Den här sidan innehåller inte den senaste versionen av kunskapsstödet. För att läsa den uppdaterade versionen, gå till 1177 för vårdpersonal:
Trikuspidalisinsufficiens (vardpersonal.1177.se)
Länk till annan webbplats.
Trikuspidalisinsufficiens
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
KSH97-P, 2015, förslag:
- I38-P Akut och kronisk endokardit
ICD-10-SE, 2023, förslag:
- I07.1 Trikuspidalisinsufficiens
Om hälsotillståndet
Definition
Vid trikuspidalisinsufficiens föreligger ett backflöde genom klaffen vilket medför en volymsbelastning av höger kammare och tryckstegring i höger förmak. Detta kan leda till högerkammarsvikt och ökat ventryck (stas).
Små läckage i trikuspidalisklaffen är normalt och förekommer hos friska individer.
Orsaker
Exempel på orsaker är:
- endokardit
- reumatisk feber
- tumör – carcinoid, myxom
- bindvävssjukdom – Marfans syndrom, reumatoid artrit, SLE
- iatrogen orsak – trauma, pacemakerelektrod, biopsi, strålning
- kongenital trikuspidalisinsufficiens – Ebsteins anomali vanligast
- funktionell trikuspidalisinsufficiens – högerkammardilatation vid pulmonell hypertension.
Utredning
Symtom
- Många patienter är asymtomatiska länge, då även måttlig till uttalad insufficiens kan tolereras i många år.
- Debutsymtom är ofta andfåddhet, trötthet, pulserande halsvener, buksmärta och bensvullnad.
- Ibland förekommer hjärtklappning orsakat av förmaksflimmer.
Anamnes
- Andra sjukdomar – särskilt hjärt-kärlsjukdom, reumatisk sjukdom
- Aktuella läkemedel
Status
Statusfynd är främst relaterade till förekomst av högersidig hjärtsvikt.
- Allmäntillstånd – halsvenstas, benödem
- Hjärta – svagt systoliskt blåsljud kan ibland höras över I3–I4 vid inandning
- Lungor
- Buk – förstorad lever och ascites vid uttalad insufficiens
- EKG – ofta samtidigt förmaksflimmer och högersidigt grenblock
Handläggning vid utredning
Nyupptäckt blåsljud eller symtom talande för klaffsjukdom bör undersökas med ultraljud av hjärtat.
Vid kontroll av patient med känd trikuspidalisinsufficiens bör särskilt nya symtom eller tecken på försämrad hjärtsvikt och förmaksflimmer uppmärksammas.
Provtagningar
Laboratorieprover
Vid utredning rekommenderas kontroll av blodvärde, CRP, elektrolyter, tyreoidea- och njurfunktion.
Undersökningar
Ultraljud av hjärtat ger information om:
- diagnos
- grad av insufficiens (lindrig, måttlig eller uttalad)
- bakomliggande etiologi, anatomiska avvikelser, klaffskador
- förekomst av komplikationer eller annan hjärtsjukdom.
Differentialdiagnoser
Endokardit bör övervägas vid symtom på högersidig hjärtsvikt eller nytillkommet blåsljud hos patient med låggradig feber eller pågående intravenöst missbruk.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Informera patienten om att kontakta vården vid nya eller ökade symtom som kan bero på försämring.
- Funktionell trikuspidalisinsufficiens går ofta i regress efter behandling av hjärtsvikt.
- Lindrig insufficiens kräver sällan behandling eller uppföljning.
- Kirurgi kan i vissa fall vara nödvändigt för att förhindra permanent hjärtpåverkan.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling kan bli aktuellt vid förmaksflimmer eller hjärtsvikt.
Efter klaffoperation
Tillfällig endokarditprofylax kan i enstaka fall vara aktuellt hos klaffopererade patienter.
Kirurgisk behandling
Kirurgisk behandling är sällan indicerad, men kan övervägas vid uttalad klaffinsufficiens.
Komplikationer
Komplikationer
Uttalad trikuspidalisinsufficiens kan leda till förmaksflimmer och högerkammarsvikt.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Senast uppdaterad