Mediaotit, sekretorisk
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Handlägger primärt barn med sekretorisk mediaotit (otosalpingit) och sköter de första 3 månadernas uppföljning.
Specialistsjukvård
Barn
- Remiss till audiologspecialist, gäller framförallt förskolebarn med behov av hörselutredning.
- Barn med dubbelsidig sekretorisk mediaotit under minst 3 månader, helst bekräftat med B-tympanogram och med misstanke om hörselnedsättning som påverkar den sociala funktionen.
- Barn med dubbelsidig sekretorisk mediaotit under 6 månader, helst bekräftat med B-tympanogram, ska hörseltestas även om inte symtom på hörselnedsättning föreligger. Om primärvårdsenheten saknar utrustning ska barnet remitteras till öron- näs och halsmottagning för hörseltestning. Om normal hörsel (tmv4˂25 dB) och ingen misstanke om social hörselnedsättning behöver barnet inte remitteras och heller inte kontrolleras rutinmässigt.
- Barn med funktionshinder som kan påverka kommunikationsförmågan ska remitteras mera frikostigt.
- Barn med ensidig sekretorisk mediaotit behöver endast remitteras om uttalade symtom finns.
- Vid sekretorisk mediaotit under senvåren kan man ofta avvakta med remiss då självläkningen är mycket hög under sommarperioden.
Vuxna
- Nytillkommen ensidig sekretorisk mediaotit hos vuxna och barn över 12 år i mer än 3 veckor utan infektion eller annan förklaring ska remitteras till SVF eller direkt till Öron- näs och halslinik.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Ungefär 20 procent av barn med genomgången akut mediaotit har kvarstående vätska i mellanörat tre månader efteråt. Andelen är ännu högre hos barn under två år.
Orsaker
Sekretorisk mediaotit (SOM, otosalpingit) förekommer ofta vid förkylning och i efterförlopp till akut mediaotit. Den är vanligtvis spontanläkande men kan ha långdraget förlopp.
Utredning
Symtom
- Lock- eller fyllnadskänsla i öra
- Ibland krasande ljud i öra
- Nedsatt hörsel
Barn
Långdragna besvär kan i enstaka fall leda till
- försenad språkutveckling
- irritabilitet
- ändrat kommunikationsbeteende.
Anamnes
- Nyligen genomgången förkylning eller akut mediaotit
- Upplevd eller tecken på hörselnedsättning
Barn
- Språkutveckling – åldersadekvat
- Aktivitet – funktion i grupp
- Beteende – normalt, hyperaktivt eller frånvarande
- Tecken till hörselnedsättning – hög volym på TV, huvudvridning för att höra med ena örat
Status
- Språkutveckling – åldersadekvat
- Aktivitet – funktion i grupp
- Beteende – normalt, hyperaktivt eller frånvarande
- Tecken till hörselnedsättning – hög volym på TV, huvudvridning för att höra med ena örat
Handläggning vid utredning
- Diagnosen ställs kliniskt med bedömning av trumhinnor och hörsel.
- Sekretorisk mediaotit hos barn eller vuxen efter nyligen genomgången infektion kräver ingen utredning initialt.
Sekretorisk mediaotit hos tonåring eller vuxen
- Vid sekretorisk mediaotit efter nyligen genomgången infektion krävs ingen utredning initialt.
- Vid ensidig sekretorisk mediaotit utan annan förklaring och utan kronisk öronsjukdom bör huvud-halscancer misstänkas.
- Vid nytillkommen sekretorisk mediaotit utan annan förklaring som inte snabbt normaliseras rekommenderas kontakt med specialiserad vård.
Sekretorisk mediaotit hos barn
Vid sekretorisk mediaotit efter nyligen genomgången infektion krävs ingen utredning initialt.
Ställningstagande till utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid sekretorisk mediaotit och
- uttalad hörselpåverkan
- hörselpåverkan som kvarstått under minst tre månader
- funktionshinder som försvårar barnets kommunikation
- misstänkt påverkad talutveckling och/eller beteendepåverkan
- snarkning eller andningsuppehåll som tecken på att barnet har symtomgivande förstoring av tonsiller och adenoid.
Differentialdiagnoser
- Akut mediaotit eller simplexotit
- Extern otit
- Öppetstående tuba
- Tensor tympanisyndrom
- Vaxpropp eller främmande kropp
- Tumör i naso-/epifarynx
- Plötslig sensorineural hörselnedsättning
Behandling
Egenvård
Autoinflation med otovent ballong (barn över 5 år) eller Valsalvas manöver rekommenderas.
Komplikationer
Komplikationer som kan förekomma är exempelvis
- kronisk otit med kolesteatom
- adhesivotit.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Nationellt innehåll
Godkänt:
2020-12-18
Regionalt innehåll
Godkänt:
2021-02-01
Senast uppdaterad