Rött öga utan smärta
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Tillägg Östergötland
Handläggs i första hand inom primärvården.
Specialistsjukvård
Konsulteras vid svårigheter med diagnostik/behandling.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation avser att underlätta bedömning, handläggning och viss behandling vid rött öga utan smärta.
Om hälsotillståndet
Definition
Rött öga kan uppstå genom:
- att blodkärl i ögats bindehinna utvidgas eller brister
- inflammatoriska och infektiösa tillstånd i och kring ögat.
Förekomst
Rött öga eller röda ögon är det vanligaste ögonsymtomet i primärvården.
Orsaker
Spontana kärlbristningar är mer vanligt förekommande hos patienter med högt blodtryck eller diabetes.
Vid rött öga utan smärta är den vanligaste orsaken en infektion av virus eller bakterier i ögats bindehinna. Allergisk konjunktivit är ofta säsongsbunden. Torra ögon som beror på nedsatt tårproduktion eller försämrad tårkvalitet kan också ge upphov till röda ögon.
Utredning
Symtom
- Gruskänsla eller främmande kroppskänsla
- Rinnande ögon, kladd i ögonfransar
- Sveda
- Klåda
- Ljuskänslighet
- Eventuellt suddig syn
Anamnes
- Debut – akut eller smygande debut
- Symtom – ensidiga eller bilaterala, dubbelseende
- Tidigare besvär
- Övre luftvägsinfektion – pågående eller föregående
- Allergisk rinit eller astma
- Utlösande faktorer – kontaktlinser, nytt smink
- Annan sjukdom – särskilt autoimmun eller autoinflammatorisk
Status
- Allmäntillstånd
- Ögon – i första hand med spaltlampa, i andra hand med luppglasögon eller oftalmo-/otoskop
- Ögonlock – hudinspektion, överväg evertering
- Fluoresceinfärgning – gärna vid misstanke om ytlig skada
Fynd att bedöma är:
- Allmäntillstånd – eventuell feber
- Ögonsekretion– purulent eller klar
- Ögoninspektion – konjunktival eller ciliär perikorneal injektion (rodnad), subkonjunktival blödning
- Ögonundersökning – klar eller rökig kornea, färgupptag av fluorescein
- Ögonlock – hudutslag, knottrig insida eller vagel vid evertering
- Syn – nedsatt synskärpa, vid ökad tårfilm eller kladd kan synen bedömas genom stenopeiskt hål
- Pupill – storlek, reaktion på direkt och indirekt ljus
Handläggning vid utredning
- Värdera klinisk bild utifrån symtom, anamnes och undersökningsfynd och bedöm trolig orsak.
- Samråd med specialiserad vård vid behov.
Följande tillstånd handläggs enligt separata rekommendationer:
- rött öga med smärta – exempelvis keratit, sklerit, irit eller akut glaukom
- allergisk rinokonjunktivit
- ögonskador – exempelvis kemiska eller traumatiska
- akuta synstörningar – exempelvis kärlocklusion, optikusneurit, postoperativ komplikation.
Orsaker till rött öga utan smärta
Bakteriell konjunktivit
- Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
- Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, ingen smärta, igenklibbade ögon, särskilt på morgonen
- Ögonfynd – konjunktival injektion, kornea klar
- Synskärpa – normal
- Åtgärd – odling från konjunktiva vid samtidig impetigo, täta recidiv, svår infektion eller spädbarn (< 2 månaders ålder)
Viral konjunktivit
- Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
- Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, klart sekret, sveda och obehag, eventuellt ljuskänslighet
- Ögonfynd – konjunktival injektion, ibland blandinjektion, bubbligt i nedre ögonlocket, små subkonjunktivala blödningar, eventuellt synligt kornealt engagemang
- Synskärpa – normal, men kan vara påverkad vid kornealt engagemang
Allergisk konjunktivit
- Ögonsymtom – ofta bilaterala besvär, klåda, ingen smärta, ibland lindrigt igenklibbade ögon
- Ögonfynd – lättare konjunktival injektion, ofta knottrigt i nedre ögonlocket, kornea klar
- Synskärpa – normal
Subkonjuktival blödning
- Ögonsymtom – spontan debut, ökar ofta i utbredning första dygnet, ensidigt
- Ögonfynd – kornea klar, ingen eller obetydlig ömhet
- Synskärpa – normal
Torra ögon
- Ögonsymtom – gruskänsla, lindrig ljuskänslighet, ökat tårflöde
- Ögonfynd – lätt konjunktival injektion
- Synskärpa – normal
Torra ögon kan bero på ökad avdunstning orsakad av:
- påverkan på Meiboms körtlar – blefarit, rosacea, psoriasis, sebrorroiskt eller atopiskt eksem
- kontaktlinsanvändning – ger även skav eller smärta i olika grader och ökad risk för keratit
- nedsatt ögonlocksfunktion – tillstånd som ger exempelvis felaktig blinkning eller slutningsdefekt
- Parkinsons sjukdom
- endokrin oftalmopati
- allergisk konjunktivit
- vitamin A-brist
- omgivningsfaktorer – frekvent bildskärmsarbete, torr luft, påverkan av luftkonditionering.
Torra ögon kan bero på nedsatt tårproduktion och/eller försämrad tårkvalitet på grund av:
- hög ålder
- Sjögrens syndrom – ger ofta uttalad torrhet, ibland synpåverkan, muntorrhet, ibland ledbesvär
- läkemedel – antikolinergika, opioider, antihypertensiva, östrogen eller sedativa.
Blefarit och episklerit
- Blefarit – irriterade ögonlockskanter, ibland lätt klibbighet, eventuell konjunktival injektion
- Episklerit – ibland milda besvär utan ömhet, lokaliserad konjunktival injektion
Behandling
Handläggning vid behandling
- Behandling ges utifrån misstänkt bakomliggande orsak.
- Patient med kontaktlinser bör omedelbart ta ut linserna och kontakta ögonläkare eller optiker om symtomen inte minskar inom några timmar.
Bakteriell och viral konjunktivit
Ge råd om:
- tvättning av ögonlockskanter flera gånger dagligen med kranvatten
- god handhygien på grund av smittsamhet
- byte av örngott dagligen
- användning av engångshanddukar om möjligt.
Överväg topikal antibiotika vid bakteriell konjunktivit med utebliven förbättring efter en vecka.
Subkonjunktival blödning
- Tillståndet behöver inte behandlas.
- Ge en lugnande förklaring om att blödningen resorberas spontant inom 1–2 veckor.
- Informera om att patienten kan prova receptfria smörjande ögondroppar vid obehag.
Torra ögon
- Ge råd om receptfria tårsubstitut.
- Recept förbehålles patienter med definierad ögonsjukdom såsom keratokonjunktivitis sicca.
Blefarit och episklerit
- Blefarit – ge råd om egenvård med ögontvätt. Överväg topikal antibiotika vid kraftiga eller långdragna besvär (över 6 veckor).
- Episklerit – ge information om att tillståndet ofta spontanläker inom två veckor.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Regionalt innehåll
Godkänt:
2022-02-28
Senast uppdaterad