vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Synstörningar, akuta

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • H532 Diplopi
  • H34- Ocklusion av retinala blodkärl
  • H353 Degeneration i bakre polen
  • M315P Jättecellsarterit
  • H33- Näthinneavlossning och näthinnehål
  • G45-P Övergående cerebral ischemi och besläktade syndrom
  • G549P Sjukdom i nervrötter och nervplexus, ospecificerad
  • H433 Glaskroppsgrumling

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • H35.3 Degeneration i bakre polen (makula)
  • G45.9 Transitorisk cerebral ischemisk attack, ospecificerad
  • H34.9 Retinal vaskulär ocklusion, ospecificerad
  • H53.9 Synrubbning, ospecificerad
  • M31.5 Jättecellsarterit (kranialarterit, temporalisarterit) med polymyalgia rheumatica
  • G45.3 Amaurosis fugax
  • H33.0 Retinalavlossning med retinalt hål
  • H53.2 Diplopi (dubbelseende)
  • H43.9 Glaskroppsförändring, ospecificerad
  • H53.4 Synfältsdefekter

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Initial bedömning. Beroende på misstänkt diagnos och orsak till synstörning skickas remiss till respektive klinik.

Specialistsjukvård

Fortsatt handläggning utifrån initial misstanke/diagnos.

Remiss till akuten:

  • Misstänkt akut kärlhändelse, rubbning i centrala nervsystemet.

Remiss till ögonkliniken:

  • Misstänkt akut ögonsjukdom, kontakt med ögonjour för akut/snabb tid.

Remiss till reumatolog/akuten:

  • Misstanke om jättecellsarterit, var god se länk.

Omfattning av kunskapsstödet

Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet av akuta synstörningar.

Om hälsotillståndet

Riskfaktorer

Riskfaktorer för synstörning av cerebrovaskulär genes är

  • hjärt-kärlsjukdom
  • diabetes
  • rökning
  • tidigare kardiovaskulär eller cerebrovaskulär händelse.

Riskfaktorer för synstörning av annan orsak är

  • näthinneavlossning – närsynthet eller trauma
  • glaskroppsblödning – diabetes, trauma eller samtidig näthinneavlossning
  • optikusneurit vid exempelvis MS.

Utredning

Symtom

För nedanstående tillstånd kan ett eller flera fenomen förekomma.

Cerebrovaskulär genes

  • Bilateral synpåverkan – kan vara tecken på stroke.
  • Amaurosis fugax.
  • Homonymt synfältsbortfall.
  • Plötslig debut – smygande debut förekomma vid progressiv stroke.
  • Synnedsättning – ibland övergående.
  • Binokulärt dubbelseende.
  • Huvudvärk.

Retinalkärlsocklusion

  • Unilateral synförlust – plötslig (arteriell) eller mer utdragen (venös).
  • Amaurosis fugax.
  • Blödningar i retina med eller utan mjuka exsudat samt med eller utan ödem.
  • Vid grenvenstrombos segmentella näthinneförändringar.
  • Nedsatt direkt pupillreaktion.

Näthinneavlossning

  • Partiell synförlust.
  • Ensidig.
  • Gardinfenomen.
  • Ljusblixtar och/eller prickar kan föregå avlossning.

Grumling, avlossning, eller blödning i glaskropp

  • Fläckar, prickar eller streck – rörliga eller stilla.
  • Ljusblixtar.
  • Suddig syn.

Våt makuladegeneration

  • Tilltagande försämring av synskärpa.
  • Raka linjer blir krokiga i centrala synfältet.

Jättecellsarterit

  • Huvudvärk – ofta tinning eller nacke.
  • Tuggsmärta.
  • Allmänsymtom – trötthet, sjukdomskänsla.
  • Partiell eller total ensidig synförlust kan förekomma.
  • Ögonmuskelpares.
  • Palpationsömhet tinningartärer.
  • Vanligen hög SR/CRP.

Optikusneurit

  • Unilateral.
  • Nedsatt synskärpa och färgseende.
  • Smärta vid ögonrörelse.
  • Nedsatt direkt pupillreaktion.

Akut glaukom

Tre fynd som tillsammans ofta föregår smärtan vid akut glaukom är

  • suddig syn
  • disig kornea
  • medelvid trögreagerande pupill.

Komplikation i nyopererat öga

  • Partiell eller total synförlust.
  • Kärlinjektion.
  • Svullnad eller hematom periorbitalt.
  • Ljuskänslighet.
  • Störningar i röd reflex.
  • Blödning i främre kammaren.
  • Deformerad pupill.

Anamnes

Vid synförlust

  • Debut – plötslig eller smygande.
  • Duration – övergående eller varaktig.
  • Utbredning – total eller partiell samt ena eller båda ögonen.
  • Symtom – suddig syn, synfältsbortfall.

Vid synfenomen

  • Ljusblixtar, fläckar eller prickar (rörliga eller stilla).
  • Gardin eller slöja, krokseende.
  • Dunklare färger.

Komplettera anamnesen med

  • dubbelseende binokulärt – cerebrovaskulär sjukdom eller ögonmuskelsjukdom, myasteni
  • dubbelseende monokulärt – ögongenes som brytningsfel och katarakt
  • smärta i nyopererat öga
  • trauma
  • huvudvärk
  • muskelvärk eller muskelsvaghet
  • riskfaktorer
  • andra sjukdomar.

Status

  • Hjärt-kärlstatus inklusive blodtryck.
  • Ögon – röd reflex i genomfallande ljus.
  • Synskärpa.
  • Neurologi – pupillstorlek och reaktion, synfältsundersökning enligt Donders, ögonmotorik.
  • Palpation av temporalisartärer.

Handläggning vid utredning

  • Värdera klinisk bild utifrån symtom, anamnes och undersökningsfynd och bedöm trolig orsak.
  • Misstänkt retinalt vaskulär och cerebrovaskulär genes bör bedömas akut inom specialiserad vård.
  • Övriga tillstånd bör bedömas akut eller skyndsamt av ögonläkare.
  • Samråd med specialiserad vård vid behov.

Följande tillstånd kan handläggas enligt separata rekommendationer:

  • Jättecellsarterit.
  • Rött öga med smärta – exempelvis keratit eller sklerit.
  • Ögonskador – exempelvis kemiska eller traumatiska.

Provtagningar

Laboratorieprover

  • Överväg CRP, SR och p-glukos.

Behandling

Behandling ges utifrån specifik diagnos.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2021-09-20

Godkänt av: Nationellt programområde ögonsjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt: 2022-05-04

Godkänt av: Region Östergötland

Hitta på sidan