vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Obstruktiv sömnapné

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • G47- Sömnstörning

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • G47.3 Sömnapnésyndrom

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Handläggs primärt i primärvården. Anamnes inklusive, metallimplantat, munhälsa, BMI, tandstatus, yrke, komorbiditet och eventuell sjukskrivning. 

Vid patologiskt öron- näs och halsstatus remittera direkt till Öron- näs- och halsklinik.

Vid utredning av misstänkt OSA. Remittera till neurofysiologen för sömnapnéutredning. Remissvar skickas alltid till inremitterande läkare. Inremitterande läkare kontaktar i sin tur vid behov ÖNH-kliniken, Region Östergötland, för ställningstagande till vidare handläggning.

Specialistsjukvård

Fortsatt handläggning och behandling.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Obstruktiv sömnapné (OSA) är en vanlig åkomma som till viss grad kan förekomma hos upp till 10 % av befolkningen. OSA finns i alla åldersgrupper, från nyfödda till vuxna.

Orsaker

OSA innebär återkommande andningsuppehåll då övre luftvägarna täpps till under sömn. Obstruktionen sker vid bakre delen av tungan, mjuka gommen eller epiglottis. Övervikt, tonsillhypertrofi och/eller kraniofaciala avvikelser kan göra övre luftvägarna trånga. Dagtid kompenseras detta av faryngeala dilatatormuskler, men under sömn kan de övre luftvägarna kollapsa.

OSA är ett potentiellt allvarligt kroniskt tillstånd med ett ofta progredierande förlopp och sänkt livskvalitet

Samsjuklighet

  • Kardiovaskulär sjuklighet, främst arteriell hypertoni
  • Metabolt syndrom
  • KOL
  • Obesitas-hypoventilation (otillräcklig ventilationsförmåga på grund av fettvävnad kring buken och mellangärdet)

Utredning

Symtom

Symtom nattetid

  • Bevittnad snarkning och andningsuppehåll – av sängpartner eller omgivning
  • Nattlig dyspné – kippar efter andan under natten
  • Sömnstörning – insomningsproblem, uppsplittrad sömn, minskad sömntid
  • Nokturi
  • Nattsvettningar
  • Muntorrhet, ont i svalget på morgonen

Symtom dagtid

  • Vaknar dåligt utsövd
  • Morgonhuvudvärk
  • Ökad dagtrötthet och sömnighet utan annan förklaring
  • Kognitiv påverkan med koncentrations- och minnesproblem, irritabilitet
  • Minskad libido

Anamnes

  • Nattsymtom – bevittnade apnéer, högljudda snarkningar
  • Luftvägar – nästäppa, luftvägssjukdom
  • Andra sjukdomar – hypertoni, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, psykisk sjukdom
  • Levnadsvanor – rökning, alkohol, droger, viktutveckling över tid
  • Läkemedel – sedativa, smärtstillande, psykofarmaka
  • Arbete – yrkeschaufför eller annat säkerhetskrävande yrke (kan behöva sjukskrivning under utredning)
  • Dagtrötthet – risk att somna dagtid, gradering kan göras via exempelvis Epworths sömnighetsskala, ESS

Status

  • Allmäntillstånd – längd, vikt, BMI, midjemått
  • Hjärta och blodtryck – hypertoni
  • Lungor
  • Främre rinoskopi – polyper
  • Mun och svalg – tonsillstorlek, tandstatus, protes

Handläggning vid utredning

Vid klinisk misstanke om OSA rekommenderas undersökning med nattlig andningsregistrering för sömnapné (remiss till sömnmedicinsk mottagning).

Vid normal undersökning bör ytterligare utredning övervägas. Vid svårbehandlad hypertoni bör högt nattligt blodtryck övervägas och utredas (24 timmars blodtrycksmätning).

Provtagningar

Laboratorieprover

Inga specifika blodprover finns som stärker misstanke på sömnapné. Överväg provtagning gällande samsjuklighet som blodsocker, lipider, tyreoidea- och njurfunktion. Överväg andra prover för att utesluta metabolt syndrom.

Vid misstänkt obesitas hypoventilationssyndrom krävs arteriell blodgas under dagtid.

Undersökningar

Nattlig andningsregistrering mäter luftflöde, andningsrörelser, pulsoximetri och kroppsläge. Genom Apné-Hypopnéindex (AHI) beräknas antalet andningsuppehåll (med minst 10 sekunders varaktighet) per timme. AHI värde ger enbart ett mått gällande frekvens av andningsstörningar.

  • AHI < 5 är normalt
  • AHI 5-14 motsvarar lindrig sömnapné
  • AHI 15-30 motsvarar måttlig sömnapné
  • AHI > 30 motsvarar uttalad sömnapné

Svårighetsgraden av sömnapné bedöms genom sammanvägning av följande faktorer:

  • AHI
  • graden av nattlig hypoxi (medelmättnad, lägsta mättnad, tiden med SaO2 <90%)
  • graden av dagsömnighet och övriga symptom
  • hur välkontrollerade samsjukligheter som hypertoni, hyperlipidemi eller diabetes är.

Differentialdiagnoser

  • Cheyne-Stokes andning med tysta apnéer, ses vid svår hjärtsvikt eller cerebrovaskulär sjukdom (behöver sällan behandlas)
  • Hypotyreos
  • Morfinbehandlad smärtproblematik (även smärtplåster)
  • Sömnighetsgivande sjukdomar som fetma, andra metabola sjukdomar, PLM (periodic limb movement), depression och narkolepsi
  • Habituell snarkning utan OSA

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingen vid diagnostiserad OSA syftar till att förbättra livskvaliteten och minska risken för komplikationer. Eventuell behandling initieras av sömnapnékompetent läkare.

  • CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) – vid måttlig till uttalad OSA
  • Apnéskena – vid mild till måttlig OSA, utprovning av tandläkare
  • Kirurgisk behandling – vid relevant tonsillhypertrofi
  • Viktreduktion – vid obesitas, en viktig del i behandlingsplanen oavsett graden av sömnapné 

Körkort

Obehandlad OSA i kombination med dagsömnighet kan vara ett hinder för körkortsinnehav. I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort (TSFS 2010:125), kapitel 11, framgår vad som gäller vid sömn- och vakenhetsstörningar.

Behandlingsval

Kirurgisk behandling

Vidgning av övre luftvägarna vid andningshinder (tonsillhypertrofi) kan i utvalda fall vara ett behandlingsalternativ.

Levnadsvanor

Levnadsvanor

  • Viktreduktion kan ha effekt vid övervikt eller fetma, cirka 10 % av patienter med OSA är dock normalviktiga
  • Rökstopp
  • Minskat alkoholintag

Uppföljning

  • Symtomutvärdering av dagtrötthet, förslagsvis med frågeformulär ESS (Epworth Sleepiness Scale)
  • Uppföljning av CPAP-behandling via förskrivande enhet
  • Uppföljning av behandling med apnéskena via tandläkare och utredande sömnmottagning
  • Uppföljning efter kirurgi i övre andningsvägar via opererande enhet

Komplikationer

Komplikationer

Ökad risk föreligger för:

  • översjuklighet och/eller överdödlighet i hjärt-kärlsjukdom och preeklampsi
  • motortrafikolyckor
  • svårigheter vid generell anestesi.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

  • Sjukskrivning kan i undantagsfall vara aktuell i väntan på utredning eller behandling om patienten exempelvis på grund av trötthet riskerar att råka ut för trafik- eller arbetsplatsolyckor.
  • Ett obehandlat symtomgivande sömnapnésyndrom kan utgöra hinder för att köra fordon.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2021-01-15

Godkänt av: Nationellt programområde lung- och allergisjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt: 2022-04-04

Godkänt av: Region Östergötland

Hitta på sidan