Den här sidan innehåller inte den senaste versionen av kunskapsstödet. För att läsa den uppdaterade versionen, gå till 1177 för vårdpersonal:
Stroke och TIA, uppföljning (vardpersonal.1177.se)
Länk till annan webbplats.
Stroke och TIA, uppföljning
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
KSH97-P, 2015, förslag:
- I69- Sena effekter av cerebrovaskulär sjukdom
ICD-10-SE, 2023, förslag:
- Z86.6B RIND (reversibel ischemisk neurologisk defekt) i den egna sjukhistorien (klassificerat under G45.8)
- Z86.7C Cerebral insult utan bestående men i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under I60-I64)
- Z86.6A TIA (transitorisk ischemisk attack) i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under G45)
- I69.2 Sena effekter av annan icke-traumatisk intrakraniell blödning
- I69.0 Sena effekter av subaraknoidalblödning
- I69.4 Sena effekter av cerebrovaskulär sjukdom, ej specificerad som blödning eller infarkt
- I69.3 Sena effekter av cerebral infarkt
- I69.1 Sena effekter av intracerebral blödning
Omfattning av kunskapsstödet
Den här rekommendationen behandlar sekundärprevention och rehabilitering efter insjuknande i stroke eller TIA.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Hos 90 % av de som insjuknat ses minst en riskfaktor där evidensbaserad behandling kan minska risken för återinsjuknande.
65–75 % av strokepatienterna har behov av någon form av rehabiliterande insats efter utskrivning.
Riskfaktorer
Följande riskfaktorer är att beakta vid sekundärprevention:
- hypertoni
- förmaksflimmer
- diabetes
- ateroskleros
- hyperlipidemi
- rökning
- riskbruk av alkohol
- ohälsosamma matvanor
- otillräcklig fysisk aktivitet.
Samsjuklighet
Vanliga följdtillstånd utöver neurologiska bortfall efter stroke är
- mental trötthet och uttröttbarhet – oberoende av skadeomfattning
- emotionell reaktion – särskilt ökad känslosamhet
- depression – oftast 3–6 månader efter stroke
- sömnrubbning – ökat sömnbehov, sömnsvårigheter
- smärta – ofta olika typer eller blandformer
- epilepsi – särskilt efter intracerebral blödning.
Utredning
Anamnes
- Riskfaktorer
- Samsjuklighet och följdtillstånd
- Förändringar efter sjukhusvistelsen
- ADL-funktion – personlig hygien, på- och avklädning, toalettbesök, matlagning, utevistelse
- Aptit, tugg- och sväljfunktion
- Tarm- och blåsfunktion
- Kommunikation
- Kognition – minne, neglekt, apraxi
- Arbete, relationer, boende, ta del av samhällsfunktioner
Status
- Allmäntillstånd – viktförändring, kommunikations- och rörelseförmåga
- Hjärta och halskärl – blåsljud, oregelbunden rytm
- Lungor
- Blodtryck
- Neurologstatus – sensorik, grov- och finmotorik, balans, reflexer, synfält, dubbelseende
- Psykiskt och kognitivt status
- Mun och svalg – munhygien
- Hud – trycksår
- EKG
Handläggning vid utredning
- Första läkarbesöket bör ske 3–6 månader efter insjuknande i stroke, respektive 1–3 månader efter TIA.
- Bedöm behov av undersökningar så som laboratorieprover, smärtanalys, värdering av depression utifrån anamnes, riskfaktorer och samsjuklighet.
- Uppföljningen bör vara livslång, strukturerad samt anpassad efter patientens behov och kan gärna utgå från en checklista.
- En gradvis förbättring av patientens funktionsnivå kan ses under flera år.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Ge råd om levnadsvanor.
- Bedöm behov av särskilda åtgärder, särskilda överväganden och läkemedelsbehandling.
- Gå igenom rehabiliteringsplan, bedöm behov av ny SIP och samarbete mellan olika professioner och huvudmän.
- Utgå från individens behov och involvera gärna närstående.
- Använd gärna post-stroke checklista.
Särskilda åtgärder
- Vaccination – se över skydd för influensa och pneumokocker.
- Färdtjänst – se över eventuellt behov.
- Godmanskap – överväg om intyg krävs. Om patienten behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, kan domstol besluta om godmanskap.
- Körkort – beakta skyldighet att göra anmälan enligt Körkortslagen till Transportstyrelsen (10 kap, 5 §).
- Vapen – bedöm om anmälningsskyldighet om vapeninnehav föreligger enligt Vapenlagen (6 kap, 6 §). Anmälan görs till Polismyndigheten.
Särskilda överväganden
- Dietist – överväg nutritionsutredning med uppföljning vid viktnedgång.
- Logoped – överväg bedömning vid sväljnings- eller kommunikationssvårigheter.
- Psykolog eller kurator – bedöm behov av samtalsbehandling eller annat specifikt stöd.
Bilkörning
Efter TIA rekommenderas köruppehåll:
- för vanlig behörighet – i minst två veckor eller tills utredningen är avslutad och patienten erhållit profylax
- för yrkestrafik – i tre månader.
Efter stroke rekommenderas köruppehåll:
- för vanlig behörighet – i 2–3 månader innan bedömning av körlämplighet kan göras
- för yrkestrafik – i minst 6 månader.
Ingen anmälan till Transportstyrelsen behövs om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa rekommendationen om att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.
Behandlingsval
Arbetsterapi
Bedöm eventuell nedsatt funktion och aktivitetsförmåga samt behov av hjälpmedel avseende
- kognition
- personlig hygien, intag av mat/dryck, lägesändringar (tryckavlastning) och förflyttning
- kommunikation
- arm-handfunktion
- eget boende, arbete, utbildning och fritid.
Fysioterapi
- Muskelfunktion – stabilisering och träning
- Spasticitet – optimering av positioner, anpassning av träningsprogram, kontrakturprofylax
- Fysisk aktivitet – utifrån patientens funktionsnivå
- Utomhusvistelse och daglig aktivitet – utifrån patientens funktionsnivå
- Ställningstagande till gånghjälpmedel
Läkemedelsbehandling
- Behandling med blodtryckssänkande läkemedel till patienter med högt eller normalt blodtryck.
- Statinbehandling vid ischemisk stroke och TIA. Målvärde LDL < 1,8.
- Trombocythämmande läkemedel vid ischemisk stroke och TIA utan förekomst av förmaksflimmer.
- Emboliprofylax vid ischemisk stroke och TIA med förmaksflimmer (vid CHAD2S2-VASC ≥ 1).
- Optimering av eventuell diabetesbehandling.
Om innehållet
Senast uppdaterad