vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Psoriasisartrit

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • L409P Annan psoriasis

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • M07.2 Spondylit vid psoriasis
  • L40.5 Psoriasis med ledsjukdom
  • M07.3H Psoriasisartrit i fotled/fot
  • M07.3D Psoriasisartrit i handled/hand
  • M07.3F Psoriasisartrit i höftled
  • M07.3G Psoriasisartrit i knäled
  • M07.3X Psoriasisartrit med annan eller ospecificerad lokalisation
  • M07.3B Psoriasisartrit i axelled
  • M07.3C Psoriasisartrit i armbågsled

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Psoriasisartropati är en diagnos som bör sättas av reumatolog. Psoriasispatienter med ”enbart” smärtor kan behandlas inom primärvården.

Specialistsjukvård

Patienter med misstänkt psoriasisartropati i form av daktylit, tendinit, artrit, inflammatorisk ryggsmärta eller patienter som inte svarar på behandling med NSAID remitteras till reumatolog för bedömning och vidare behandling.

Remissrutiner

Tillägg Östergötland

Innan remiss till reumatolog för bedömning och behandling: SR, CRP, blodstatus, urat och CCP- antikroppar tas och en noggrann ledstatus utförs. Vidare utredning av reumatolog. HLA B27 samt röntgen av perifera leder är inte aktuellt vid misstanke om psoriasisartrit.

Patienter som behandlas/utreds på hudklinik remitteras direkt till reumatolog enligt befintlig rutin.

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation handlar om olika psoriasismanifestationer i rörelseapparaten. Särskild rekommendation finns för hudpsoriasis.

Om hälsotillståndet

Psoriasis klassificeras som en kronisk inflammatorisk systemsjukdom.

Förekomst

  • 2–4 % av Sveriges befolkning har hudpsoriasis.
  • 20–30 % av alla med hudpsoriasis har psoriasisartrit.
  • Psoriasisartrit debuterar vanligen mellan 30–55 års ålder.
  • Fördelningen av psoriasisartrit är lika mellan män och kvinnor.

Orsaker

Immunsystemet spelar en central roll vid systemsjukdomen psoriasis även om orsaken till sjukdomen och dess olika manifestationer i hud och rörelseapparat inte är fullt känd. Genetiska faktorer bidrar.

Samsjuklighet

  • Metabolt syndrom med högt blodtryck, typ 2-diabetes, höga blodfetter och fetma
  • Hjärt-kärlsjukdom
  • Inflammatorisk tarmsjukdom
  • Ögoninflammationer som uveit, irit och episklerit
  • Depression

Utredning

Symtom

Psoriasis debuterar ofta med inflammation i ligament och ledfästen, därefter inflammation i leder och senare även rörelseinskränkning. Sjukdomen går ofta i skov med ett långdraget förlopp.

Ledsymtom

Symtomen kan vara perifera, axiala (rygg) eller kombinerade.

  • Monoartrit, asymmetrisk oligoartrit (2–4 leder) eller symmetrisk polyartrit (> 5 leder)
  • Daktylit – svullnad av helt finger eller hel tå, prediktor för en mer aggressiv sjukdom
  • Spondylartrit – ryggvärk, ofta värre i vila och nattetid, bättre vid aktivitet. Ofta uni- eller sidoväxlande gluteal värk dagtid. Morgonstelhet.
  • Entesit – särskilt muskelfästesinflammation i akillessena eller plantarfascia

Hudsymtom

  • Förekomst – hälften av alla med hudpsoriasis får värk och ledbesvär och hälften av dessa får psoriasisartrit
  • Utseende – ofta fjällande fläckar, klinisk bild varierar 

Nagelsymtom

  • Förekomst – indikation på ökad risk för ledsjukdom, 80 % av alla med psoriasisartrit har nagelförändringar
  • Utseende – nageldystrofi, onykolys, pitting, gul-bruna fläckar

Anamnes

  • Debut, förlopp
  • Utbredning – inklusive värk och svullnad i leder, rygg och senfästen
  • Stelhet – särskilt morgonstelhet i rygg
  • Hudsymtom – efterfråga symtom i hårbotten, bakom öron, genitalt och analt
  • Ärftlighet – psoriasis, andra ledinflammationer
  • Samsjuklighet – särskilt tarm- eller ögonbesvär

Status

  • Allmäntillstånd – längd, vikt, BMI
  • Hjärta, blodtryck
  • Ledstatus – smärta, svullnad, rörelseinskränkning, eventuellt rodnad
  • Hudstatus – hudförändringar där patienten anger symtom
  • Nagelstatus – dystrofi, onykolys, pitting, gul-bruna fläckar (oljefläckar)
  • Lokalstatus – eventuellt rygg, bäcken och senfästen

Handläggning vid utredning

Psoriasisartrit kan misstänkas vid artrit, spondylit eller entesit och samtidig förekomst av psoriasis i hud eller naglar. Hos 15-20 % debuterar dock ledsymtomen före hudsymtomen.

  • Vid misstanke om psoriasisartrit rekommenderas vidare utredning inom specialiserad vård för snar diagnos.
  • Det finns ingen säker samvariation mellan aktivitetsgrad av psoriasisartrit och hudsymtom.
  • Laboratorieprover och bilddiagnostik kan övervägas i differentialdiagnostiskt syfte.

Provtagningar

Laboratorieprover

Inflammationsmarkörer är ofta ospecifika men kan spegla grad av inflammation (förhöjt hos cirka 40 %).

Rekommenderade prover är i första hand SR, CRP, blodstatus och anti-CCP. Övriga prover tas utifrån differentialdiagnostiska överväganden.

Diagnoskriterier

Diagnos kan i vissa fall sättas utan samtidig hudpsoriasis med CASPAR diagnoskriterier.

Differentialdiagnoser

  • Reumatoid artrit
  • Artros
  • Pelvospondylit (ankyloserande spondylit)
  • Reaktiv artrit
  • Kristallartrit

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Optimera behandling av hudpsoriasis.
  • Optimera behandling av samsjuklighet, särskilt metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom.
  • Ge symtomatisk läkemedelsbehandling vid värk utan ledsvullnad.
  • Vid förekomst av ledsvullnad, kraftig entesit med svullnad eller misstanke om spondylartrit rekommenderas behandling och teamrehabilitering inom specialiserad vård.

Multidisciplinär handläggning kan behövas, särskilt vid samsjuklighet.

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Läkemedel att överväga:

  • vid lindrig ledsjukdom – COX-hämmare
  • isolerad artrit, tenosynovit, entesit – lokal steroidinjektion
  • smärtlindring vid behov – paracetamol, undvik opioider.

Levnadsvanor

Levnadsvanor

Bedöm patientens behov av och erbjud stöd för:

  • rökstopp
  • fysisk aktivitet
  • riskbruk av alkohol.

Komplikationer

Komplikationer

Psoriasisartrit kan leda till smärta, leddestruktion, nedsatt ledfunktion och inverkan på livskvalitet och arbetsförmåga.

Psoriasis arthritis mutilans (PAM) är ett ovanligt men allvarligt tillstånd med nedbrytning av benvävnad och ledstrukturer i småleder i fingrar och tår.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2021-02-09

Godkänt av: Nationellt programområde reumatiska sjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt: 2021-02-17

Godkänt av: Region Östergötland

Hitta på sidan