförande: Elektroder placeras på huvudet enligt speciellt så kallad 10–20 monterings-schema.

Patienten sover cirka 4 timmar natten innan EEG registrering då tröttheten efter utebliven sömn kan provocera fram vissa typer av epileptiform aktivitet. Tonåringar (från 13 år) genomgår underlättad sömndeprivation som innebär att de lägger sig två timmar senare än vanligt och stiger upp 2 timmar tidigare. Under registrering kan patienten somna. Precis i början av registreringen görs ibland hyperventilation.

Vid vissa typer av fokal epilepsi, bland annat temporallobsepilepsi, kan det vara av värde att registrera djupliggande EEG aktivitet med hjälp av zygomaticus-elektroder som placeras över kindbenet.

För fördjupad epilepsikirurgisk diagnostik utförs en typ av sömndepriverat EEG, dipole-analys (CURRY), som oftast görs med ökat antal elektroder (68 stycken).

Denna information önskar vi i remissen:
• en för frågeställningen relevant sjukdomshistoria
• kliniskt status, särskilt neurologiskt
• aktuella läkemedel av relevans, särskilt centralt verkande
• fynd vid eventuella neuroradiologiska undersökningar
• relevanta laboratorieresultat.

Tidsåtgång: 40–90 minuter.

Kontraindikationer: Inga.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

Indikationer:
• oftast hos barn, då det är svårt att registrera EEG i vaket tillstånd
• samma som för sömndepriverat EEG hos barn.

Utförande: Elektroder placeras på huvudet enligt ett speciellt så kallat 10–20 monterings-schema. Hos små barn kan ett reducerat antal elektroder användas. Görs under fysiologisk sömn, oftast små barn (upp till ett1,5–2 år) som sover middag under registreringen eller efter sömninducering med melatonin.

Denna information önskar vi i remissen:
• en för frågeställningen relevant sjukdomshistoria
• kliniskt status, särskilt neurologiskt
• aktuella läkemedel av relevans, särskilt centralt verkande
• fynd vid eventuella neuroradiologiska undersökningar
• relevanta laboratorieresultat.

Tidsåtgång: 40–120 minuter beroende på frågeställning. Vid vissa epilepsiformer, som till exempel CSWS syndrom, önskvärt att registrera hela sömncykeln.

Kontraindikationer: Inga.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

Indikationer:
• fördjupad epilepsiutredning vid täta anfall
• ökad /ändrad anfallsfrekvens hos patienter med etablerad epilepsi
• ibland som en del i epilepsikirurgisk utredning.

Utförande: Undersökning som oftast görs i hemmet med portabel EEG-utrustning under cirka ett dygn. Elektroderna placeras på huvudet enligt ett speciellt så kallat 10–20 monteringsschema och patienten återgår till hemmet för att sedan återvända på förmiddagen dagen efter. Ifyllt medföljande protokoll om händelser under registreringstiden är ett krav.

Hos barn mindre än 3 år genomförs inte ambulatoriskt EEG i hemmet. Registrering ska pågå inneliggande på sjukhus under observation av antingen förälder eller sjukvårdpersonal på grund av strypningsrisk samt för att tillgodose en registrering med god kvalité.

Denna information önskar vi i remissen:
• en för frågeställningen relevant sjukdomshistoria
• kliniskt status, särskilt neurologiskt
• aktuella läkemedel av relevans, särskilt centralt verkande
• fynd vid eventuella neuroradiologiska undersökningar
• relevanta laboratorieresultat.

Tidsåtgång: Cirka ett dygn.

Kontraindikationer: Inga

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

Indikation: Fördjupad epilepsiutredning/epilepsikirurgisk utredning.

Utförande: Inneliggande undersökning som utförs på neurologavdelning US eller på barnkliniken US och därför krävs det planering och samordning med vårdavdelning.

EEG-registrering med elektroder på huvudet (skalp) eller elektroder som opereras in (subdurala). Syftet med undersökningen är att framkalla epileptiska anfall för att registrera det på EEG och samtidigt spela in på video för att eventuellt kunna påvisa anfallsstart. Kräver övervakning av patienten och oftast medicinjusteringar. Kan pågå i flera dagar.

Denna information önskar vi i remissen:
• en för frågeställningen relevant sjukdomshistoria
• kliniskt status, särskilt neurologiskt
• aktuella läkemedel av relevans, särskilt antiepileptika och om medicinnedtrappning är planerad
• fynd vid eventuella neuroradiologiska undersökningar
• relevanta laboratorieresultat.

Tidsåtgång: Ett dygn– två veckor. Tiden bestäms och justeras alltid i samråd med PAL.

Kontraindikationer: Inga.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

Indikationer:
• övervakning av hjärnbarksfunktion på intensivvårdsavdelning (IVA,NIVA,NeoIVA m.m.)
• diagnostik eller behandlingskontroll av icke-konvulsivt status epilepticus.

Utförande: Registrering görs oftast med skalpelektroder som placeras på huvudet men ibland används små subkutana nålelektroder. Registreringen utförs oftast med mindre antal elektroder (4–16 stycken).

Denna information önskar vi i remissen:
• en för frågeställningen relevant sjukdomshistoria
• aktuellt kliniskt status, särskilt neurologiskt och medvetandegrad
• aktuella läkemedel av relevans, särskilt centralt verkande och narkosmedel
• fynd vid eventuella neuroradiologiska undersökningar
• relevanta laboratorieresultat.

Tidsåtgång: Kan pågå under längre tid. Tiden bestäms och justeras alltid i samråd med PAL.

Kontraindikationer: Inga.

Undersökningen utförs av: Elektroder sätts upp av specialutbildat personal som arbetar på intensivvårdsavdelningen. Tolkningen görs av läkare.

EEG vid intensivvård

Långtidsmonitorering med EEG vid intensivvård kan användas vid misstanke om icke-konvulsivt status epilepticus och vid misstanke om kvarvarande anfallsaktivitet efter behandling för status epilepticus. Det är även indicerat vid akut medvetandepåverkan eller fluktuerande medvetandegrad i samband med traumatiska hjärnskador, cerebrovaskulära insulter eller vid metabol encefalopati (framförallt CNS-infektioner). Vid paroxysmala attacker av tremor, grimaser, nystagmus eller vid plötsliga förändringar av puls, blodtryck, intrakraniellt tryck, kan EEG utesluta anfallsaktivitet som orsak. EEG kan även användas vid komadiagnostik och för bedömning av sederingsdjup.

Hur länge monitoreringen ska pågå är en individuell bedömning baserad på anamnes, kliniskt status och frågeställning. Hos en övervägande majoritet av patienterna (med eller utan koma) kan eventuell anfallsaktivitet detekteras inom 48 timmars registreringstid. Hur den initiala EEG-bilden ser ut har också betydelse för registreringstidens längd.

Beredskap för tolkning av EEG-monitorering finns vardagar klockan 8-16, och lördag–söndag, samt helgdagar, kl. 10–16. För aktuella kontaktuppgifter hänvisas till JourLisa.

EEG vid Epilepsi

EEG kan ge diagnostiskt stöd för epilepsi och även bidra till klassificering av epilepsisyndrom. Metoden kan dock inte användas för att utesluta epilepsi. Intermittenta EEG-förändringar, som epileptiforma urladdningar, upptäcks inte alltid ens vid upprepade undersökningar. En del (cirka 10 procent) av patienterna med epilepsi uppvisar aldrig någon epileptiform aktivitet på EEG. Det är även så att epileptiforma urladdningar kan ses hos cirka 0,5 procent av friska vuxna och hos 2–5 procent av friska barn. Således kan EEG bekräfta en klinisk misstanke om epilepsi men inte utesluta diagnosen.

Det finns metoder för att öka chansen att registrera epileptiforma urladdningar, som kallas provokationer eller aktiveringar. De vi rutinmässigt använder är hyperventilation, intermittent fotostimulering och sömndeprivation. Vid misstanke om epilepsi kan undersökningen med fördel kompletteras med någon av dessa metoder, om de inte redan utförts vid den första EEG-registreringen.

I allmänhet kan EEG vid epilepsimisstanke utföras polikliniskt. Akut indikation vid misstanke om status epilepticus.

Långtids-EEG (24- eller 48-timmars ambulatorisk EEG-registrering) kan utföras för att bekräfta misstanke om epilepsi vid paroxysmala attacker eller för att diagnosticera psykogena anfall. Vid epilepsi används undersökningen för att kvantifiera anfallsaktivitet och interiktal epileptiform aktivitet samt även vid förändrad anfallskaraktär. Långtids-EEG utförs polikliniskt och är inte någon akut indicerad undersökning.

Inneliggande videometri har indikationer som vid långtids-EEG men utförs även för att karaktärisera anfall och som en del i epilepsikirurgisk utredning. Videometri utförs alltid i samråd med barn- eller vuxenneurolog. Det kräver förberedelser och är inte någon akut indicerad undersökning.

EEG vid Encefalopati

EEG kan påvisa funktionella störningar av både generella och fokala orsaker. Metoden kan även visa graden av cerebral påverkan. Emellertid ger encefalopatier av metabola, toxiska, infektiösa eller strukturella orsaker ofta upphov till liknande förändringar på EEG, varför bilden blir ospecifik om resultatet inte sätts i ett kliniskt sammanhang.
I allmänhet akut indikation för undersökning. Upprepade undersökningar kan ge information om förlopp och prognos.

EEG vid Demens

Utredning av demens är ingen allmän indikation för EEG. EEG-bilden är ofta normal tills demensdiagnosen av andra orsaker är klar. Det finns i dag inga EEG-metoder för att på ett tidigt stadium tillförlitligt särskilja demensutveckling från friskt åldrande. Intermittent långsam aktivitet inom de temporala delarna på EEG kan förekomma normalt hos personer över 65 år. EEG är en del av utredningen vid misstanke om Creutzfeldt-Jacobs sjukdom. Vid akuta konfusionstillstånd kan EEG användas för att påvisa icke-konvulsivt status epilepticus.

EEG inom Psykiatri

EEG kan utföras vid misstanke om epilepsi som orsak till psykiatriska symptom eller vid annan misstanke om organisk påverkan. Utredning av psykossjukdom är ingen allmän indikation för EEG.

Indikationer:

• Motoriska störningar
• Misstanke om övre motorneuronpåverkan

Utförande: Elektroder sätts över muskler i ben respektive arm. En magnetstimulering görs över kontralateralt motoriskt kortex. Stimuleringen ger upphov till en muskelryckning. Muskelsvaret registreras med elektroderna.

Syfte: Bedömning av motoriska banor från kortex till muskel. Central motorisk överledningstid kan bedömas som ett mått på funktion i övre motorneuronet.

Denna information önskar vi i remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukdomshistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom, inklusive tidsförlopp
• Neurologiskt status
• Frågeställning/frågeställningar
• Eventuell blodsmitta

Kontraindikationer: Svår epilepsi, pacemaker, färsk stroke, intracerebrala clips, kokleaimplantat, intraventrikulär shunt.

Tidsåtgång: Cirka 30 minuter.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

En mer avancerad typ av nTMS (navigerad transkraniell magnetstimulering), används vanligen som del av preoperativ utredning inför neurokirurgiska ingrepp.

Indikationer:

• Lokalisering av viktiga kortikala områden inför neurokirurgisk operation, i dagsläget motoriska areor respektive språkcentra (etablerat)
• Neuromodulerande behandling, till exempel vid terapiresistent central smärta (under utveckling)

Så här går undersökningen till: Patientens strukturella MR av hjärnan (särskilda krav på utförandet) laddas in i apparaturen. Patienten och den i apparaturen skapade tredimensionella volymen av hjärnan sammankopplas genom ett infrarött lokaliseringssystem.

Motorisk kartläggning: Elektroder fästs över ytligt belägna muskler (ansikte, arm, ben). Stimulering sker över motoriskt kortex. Stimuleringen ger en muskelaktivering vilken registreras av elektroderna. Aktiveringskartor för olika muskler rapporteras.

Språklig kartläggning: Patienten får benämna enkla bilder vilka visas på en skärm. Härefter sker visningen med samtidig repetitiv stimulering över språkrelaterat kortex. De lokaler där störning av bildbenämningsfunktionen sker rapporteras.

Denna information önskar vi i remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukdomshistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom inklusive tidsförlopp
• Neurologiskt status
• Frågeställning/frågeställningar

Kontraindikationer:

• absoluta är kokleaimplantat
• relativa är färsk stroke, intracerebrala clips, intraventrikulär shunt, och graviditet

Tidsåtgång: Cirka två timmar.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker och/eller läkare. Tolkningen görs av läkare.

Indikationer:

• Misstanke om lesioner i sensoriska bansystem i ryggmärg eller hjärna
• Sensorisk rotpåverkan, till exempel cervikalt eller lumbalt

Så här går undersökningen till: En nerv eller ett område inom ett dermatom stimuleras med svaga elektriska impulser. Elektroder sätts över sensoriskt kortex samt vid behov längs den perifera nerven och vid inträdet till ryggmärgen. Svaren som ses värderas sedan avseende latens och amplitud.

Syfte: Att bedöma funktion i sensoriska bansystem.

Denna information önskar vi i remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukdomshistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom, inklusive tidsförlopp
• Neurologiska status
• Frågeställning/frågeställningar
• Eventuell blodsmitta

Tidsåtgång: Cirka 60 minuter.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

Indikationer:

• Optikusneurit
• Andra orsaker till synnedsättning, till exempel kortikal blindhet

Så här går undersökningen till: Ytelektroder sätts över occipitalt kortex. Patienten får därefter betrakta ett schackrutemönster på en dataskärm. Svaret som uppkommer över occipitalt kortex registreras med elektroderna.

Denna information önskar vi i remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukdomshistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom, vilket öga som är drabbat inklusive tidsförlopp
• Misstanke om diagnos

Tidsåtgång: Cirka 30 minuter.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

Evoked potentials som utförs vid speciella frågeställningar:

• Pudendus-SEP
• Trigeminus-SEP
• BAEP ((hjärnstamsaudiometri)

Indikationer:

• Pudendus-SEP, utredning av nedsatt perineal känsel.
• Trigeminus-SEP, utredning av nedsatt känsel i ansiktet.
• BAEP, undersökning av hjärnstamsfunktion och bedömning av hörselfunktion vid hjärnskador.

Så här går undersökningarna till

• Pudendus-SEP: Elektrisk stimulering av nervus pudendus på yttre genitalia. Registrering av sensoriska kortikala svar.
• Trigeminus-SEP: Elektrisk stimulering av huden på ansiktet (trigeminus-nervens nedre gren) och registrering av sensoriska kortikala svar.
• BAEP: Ljudstimulering och registrering av hjärnstamssvar med skalpelektroder.

Information vi önskar i remissen:

• Kortfattad anamnes
• Neurologiskt status
• Frågeställning

Kontraindikationer: Inga.

Tidsåtgång: Cirka en timme.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker och läkare.

Undersökning av perifera nervsystemet

Neurofysiologiska undersökningar av perifera nervsystemet ger information om funktionella tillstånd i nervtrådar som förbinder perifera organ som muskler, hud och sinnesorgan med centrala nervsystemet. Elektroneurografi är en metod att mäta ledningsförmågan i de perifera nerverna, medan EMG används för bedömning av den motoriska enhetens funktion. Vid vissa frågeställningar görs både neurografi och EMG, medan det vid andra frågeställningar räcker med den ena undersökningen. Om man redan vid den kliniska undersökningen har en stark diagnosmisstanke kan en smalare och mer riktad neurofysiologisk undersökning räcka, medan man i andra, mer oklara fall, får utreda bredare för att utesluta differentialdiagnoser.

Indikationer:

• Misstanke om polyneuropati
• Klassificering av polyneuropati (demyeliniserande, axonal, blandad, motorisk, sensorisk)
• Uppföljning av polyneuropati
• Utredning av misstänkt mononeuropati, exempelvis medianus-neuropati i handledsnivå vid karpaltunnelsyndrom, påverkan av ulnaris-nerven i armbågsnivå eller påverkan av peroneus-nerven i nivå med fibulahuvudet

Så här går undersökningen till: Svaga impulser ges över den nerv som ska undersökas. Registrering med elektroder sker över den muskel som nerven innerverar. Amplituden på svaret samt hastigheten i nerverna bedöms. Detta avspeglar antal fungerande axon samt myelinfunktion.

Syfte: Att lokalisera skadenivån samt grad av påverkan vid mononeuropatier samt om möjligt ge vägledning i typ av polyneuropati (axonal, demyeliniserande). Undersökningen kan även användas för att utesluta diagnoser, till exempel grovtrådspolyneuropati.

Denna information önskar vi i remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukdomshistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom, inklusive tidsförlopp
• Neurologiskt status (reflexer, svaghet etc)
• Frågeställning/frågeställningar
• Eventuell blodsmitta

Tidsåtgång: 30–75 minuter. I en del fall görs dessutom en kompletterande EMG-undersökning beroende på frågeställning.

Kontraindikationer: Inga

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

Indikationer

• Myastenia gravis och Lambert Eatons myastena syndrom
• Andra neuromuskulära transmissionsrubbningar

Så här går undersökningen till: Elektroder placeras på en muskel och därefter stimuleras nerven som innerverar muskeln med en serie små stötar. Detta sker i vila samt efter maximal aktivering av muskeln, i en serie enligt ett speciellt schema som baseras på bakomliggande misstanke om diagnos. I normala fall sker ingen förändring av amplituden på svaret vid upprepade stimuleringar. Vid Myastenia gravis ses i drabbad muskulatur en minskning (dekrement) i svarsamplituden. Vid Lambert Eatons myastena syndrom ses i drabbad muskulatur en ökning (inkrement) i svarsamplituden efter maximal aktivering alternativt efter högfrekvent stimulering.

Syfte: Att fastställa huruvida en neuromuskulär transmissionsrubbning föreligger.

Svaghet med undersökningen: Hos cirka 75 procent av patienter med generaliserad myastenia gravis ses signifikant dekrement i hand- eller skuldermuskulatur vid repetitiv nervstimulering. Hos patienter med okulär myasteni är denna siffra något lägre. Om den repetitiva nervstimuleringen är normal och den kliniska misstanken är hög så kan man gå vidare med ett singelfiber-EMG.

Denna information önskar vi i remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukdomshistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom, inklusive tidsförlopp
• Neurologiskt status (kliniskt påverkade muskler, reflexer etcetera)
• Frågeställning/frågeställningar
• Eventuell blodsmitta

Tidsåtgång: 30–60 minuter

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker, sjuksköterska eller läkare. Tolkningen görs av läkare.

Indikationer:

• Tunnfiberneuropati

Så här går undersökningen till: En termod (temperaturplatta) placeras på det område som skall undersökas (ofta handflator, fotsulor). Temperaturen på denna platta varierar och patienten får genom en knapptryckning markera när denne känner att en temperaturförändring sker. Testning sker av både sinnet för kyla och värme.

Syfte: Att bedöma funktionen i tunna och omyeliniserade nervfibrer. Då neurografiundersökningen endast bedömer snabba, grova, myeliniserade nervfibrer så skall den kvantitativa känselundersökningen ses som en kompletterande undersökning.

Svaghet med undersökningen: Undersökningen kräver en god medverkan av patienten som måste kunna förstå instruktionen samt vara uppmärksam. Oftast går detta bra. Den kvantitativa känselundersökningen är inte specifik för tunnfiberpåverkan utan förmedlar att de subjektiva temperaturtrösklarna antingen är förhöjda eller inom normala gränser. Man måste alltid värdera den kliniska bilden i kombination med undersökningsresultatet då till exempel även en påverkan på sensoriska banor i ryggmärgen kan ge förhöjda temperaturtrösklar.

Denna information önskar vi i remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukdomshistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom, inklusive tidsförlopp
• Neurologiskt status (Nedsatt förmåga att känna kallt/varmt vid klinisk testning, reflexer etcetera)
• Frågeställning/frågeställningar
• Eventuell blodsmitta

Tidsåtgång: 30–60 minuter

Kontraindikationer: Det krävs att patienten kan förstå instruktioner samt agera på en temperaturförändring genom att trycka på en knapp.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

Indikationer:

• Misstanke om autonom dysfunktion

Så här går undersökningen till: Elektroder placeras på handflata och fotsula. Svar registreras efter stimuli såsom ljud, elektriskt stimuli etcetera.

Syfte: Att bedöma funktionen i det sympatiska nervsystemet. Vid påverkan förlängs latensen alternativt uteblir det normala svaret på given stimulering.

Tidsåtgång: 15-30 minuter.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

Indikationer:

Misstanke om skada inom kraniala nerver V (nervus trigeminus) och/eller VII (nervus facialis)

• Hjärnstamspåverkan med tecken till skada inom nervus trigeminus och/eller nervus facialis
• I vissa fall av MS (multipel scleros), utredning (hjärnstamspåverkan)
• Facialis-pares (Bell's palsy)
• Hemifacial spasm

Så här går undersökningen till: Svaga elektriska impulser ges över de terminala sensoriska grenarna av trigeminus-nerven; nervus supraorbitalis och/eller nervus infraorbitalis bilateralt och orsakar blinkning. Registrering med elektroder sker över musculus orbicularis oculi från båda ögonen. Två komponenter av svaret brukar registreras; R1 - det direkta svaret på stimuleringen registreras ipsilateralt och R2 - den sena komponenten som är själva blinkreflexen registreras bilateralt. Förekomst och latenser av komponenter R1 och R2 bedöms.

Syfte: Att lokalisera skadenivån samt grad av påverkan vid kliniska symtom på nervus facialis- och/eller nervus trigeminus-skada på perifer nivå eller hjärnstamsnivå. Ibland vid vissa kliniska symtom av ansiktssmärta. Undersökningen kan även användas i prognostiskt syfte vid Bell's pares.

Denna information önskar vi i remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukdomshistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom inklusive tidsförlopp
• Neurologiskt status (kraniala nerver)
• Frågeställning/frågeställningar
• Eventuell blodsmitta

Tidsåtgång: 30-40 minuter. I en del fall görs dessutom en kompletterande EMG-undersökning beroende på frågeställning.

Kontraindikationer: Inga.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Tolkningen görs av läkare.

Indikationer:

• Neuropatier
• Fokala nervskador
• Plexusskador
• Rizopatier
• Muskelsjukdomar som myopati, myosit med mera
• Motorneuronsjukdom

Så här går undersökningen till: En tunn nålelektrod förs in i den muskel som skall undersökas. Aktivitet i vila, vid lätt kontraktion samt vid maximal kontraktion registreras och bedöms.

Syfte: Att avgöra typ av skada/påverkan och om möjligt lokalisera skadan. Vid EMG undersöks den motoriska enhetens fysiologi och patologi. Olika skador på nerver ger upphov till olika mönster vid EMG-undersökningen.

Denna information önskar vi i remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukdomshistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom, inklusive tidsförlopp
• Neurologiskt status (reflexer, objektiv svaghet etcetera)
• Frågeställning/frågeställningar
• Eventuell blodsmitta

Tidsåtgång: 15–60 minuter.

Kontraindikationer: Signifikanta koagulopatier (välinställd Waranbehandling är ingen kontraindikation).

Undersökningen utförs av: Läkare.

Indikationer:

• Neuromuskulära transmissionsrubbningar, till exempel myastenia gravis och myastent syndrom

Undersökningen används främst vid misstanke om myastenia gravis då repetitiv nervstimulering utfallit normalt eller gränspatologiskt samt acetylkolin-antikroppar inte har påvisats.

Så här går undersökningen till: En tunn nålelektrod förs in den muskel som skall undersökas. Aktiviteten vid lätt kontraktion registreras varvid överledningstiden i motorändplattan mäts.

Syfte: Bekräfta/utesluta neuromuskulär transmissionsrubbning.

Svaghet med undersökningen: Undersökningen är tidskrävande och kräver en god medverkan från patienten. Undersökningen kan uppfattas som besvärlig och smärtsam. Sensitiviteten är högre än vid repetitiv nervstimulering. Hos patienter med MUSK-positiv myastenia gravis så kan både repetitiv nervstimulering och singelfiber-EMG vara normalt i de vanligast undersökta musklerna. Viktigt är då att välja ut de kliniskt mest drabbade musklerna för analys.

Denna information önskar vi i remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukdomshistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom, inklusive tidsförlopp
• Neurologiskt status (kliniskt mest drabbade muskler, reflexer etcetera)
• Frågeställning/frågeställningar
• Eventuell blodsmitta

Tidsåtgång: 30–-90 minuter

Undersökningen utförs av: Läkare

Indikationer:

• De typiska kliniska indikationerna är tillstånd efter polymyelit och postpoliosyndrom

Metoden används relativt sällan främst för att få uppfattning om storleken på motoriska enheten som ökar i samban med reinnervation och för att följa upp sjukdomar med långsam reinnervationsprocess.

Så här går undersökningen till: En speciell nålelektrod används för att undersöka en eller flera muskler under lätt kontraktion.

Syfte: Mäta storleken på motoriska enheten samt beräkna fiberdensitet (antal muskelfibrer inom motoriska enheten).

Svaghet med undersökningen: Undersökningen är relativt tidskrävande och kräver en speciell flergångsnål. Klinisk användning av metoden är begränsad. Undersökningen är lämplig för att följa upp storleken på motoriska enheten hos patienter med postpoliotillstånd för att mäta neurogent bortfall i tid.

Denna information önskar vi i remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukdomshistorik ochläkemedel
• Nuvarande symtom, inklusive tidsförlopp
• Neurologiskt status (kliniskt mest drabbade muskler, reflexer etcetera)
• Frågeställning/frågeställningar
• Eventuell blodsmitta

Tidsåtgång: 30–90 minuter

Undersökningen utförs av: Läkare

Indikationer:

• misstanke om sömnapné
• behandlingskontroll av antiapnéskena vid sömnapné
• periodiska benrörelser under sömn (PLM)

Så här går undersökningen till: Patienten kommer till Neurofysiologiska kliniken, US, eller öron-, näs- och halskliniken, ViN, och får hämta ut registreringsutrustning samt får instruktioner om hur den ska användas. Patienten gör sedan undersökningen i hemmet genom att själv sätta på sig utrustningen på kvällen och sova med den under en natt. Nästa morgon lämnas utrustningen tillbaka där den hämtades ut. Utrustningen består av en dosa i storlek som en större tändsticksask men tunnare, till denna hör en näsgrimma, två band kring bröstkorg/mage och en fingerklämma (pulsoximeter).

Syfte: Att registrera andningsuppehåll och andra andningsstörningar under sömn samt dess effekter på puls och blodets saturation.

Vad vi önskar av remissen är:

• kortfattad information om tidigare sjukhistorik och läkemedel
• nuvarande symtom inklusive tidsförlopp
• om patienten kör bil och i så fall vilken körkortsbehörighet
• eventuell tidigare behandling mot snarkning/sömnapné (till exempel operation, antiapnéskena med mera)
• frågeställning
• eventuell smitta (till exempel MRSA, TBC)
• om patienten har antiapnéskena eller CPAP vill vi veta om den ska användas under undersökningsnatten

Tidsåtgång: Utlämningsbesöket tar cirka 15-20 minuter. Återlämningsbesöket tar cirka 5-10 minuter. Själva undersökningen tar en natt och utförs i patientens hem.

Kontraindikationer: Inopererad defibrillator.

Undersökningen utförs av: Undersköterska, biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska som lämnar ut utrustningen och tar emot den. Registreringen tolkas av läkare.

Svarskopia/vidare handläggning: Om det av svaret framgår att patienten behöver remitteras till ÖNH-specialist behöver remittenten själv skriva remiss till ÖNH-kliniken, vi kan inte längre vidareskicka patienten dit.

Indikationer:

• kartläggning av vilo-/aktivitetsmönster
• dygnsrytmstörning
• del i utredningen av hypersomni och narkolepsi

Så här går undersökningen till: Patienten kommer till Neurofysiologiska kliniken, US, för att hämta ut en mätutrustning i form av ett armband som sätts på överarmen samt en sömndagbok. Därefter har patienten på sig mätutrustningen i en vecka under vilken han/hon lever sitt liv som vanligt. Därefter återlämnar patienten mätutrustning och sömndagbok.

Syfte: Aktigrafen registrerar fysisk aktivitet, kroppsposition, hudtemperatur, galvanisk hudrespons och om den används eller inte. Utifrån detta skattas sömn och vakenhet. Syftet är att under en längre tid i patientens vanliga miljö få en uppfattning om dygnsrytm och sömn-/vakenhetsmönster.

Vad vi önskar av remissen är:

• kortfattad information om tidigare sjukhistorik och läkemedel
• nuvarande symtom inklusive tidsförlopp
• frågeställning
• eventuell smitta (till exempel MRSA, TBC)

Tidsåtgång: Två sjukhusbesök om cirka 15 minuter med en veckas mellanrum. Själva undersökningen tar en vecka men utförs i patientens hem. Patienten behöver inte vara sjukskriven eller dylikt under undersökningstiden.

Kontraindikationer: Inga.

Undersökningen utförs av: Undersköterska, sjuksköterska eller biomedicinsk analytiker som lämnar ut och tar emot utrustningen. Undersökningen tolkas av läkare.

Indikationer:

• som en del i utredningen av hypersomni eller narkolepsi i utvalda fall
• som en del i utredningen av narkolepsi hos barn
• som en del i utredningen av sömnrelaterade andningsstörningar eller periodiska benrörelser, där polygrafi varit inkonklusiv
• polysomnografi har ingen plats i rutinutredningen av insomni men kan ha ett värde i vissa specifikt utvalda fall

Så här går undersökningen till: Vanligtvis sker undersökingen i patientens hem. Han/hon kommer till Neurofysiologiska kliniken, US, på eftermiddagen för att få utrustningen. Utrustningen består av en dosa som är stor som en större tändsticksask med tillhörande elktroder på huvudet för EEG, ögonrörelser och muskeltonus samt i vissa fall, beroende på frågeställning, även näsgrimma, saturationsmätare, EKG, band runt bröstkorg och buk (för att mäta muskelaktivitet). Undersökningen utförs vanligtvis i patientens hem. Nästa morgon kommer patienten till mottagningen för att få undersökningsutrustningen bortplockad.

Syfte: Polysomnografi registrerar sömn avseende tid, uppvaknanden, sömndjup/sömnstadier samt hur olika händelser under natten, till exempel andningshändelser eller benrörelser, påverkar sömnen.

Vad vi önskar i remissen är:

• kortfattad information om tidigare sjukhistorik och läkemedel
• nuvarande symtom inklusive tidsförlopp
• frågeställning
• eventuell smitta (till exempel MRSA, TBC)

Tidsåtgång: Ett besök för att sätta på polysomnografiutrustningen på cirka en timme och ett besök på cirka 30 minuter nästkommande dag för att ta av den. Själva undersökningen tar en natt men sker i patientens hem.

Kontraindikation: Inopererad defibrillator.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska, tolkas av läkare.

Indikationer:

• Parasomnier
• Klassifikation av beteendestörningar eller motoriska symtom under sömn

Så här går undersökningen till: Undersökningen sker under en dag på Neurofysiologiska kliniken, US. Patienten ska vara vaken natten innan undersökningen. Han/hon får inte köra bil samma dag som undersökningen genomförs. Patienten genomgår polysomnografi (se separat undersökningsinformation) på Neurofysiologiska kliniken samtidigt som han/hon videofilmas. Ibland utsätts patienten också för ljudstimuli i form av korta ljudtoner.

Syfte: Att fånga episoder av motoriska beteendestörningar under sömn eller i anslutning, till exempel sömngång, nattskräck, konfusoriska uppvaknande, sexuella beteenden, REM-sömnsparasomni eller sleep eating disorder. Undersökningen möjliggör dokumentation av beteendet samt ur vilket sömnstadium det uppkommer.

Detta önskar vi av remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukhistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom inklusive tidsförlopp
• Frågeställning
• Eventuell smitta (till exempel MRSA, TBC)

Tidsåtgång: En halv till en dag. Långväga patienter kan behöva komma dagen innan och övernatta på patienthotell.

Kontraindikationer: Inga.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska, den tolkas av läkare.

Indikationer:

• Diagnostik av narkolepsi eller hypersomni
• Behandlingskontroll av narkolepsi eller hypersomni

Så här går undersökningen till: Undersökningen görs aldrig ensam utan föregås alltid av aktigrafi och/eller polysomnografi. Själva MSLT-undersökningen sker på Neurofysiologiska kliniken, US. patienten utrustas med EEG-, ögonrörelse-, EMG- och EKG-elektroder samt näsgrimma. Han/hon får fem tillfällen à 20 minuter att ta tupplurar, klockan 8, 10,12, 14 och 16 samma dag. Mellan dessa tupplurstillfällen ska han/hon hålla sig vaken. Mellan tupplurarna kan patienten om så önskas lämna Neurofysiologiska kliniken för att till exempel gå till cafeterian men ska inte lämna sjukhuset. patienten ska inte dricka kaffe eller te under undersökningen.

Syfte: Att bestämma den genomsnittliga sömnlatensen (tiden till insomnande) samt vilka sömnstadier som förekommer under tupplurarna.

Detta önskar vi av remissen:

• Kortfattad information om tidigare sjukhistorik och läkemedel
• Nuvarande symtom inklusive tidsförlopp
• Körkort och kökortsbehörighet
• Frågeställning
• Eventuell smitta (till exempel MRSA, TBC)

Tidsåtgång: En dag. Patienten anländer omkring 07.30 och är klar mellan 16.30 och 17.

Kontraindikationer: Inga.

Undersökningen utförs av: Biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska, den tolkas av läkare.

CPAP är ett hjälpmedel för behandling vid obstruktivt sömnapnésyndrom. Utprovning sker hos oss på Neurofysiologiska kliniken. CPAP (= Continuous Positive Airway Pressure) innebär kontinuerlig övertrycksandning via en mask över näsan (ibland även över munnen), ihopkopplad med en slang till en maskin som blåser luft. Luftflödet i masken skapar ett övertryck i luftvägarna, vilket gör att svalget hålls öppet under sömnen. Förutsatt att det går att somna med masken och att apparaturen är väl utprovad, är behandlingen mycket effektiv. Man kan då räkna med att andningen normaliseras med förbättrad sömnkvalitet och minskad dagtrötthet som följd.

På vår CPAP-mottagning får du träffa en sjuksköterska som först provar ut en lämplig mask och du får testa hur det är att andas med CPAP-maskinen. Efter genomgång av skötselinstruktioner för CPAP får du låna hem utrustningen att sova med. Utvärdering av behandlingsresultatet sker ungefär en månad efter utprovningen. Ibland behöver maskinens inställningar justeras eller annan mask testas och ny utvärdering göras innan behandlingen fungerar väl.

När behandlingen faller väl ut får du hyra utrustningen av Medicin Teknik Region Östergötland som från och med 1 april 2019 tar hand om CPAP-maskiner, masker och reservdelar. Om du bor i centrala och västra länsdelar och behöver byta mask eller har problem med andra reservdelar, som luftfuktare, kan du vända dig direkt till Medicinsk Teknik. Om du bor i Östra länsdelen vänd dig direkt till CPAP-mottagning i Norrköping.

Om din CPAP-maskin eller mask går sönder under kvällstid eller helg får du vänta på att byta maskin eller mask till nästkommande helgfria vardag. Vi har ingen jourverksamhet, utan CPAP-mottagningen är endast öppen under kontorstid. Du bör undvika att köra bil dagen efter du sovit utan CPAP-behandling då det kan göra dig sömnig och därmed öka risken att somna vid ratten. CPAP-mottagning US har öppettider vardagar klockan 08.00-16.00. Du kan nå oss via www.1177.se eller via telefon.

Telefontid: Mån-Fre 06.00-11.00
Telefon: 010-105 91 52