Spänningshuvudvärk hos barn
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Kan handlägga barn ≥6 års ålder.
- Kan ställa diagnosen migrän och huvudvärk av spänningstyp enligt IHS-kriterier och ge adekvat information om diagnosen.
Specialistsjukvård
- Vid oklar diagnos - uppfyller ej IHS-kriterier.
- Vid terapisvikt.
- Vid svåra bedömningar där andra sjukdomar eller medicinering kan komplicera bedömning och Behandling.
- Behov av profylax hos barn
- Nytillkommen beteendeförändring eller avvikelse i utvecklingen som inte bara kan förklaras av huvudvärken.
- Vid behandlingsresistent huvudvärk, som ger tydlig funktionsnedsättning, kan barnet remitteras till barnläkare.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation handlar om spänningshuvudvärk hos barn. För utredning av huvudvärk hänvisas till separat rekommendation.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Huvudvärk är ett stort hälsoproblem hos skolbarn. Spänningshuvudvärk, liksom migrän, är vanligt och kan debutera i tidig ålder.
Spänningshuvudvärk är den vanligaste huvudvärkstypen och är hos mindre barn lika vanligt hos pojkar som hos flickor, men från 12 års ålder är det vanligare hos flickor. Spänningshuvudvärk förekommer minst 1 gång per vecka hos upp till 20–30 % av alla tonåringar och nästan dagligen hos 1–2 %.
Orsaker
Exempel på bakomliggande orsaker:
- dator-, tv- eller mobilspel i ogynnsam miljö (som ventilation, belysning, ergonomi)
- brist på fysisk aktivitet
- stress, nedstämdhet eller ångest (utlösta av exempelvis skolmiljö, hemmiljö, sociala medier)
- sömnbrist.
Utredning
Symtom
Många barn har omväxlande spänningshuvudvärk och migrän. Typiska karakteristika för symtom vid spänningshuvudvärk är följande:
- smärtkaraktär – tryckande eller pressande huvudvärk
- intensitet – mild till måttlig
- lokalisation – bilateralt
- fysisk aktivitet – ingen försämring vid exempelvis promenad eller trappgång
- associerade symtom – överkänslighet för ljus eller ljud kan förekomma, men inte illamående eller kräkningar.
Anamnes
- Aktuella symtom inklusive debut, frekvens och duration (ofta värre på eftermiddag och bättre på helger).
- Ärftlighet.
- Utveckling och tillväxt.
- Livssituation – problem kring mat och dryck, mobbning, sömn, skärmtid, arbetsställning, skola (inlärnings- eller koncentrationssvårigheter, stökig miljö).
- Tandgnissling, extensivt tuggummituggande.
- Synanamnes.
- Andra sjukdomar och läkemedel, inklusive effekt av analgetika.
Status
- Allmäntillstånd.
- Hjärta.
- Neurologstatus – inklusive nackstelhet.
- Lokalstatus huvud, nacke, käkled – rörlighet och palpation över muskelfästen.
- Längd, vikt.
- Överväg psykiskt status.
Handläggning vid utredning
Gör en klinisk bedömning och överväg akuta prover som CRP och Hb samt temp vid misstanke om differentialdiagnoser.
Akut handläggning
Akut bedömning av barnläkare rekommenderas vid huvudvärk med allmänpåverkan eller neurologiska bortfallssymtom (utom känd migränaura).
Fortsatt handläggning
För kartläggning är ofta huvudvärksdagbok ett bra hjälpmedel. Överväg ytterligare utredning vid oklar diagnos:
- optiker (barn 8 år eller äldre) eller ögonläkare (yngre barn) – för att bedöma synstörning
- tandläkare – för att bedöma bettdysfunktion, tandgnissling
- fysioterapeut – för att bedöma muskelspänningar.
Vid misstanke om annan orsak bakom huvudvärken rekommenderas fortsatt utredning, se även separat rekommendation om huvudvärk hos barn.
Diagnoskriterier
För diagnos ska enligt ICHD-3 alla följande punkter vara uppfyllda:
A. Minst 10 episoder med huvudvärk enligt B–D.
B. Duration mellan 30 minuter och 7 dagar.
C. Minst 2 (av 4) karakteristiska huvudvärkssymtom – tryckande/pressande, mild till måttlig intensitet, bilateral, ingen försämring av fysisk aktivitet.
D. Inga associerade symtom eller enbart överkänslighet för ljus eller ljud.
E. Båda av följande (gäller associerade symtom):
- inget illamående eller kräkningar
- ingen överkänslighet för ljus eller ljud eller enbart en av dem.
F. Ingen annan huvudvärksdiagnos är mer sannolik.
Spänningshuvudvärk kan förenklat graderas utifrån hur ofta den uppträder:
- sporadisk – färre än 1 dag per månad
- frekvent – 1–14 dagar per månad
- kronisk – 15 eller fler dagar per månad.
Differentialdiagnoser
- Migrän med eller utan aura.
- Synstörning som myopi, strabism.
- Bettdysfunktion.
- Trauma mot huvud eller nacke.
- Infektion eller inflammation i CNS som neuroborrelios, TBE.
- Intrakraniell orsak som hjärntumör, intrakraniell tryckökning.
- Läkemedelsorsakad huvudvärk.
Behandling
Handläggning vid behandling
Vid spänningshuvudvärk rekommenderas följande utifrån behov:
- minskning av påverkbara bakomliggande orsaker – exempelvis begränsad skärmtid
- optimering av levnadsvanor
- fysioterapi
- läkemedelsbehandling – undvik stora mängder smärtstillande.
Huvudvärksdagbok kan hjälpa till att
- klargöra typ av anfall
- kartlägga bakomliggande orsaker
- utvärdera behandling och identifiera eventuell läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
I första hand används paracetamol eller ibuprofen. I andra hand kan receptbelagda NSAID provas. Doser enligt ePed från 6 månaders ålder:
- paracetamol – dos 20 mg/kg x 4, max 1 g per tillfälle
- ibuprofen – dos 4–10 mg/kg x 3, max 400 mg/dos och max 1200 mg/dygn.
Levnadsvanor
Det är viktigt att uppmuntra till goda levnadsvanor som
- regelbundna mat- och sömnvanor
- regelbunden fysisk aktivitet
- rökstopp – om aktuellt
- undvik intag av alkohol och energidrycker – om aktuellt.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Kompletterande underlag
Om innehållet
Regionalt innehåll
Godkänt:
2022-10-07
Senast uppdaterad