vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Sinuit

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • J01- Akut sinuit

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • J01.9 Akut sinuit, ospecificerad
  • J01.1 Akut frontalsinuit
  • J01.0 Akut maxillarsinuit

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Primärvården sköter de flesta. I de fall patienten ska ha poliklinisk remiss till Öron- näs- och hals ansvarar primärvården för röntgenundersökning DT ansiktsskelett sinus, skriv till i remisstext lågdos.

Specialistsjukvård

Indikationer för remiss till Öron- näs och halsklinik:

  • Maxillarsinuit med mycket svår värk, feber eller terapisvikt.
  • Frontalsinuit, sphenoidit, pansinuit med markanta symtom.
  • Ethmioidit hos barn.
  • Kvarstående symtom > 3 veckor efter avslutad behandling.

Indikationer för remiss till tandläkare:

  • Misstanke om bakomliggande tandinfektion (ofta illaluktande).

Om hälsotillståndet

Definition

Rinosinuit definieras som inflammation i näsan och bihålorna. Den kan indelas i:

  • akut rinosinuit – symtom < 12 veckor och besvären försvinner helt
  • kronisk rinosinuit – symtom > 12 veckor med besvär som kvarstår.

Förekomst

Rinosinuit förekommer under hela året med en måttlig ökning vintertid. Incidens- och prevalenssiffror är oklara på grund av bristfälliga diagnostiska metoder.

Barn har årligen 6-8 övre luftvägsinfektioner, men drabbas sällan av rinosinuit.

Orsaker

Rhinovirus svarar för 50% av all viral akut rinosinuit.

Vid bakteriell infektion dominerar pneumokocker som agens, även om Haemophilus influenzae (cirka 10% betalaktamasbildare) och Moraxella catarralis (85% betalaktamasbildare) förekommer.

Utredning

Symtom

Bakteriell rinosinuit kan misstänkas vid följande symtom:

  • varig snuva, kakosmi
  • ensidiga symtom
  • uttalad smärta
  • dubbelinsjuknande, det vill säga föregås av en förkylning.

Specifika symtom

  • Smärta över kinden – talar för maxillarsinuit (vanligaste sinuiten)
  • Smärta vid näsroten – talar för etmoidit
  • Smärta i pannan – talar för frontalsinuit
  • Smärta mitt i huvudet med utstrålning till nacken – talar för sfenoidit

Alarmerande symtom

  • Periorbitalt ödem, exoftalmus
  • Dubbelseende, synpåverkan
  • Ögonmuskelförlamning
  • Svår uni- eller bilateral frontal värk
  • Frontal svullnad och rodnad
  • Tecken på meningit
  • Fokalneurologiska symtom

Anamnes

  • Luftvägsinfektion som pågått längre än tio dagar eller försämring av symtom efter 5 dagar
  • Färgad snuva
  • Värk i maxillarområdet (ansikte och tänder)
  • Feber

Status

  • Allmäntillstånd
  • Näsan undersöks via främre rinoskopi, med fördel efter avsvällning
  • Tandstatus – tecken på periapikal abscess eller munbottenflegmone

Handläggning vid utredning

  • Vid minst ett alarmerande symtom bör patienten akut bedömas inom specialiserad vård.
  • Rinosinuit är en klinisk diagnos.
  • Vargata i epifarynx och mellersta näsgången är ett ovanligt men säkert tecken på bakteriell rinosinuit.
  • Palpationsömhet och perkussionsömhet över bihåla betraktas som ett osäkert fynd och saknar diagnostiskt värde.

Barn

  • Barn kan ha missfärgad snuva, även under lång tid, utan att behandlingskrävande sinuit behöver misstänkas.
  • Misstänk främmande kropp vid ensidig, varig snuva.
  • Misstänk etmoidit eller frontalsinuit vid hög feber, svår värk, lokal svullnad och allmänpåverkan. Akut bedömning av barnläkare rekommenderas.

Provtagningar

Laboratorieprover 

  • Odling från en eventuell vargata i meatus medius kan ha ett visst värde.
  • Högt CRP talar för allvarligare infektion, bör inte tas rutinmässigt.
  • Nasofarynxodling bör inte uföras.

Undersökningar

Bilddiagnostik

Bilddiagnostik med fynd av vätska eller heltät sinus är sannolikt bakteriell sinuit. Slemhinnesvullnad räcker inte för diagnos.

Differentialdiagnoser

Vid akut rinosinuit

  • Tandinfektion
  • Främmande kropp, särskilt hos barn
  • Migrän, Hortons huvudvärk
  • Herpes zoster
  • Smärtsamma tillstånd i ögat

Vid långdragna sinuitbesvär

  • Allergisk eller idiopatisk rinit
  • Näspolypos
  • Sinustumör, ensidig nytillkommen nästäppa som inte växlar sida
  • Besvär utgående från käkled eller tuggapparat
  • Spänningshuvudvärk
  • Neuralgi

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Spontanläkningsfrekvensen vid akut okomplicerad rinosinuit är mycket hög.
  • Besvären är ofta långvariga, 2-3 veckor, oavsett om antibiotika ges eller inte.
  • Egenvård med symtomatisk behandling rekommenderas.
  • Allvarliga komplikationer är ovanliga.
  • Barn med okomplicerad sinuit har inte nytta av antibiotikabehandling.

Egenvård

  • Smärtstillande
  • Avsvällande näsdroppar eller spray 
  • Nasal steroid, framförallt vid samtidig allergisk rinit, receptfritt
  • Nässköljning med koksaltlösning (0,5 l ljummet vatten + 1 tesked salt) 
  • Högläge

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Förekomst av flera symtom och kliniska fynd stärker sannolikheten för bakteriell rinosinuit och antibiotika kan ha effekt.

Penicillin V är förstahandsvalet.

Vid terapisvikt:

  • ompröva diagnosen
  • överväg bedömning av ÖNH-läkare.

Uppföljning

Vid recidiverande sinuit eller symtom >12 veckor bör utredningen inrikta sig på bakomliggande etiologi eller associerad sjukdom, såsom allergi, näspolypos, ciliedysfunktion eller hyperreaktivitet.

Komplikationer

Komplikationer

  • Komplikationer till akut sinuit är sällsynta.
  • Hjärnabscess och meningit är allvarliga men ovanliga komplikationer vid frontalsinuit.
  • Etmoidit med orbitalt flegmone ses framförallt hos barn.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:

2020-01-13

Regionalt innehåll

Godkänt:

2021-03-17

Godkänt av:

Region Östergötland

Hitta på sidan