Yrsel, perifer orsak
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
KSH97-P, 2015, förslag:
- H811 Benign paroxysmal yrsel
- H812 Vestibularisneuronit
- R42- Yrsel och svindel
- H810 Ménières sjukdom
ICD-10-SE, 2023, förslag:
- R42.9 Yrsel och svindel
- H81.1 Benign paroxysmal yrsel
- H81.3 Annan perifer yrsel
- H81.2 Vestibularisneuronit
- H81.9 Rubbning i balansapparatens funktion, ospecificerad
- H83.9 Sjukdom i innerörat, ospecificerad
- H81.0 Ménières sjukdom
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Tillägg ÖstergötlandPrimärvård
Primär bedömning görs inom primärvården med Frenzelglasögon. Yrsel hos barn ska alltid bedömas. Vid remiss var god se nedan länk.
Specialistsjukvård
Vilka yrselpatienter skall remitteras till öron- näs- och halsmottagning?
Akut remiss
- Akut otit och/eller facialispares med samtidig rotatorisk yrsel: Det kan tyda på en spridning av infektionen till innerörat.
- Akut yrsel med hörselnedsättning uppkommen i samband med kraftig kroppsansträngning.
- Vestibularisneuronit med frekventa kräkningar och allmänpåverkan.
Vanlig remiss
- Benign lägesyrsel hos patienter med kraftiga besvär eller riskyrken (exempelvis höga höjder eller yrkesförare) eller besvär som inte går över spontant på några veckor.
- Menieres sjukdom. Någon gång för information och ställningstagande till behandling.
- Patienter med ensidig hörselnedsättning. För att utesluta acusticusneurinom och ponsvinkeltumör.
- Yrsel hos åldringar multifaktoriell i allmänhet. Vestibularisutredning knappast meningsfull. Uteslut kronisk otit med cholesteatom liksom benign lägesyrsel som behandlas enligt ovan. I övrigt handläggning inom primärvården.
Remissrutiner
Tillägg ÖstergötlandOm hälsotillståndet
Balanssystemet är uppbyggt av
- vestibularis – båggångar, sacculus, utriculus
- synintryck – information om hur individ och omgivning rör sig
- proprioception – receptorer i muskler, ledkapslar och senor
- tryckreceptorer i fotsulan – registrering av fördelning av kroppstyngden
- vestibularisnerver – övre och nedre balansnerven, kopplade till ansiktsnerven (facialis) och hörselnerven (vestibulocochlearis)
- centrala strukturer som bearbetar informationen.
Orsaker
Yrsel uppkommer då intrycken från balanssystemets organ inte överensstämmer. Funktionen i balanssystemet försämras med ökad ålder. Exempel på orsaker till perifer yrsel är
- försämrad proprioception och syn
- godartad lägesyrsel – även kallad benign paroxysmal positionell vertigo, BPPV och kristallsjuka
- Ménières sjukdom – med periodvis yrsel och hörselpåverkan
- vestibularisneurit – mononeurit med akut påkommen yrsel
- akut labyrintit – infektion eller inflammation i innerörat, ibland med ett rinnande öra.
Utredning
Symtom
Upplevelsen av yrsel är mycket individuell och kan vara svår att beskriva. Gemensamt för yrsel av perifer orsak är
- yrsel och balansnedsättning som upplevs rotatorisk – främst vid vestibulär orsak
- nystagmus – under pågående yrselanfall vid tillstånd som påverkar innerörat
- avsaknad av andra neurologiska symtom – förutom hörselnedsättning
- avsaknad av huvudvärk eller annan smärta – förutom smärta av annan orsak.
Anamnes
Be patienten beskriva sina symtom, gärna med andra ord än just yr.
- Yrsel – debut, duration, kontinuerlig eller intermittent, läges- eller rörelseberoende, rotatorisk, balansstörning
- Öronsymtom – hörselnedsättning, tinnitus, ensidigt eller bilateralt
- Allmänna symtom – huvudvärk, illamående, kräkningar, symtom talande för stressreaktion
- Neurologiska symtom – bortfallssymtom, dubbelseende
- Tidigare sjukdomar – skalltrauma, nackskada, CNS-infektion, yrselsjukdom, kronisk öronsjukdom
- Aktuella sjukdomar – neurologiska, kardio- eller cerebrovaskulära, migrän
- Aktuella läkemedel
Status
- Allmäntillstånd – kontrollera balans
- Hjärta-kärl – föreligger arytmi, högt, lågt eller ortostatiskt blodtryck
- Öron – uteslut otit, perforation, vaxpropp
- Nacke – kontrollera rörlighet och palpera muskler
- Neurologi – kontrollera bortfallssymtom, särskilt kranialnerver, motorik, sensibilitet, cerebellära funktioner
- Nystagmus – spontan eller vid blickriktning (horisontell talar för perifer genes, vertikal eller ingen nystagmus vid pågående yrsel talar för CNS-genes)
Test att överväga utifrån klinisk bild:
- Dix-Hallpike – för att testa godartad lägesyrsel, utlöser yrsel och nystagmus vid provokation åt sjuka sidan
- Head roll test – för att testa godartad lägesyrsel med afficierad horisontell eller lateral båggång
- Head impulse test – för att påvisa nedsatt vestibulo-okulär reflex, patologiskt till exempel vid vestibularisneurit
- Cover test – för att styrka misstänkt cerebral genes, patologiskt vid hjärnstamspåverkan
- Rinnes och Webers test, audiometri – rekommenderas vid hörselsymtom
- Frenzelglasögon – underlättar bedömningen av eventuell nystagmus.
Handläggning vid utredning
Handläggning beror på misstänkt bakomliggande orsak. Akut handläggning bör övervägas vid yrsel i kombination med minst ett tecken på som kan tyda på allvarlig orsak:
- neurologiskt fynd
- huvudvärk
- hörselnedsättning
- vertikal spontan- eller blickriktningsutlöst nystagmus.
Godartad lägesyrsel
- Yrsel – rotatorisk med typisk anamnes
- Debut – utlöses av lägesändring, till exempel då patienten lägger sig eller vänder sig i sängen
- Duration – cirka 15–30 sekunder om patienten stannar kvar i det provocerande läget
- Nystagmus vid lägesändring – riktning beror på påverkad båggång, ofta med någon sekunds latens, är uttröttbar, ses lättast med Frenzelglasögon
Ménières sjukdom
- Yrsel – rotatoriska anfall
- Hörselnedsättning – ensidig varierande, inom basområdet
- Tinnitus – ensidig med tryckkänsla i örat
- Duration – ofta 1–5 timmar, kan vara mellan 20 minuter och 12 timmar
Vestibularisneurit
- Yrsel – intensiv, kontinuerlig och rotatorisk
- Allmänna– initialt ofta upprepade kräkningar och oförmåga att stå eller gå
- Debut – plötslig
- Nystagmus – horisontell slående mot friska sidan
- Head impulse test – patologiskt mot skadade sidan
- Duration – flera dagar, men minskar i intensitet
- Efterförlopp – vanligt med långvarig trötthet
Andra tillstånd
- Vestibulär migrän – relativt vanligt, yrsel med huvudvärk, ljud- och ljuskänslighet, ögonmigränsymtom
- Akut labyrintit – vid akut mediaotit eller försämring av kronisk otit (akut handläggning)
- Vestibulärt schwannom – akustikusneurinom eller annan ponsvinkeltumör
- Kronisk otit – med eller utan kolesteatom
Differentialdiagnoser
Yrsel av central orsak:
- stroke – i hjärnstam eller lillhjärna med plötslig debut av yrsel, neurologiska symtom och eventuell huvudvärk
- hjärntumör – framför allt inom bakre skallgropen.
Yrsel av annan orsak:
- persisterande perceptuell postural yrsel, PPPY (fobisk postural yrsel, spänningsyrsel, visuell vertigo)
- kardiovaskulär
- metabol
- toxisk
- infektiös.
Behandling
Godartad lägesyrsel
- Epleys manöver – bör genomföras omgående efter patologisk reaktion vid Dix-Hallpike då studier visat att behandling påskyndar utläkning, ökar välbefinnandet och minskar patientlidandet.
- Råd om egenbehandling, till exempel med träningsprogram för bakre båggångs-BPPV med Epleys manöver, Gufonis manöver för laterala båggången.
Ménières sjukdom
- Information – om sjukdomen
- Fysioterapi – vid stress, balansproblem eller om rörelserelaterad yrsel kvarstår mellan attackerna
- Träning – för att motverka rörelserädsla, nackbesvär och inaktivitet
- Behandling via ÖNH – läkemedel, intratympanala injektioner, rörinsättning
Vestibularisneurit
- Vårdnivå – ofta inläggningsfall initialt, för antiemetika och ställningstagande till kortisonbehandling
- Egenträning – ögon- och huvudrörelser och balansövningar med gradvis intensifiering tills symtomfrihet är viktigt för att bli frisk
- Tolerans – ju mer yr patienten står ut med att vara desto snabbare tillfrisknande
- Fysioterapi – vid behov av mer strukturerad träning
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Nationellt innehåll
Godkänt:
2021-02-08
Senast uppdaterad