Suicidriskbedömning

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

Z91-P Potentiella hälsorisker i familjens och patientens sjukhistoria
R45-P Symtom och sjukdomstecken avseende känsloläge, utseende och uppträdande

ICD-10-SE, 2023, förslag:

Z91.5 Självdestruktivitet i den egna sjukhistorien
R45.8 Andra symtom och sjukdomstecken avseende känsloläget

Om hälsotillståndet

I Sverige dör vanligen drygt 1 500 personer av suicid varje år. Suicid är vanligare bland män och risken ökar med stigande ålder. Suicidförsök är vanligare hos kvinnor och hos unga.

Detta stöd syftar till att ge vägledning för en systematisk suicidriskbedömning.

Riskfaktorer

Tidigare suicidförsök – ger 30–40 gånger ökad risk för fullbordat suicid
Ärftlighet
Manligt kön
Hög ålder
Depression och bipolär sjukdom
Allvarlig somatisk sjukdom – cancer, stroke, traumatisk hjärnskada
Psykossjukdom
Skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika
Ensamhet, bristande socialt nätverk, förlust eller separation i närtid

Skyddsfaktorer

Ett gott stöd i en parrelation, familj eller av andra närstående
Förmåga att skapa och vidmakthålla nära relationer
Personliga värderingar som motstånd mot suicidhandling eller religiös tro
Rädsla för kroppslig skada vid suicidhandling
Förmåga att uthärda psykisk smärta
Omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra

Utredning

Anamnes

Aktuell problematik – psykisk eller somatisk sjukdom, psykosocial situation
Suicidstegen – suicidtankar och suicidhandling
Riskfaktorer
Skyddsfaktorer
Anamnes från närstående – vanligt att närstående fått signaler från patienten

Suicidstegen
Tanke - handling	Frågor
Nedstämdhet	Hur mår du? Är allt hopplöst?
Dödstankar	Känns allt meningslöst?
Dödsönskan	Har du önskat att du vore död?
Suicidtankar	Har du tänkt på att ta ditt liv?
Suicidimpulser	Har du varit nära att skada dig själv?
Suicidavsikter eller planering	När? Var? Hur?
Direkt suicidhandling	Har du försökt någon gång? När? Var? Hur? Fanns utlösande faktorer?

Handläggning vid utredning

Att värdera suicidrisk är svårt och ett systematiskt sätt kan underlätta. Ett empatiskt bemötande kan öka förutsättningen för patienten att våga berätta.

Gå igenom patientens aktuella situation och problematik.
Ställ frågor utifrån suicidstegen och se var patienten befinner sig.
Värdera riskfaktorer och skyddande faktorer.
Försök identifiera vad som utlöser suicidtankar hos patienten.
Komplettera med anamnes från närstående om möjligt.
Överväg att använda ett bedömningsinstrument som stöd. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att något av instrumenten kan förutsäga framtida suicid eller suicidförsök.

Riskbedömning

Värdera graden av suicidrisk. Patient som ej medverkar, har substanspåverkan eller liknande kan vara särskilt svårbedömd.
Beskriv gärna risken som låg, förhöjd eller hög.
Journalför bakgrund och motivation till bedömningen.
Beakta att omständigheter kan förändras snabbt.