MR-säkerhet

Här hittar du övergripande riktlinjer för MR-säkerhet i din roll som vårdgivare och medarbetare, samt Region Östergötlands ledningssystem för MR-säkerhet. Här finner du således övergripande information som är relevant för dig som är medarbetare, chef, remittent, och för dig som arbetar med MR-säkerhet eller forskning/utveckling.

Ledningssystem MR-säkerhet

Miljön kring en magnetkamera (MR) skiljer från många andra fysiska vårdmiljöer på så sätt att även kortvarig oaktsamhet kan orsaka mycket allvarliga skador eller till och med dödsfall. Av den anledningen så är kraven särskilt höga på att det finns ett levande och integrerat Ledningssystem i verksamheten.

'Ledningssystem MR-säkerhet' beskriver övergripande hur vi ska agera gällande MR-säkerhet och hur vi måste använda den kunskapen för att säkerställa att både patienter och medarbetare kan känna sig trygga. Ledningssystemet MR-säkerhet beskriver ansvarsfördelningen mellan olika roller inom MR-säkerhet (chef, remittent, medarbetare, forskare, student, etc) och vilka kontaktvägar som skall användas dem emellan. Varje roll/uppdrag inom MR-säkerhetsorganisationen är tydligt beskriven i informationen nedan.

Övergripande rekommendationer MR-säkerhet

De krav på ledningssystem som finns inom hälso- och sjukvårdens verksamheter är beskrivna i SOSFS 2011:9. Processerna som ingår i en MR-verksamhet måste integreras i det övergripande ledningssystemets struktur. Det finns exempelvis krav på att det finns ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i och även krav på att kvaliteten skall utvecklas systematiskt och fortlöpande. Ledningssystemet med andra ord ska syfta till att underlätta uppfyllelse av de lagkrav som faktiskt finns för en säker vård.

Ledningssystemet ska dessutom beakta ytterligare krav och bestämmelser som specifikt gäller för MR-verksamheten och bland dessa finns arbetsmiljöverkets föreskrift som syftar till att skydda arbetstagare mot potentiellt skadliga effekter av arbete i elektromagnetiska fält.

Ledningssystemet ska beskriva alla de identifierade processer och rutiner som krävs för att en helt säker MR-miljö för både patienter och medarbetare skall uppnås. För att detta skall bli verklighet så måste alla identifierade roller i verksamheten i samverkan planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och ständigt förbättra verksamheten. Hela kedjan måste med andra ord fungera. Vårdgivaren ansvarar för att identifiera och föreskriva hur de uppgifter som ingår i arbetet med kvalitetsutveckling fördelas inom verksamheten – och inte minst vem som har ansvaret. MR-säkerhet bygger på både ett ömsesidigt engagemang och förtroende exempelvis genom samverkan mellan externa remittenter och MR-verksamheter.

Exempel på processer som påverkar MR-säkerhet på både kort och lång sikt är följande:

• Lokalutformning (MR-säkerhet beror bland annat på ett väl fungerande skalskydd)
• Utbildning av personal (utbildning inklusive scenarioträning skall genomföras återkommande)
• Bemanning av verksamheten, inklusive rollbeskrivningar och kompetenskrav för dessa olika roller (både tillräcklig bemanning och utbildning kännetecknar en MR-säker miljö)
• Säkerhetskontroll av patient, forskningsperson, medföljande och personal inför tillträde till MR-miljön (denna kedja omfattar utbyte av verifierat korrekt information från remittent till MR-personal)
• Hantering av patienter med implantat/främmande föremål (en stor andel av befolkningen har implantat och antalet sådana patienter ökar alltmer, implantat som potentiellt kan resultera i allvarliga skador farliga om de inte hanteras på ett korrekt sätt)

Systematiskt förbättringsarbete i MR-verksamheten omfattar därför en rad åtgärder, bland annat regelbundna riskanalyser, kvalitetskontroller och inte minst avvikelsehantering av både allvarliga olyckor och potentiellt farliga incidenter. Samtliga delar beskrivs mer detalj i vidstående länkar.