vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Lumbal spinal stenos

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • M539P Annan ryggsjukdom

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • M48.0 Spinal stenos

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Initial behandling med fysioterapi i samtliga fall. Patient som inte vill opereras och/eller inte är operabel.

Specialistsjukvård

MR-verifierad spinal stenos med bensmärtor (pseudo claudicatio) som pågått minst 6-12 månader och som inte förbättrats trots adekvat fysioterapi, smärtlindring och viktreduktion.

Remissrutiner

Tillägg Östergötland

Remiss till Ryggkliniken, US.

Omfattning av kunskapsstödet

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp

Om hälsotillståndet

Förekomst

Lumbal spinal stenos förekommer oftast hos personer över 50 år. Det är vanligare bland kvinnor än bland män.

Orsaker

Spinal stenos är en förträngning i spinalkanalen, oftast till följd av degenerativa förändringar i diskar, facettleder och ligamentum flavum. Förändringarna orsakar en central eller lateral mekanisk påverkan på nervrötter.

Riskfaktorer

  • Diskbuktning
  • Tidigare ryggoperation
  • Medfödd, trång spinalkanal
  • Spondylolistes
  • Uttalad spondylos

Utredning

Symtom

  • Diffus ryggsmärta, delvis med utstrålning och ofta symtom i benen.
  • Bensmärta, främst vid stående eller gående, ofta förenad med domningar.
  • Gång förvärrar eller utlöser ofta claudicatio-liknande symtom.
  • Trötthetskänsla, svaghet och dålig styrsel av benen.
  • Framåtböjning och sittande minskar symtomen till benen, patienten kan ofta cykla långa sträckor.
  • Böjning bakåt (extension) utlöser eller accentuerar symtomen.
  • Urinträngningar kan förekomma.

Central stenos ger oftast bilaterala symtom, medan lateral stenos ger mer ensidiga, ischiasliknande symtom.

Lumbal spinal stenos kan framskrida och symtomen kan progrediera långsamt över flera år.

Anamnes

  • Tidigare cancersjukdom 
  • Tidigare trauma
  • Genomgången ryggkirurgi
  • Strukturell deformitet i ryggraden
  • Hjärt- och kärlsjukdom

Röda flaggor

Följande symtom kan tala för lumbosakral nervinklämning (cauda equina-syndrom):

  • nytillkommen svårighet att kontrollera tarm eller blåsa
  • nytillkommen nedsatt känsel på insidan av låren, ändtarmen eller könsorganen
  • plötsligt påkommen sexuell dysfunktion.

Status

  • Allmäntillstånd, gång, rörelsemönster
  • Ryggstatus – nedsatt extensionsförmåga, extension kan provocera smärtan, annars normalt status
  • Pulsar –  nedsatt puls i  ljumskar och distalt  kan tyda på vaskulär orsak.
  • Höftleder – nedsatt rörlighet kan tyda på höftledssjukdom

Alarmerande statusfynd

Följande fynd kan tala för cauda equina-syndrom:

  • Påverkan på de sakrala nervsegmenten med sensoriskt ridbyxanestesi och motoriskt nedsatt till upphävd plantarflexion.
  • Nedsatt eller obefintlig sfinktertonus.
  • Nytillkommen inkontinens eller blåsretention.

Handläggning vid utredning

  • Diagnosen ställs utifrån symtom och status, om dessa talar starkt för spinal stenos behövs ingen ytterligare utredning. 
  • Akut bedömning av ortoped rekommenderas vid röda flaggor eller alarmerande statusfynd som kan tala för lumbosakral nervinklämning (cauda equina-syndrom). 

Provtagningar

Laboratorieprover

Överväg Hb, SR, CRP, leukocyter och urinsticka, samt eventuellt andra prover för att utesluta differentialdiagnoser.

Undersökningar

Bilddiagnostik

I de fall röntgen är aktuellt används MR. Tvärsnittsyta på durasäcken <75 mm² bekräftar diagnosen.

Differentialdiagnoser

  • Vaskulär claudicatio
  • Diskbråck
  • Spondylos
  • Höftledsartros
  • Neuropatier
  • Posttraumatiskt tillstånd
  • Postoperativt tillstånd efter ryggoperation
  • Tumör

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Behandlingen utgörs av en kombination av egenvård, läkemedelsbehandling och tidigt omhändertagande av fysioterapeut utifrån patientens behov.
  • Informera patienten om att symtomen oftast är oförändrade över flera år.
  • För att uppnå en god följsamhet, visa empati, lyssna till patienten och skapa en gemensam uppfattning om behandlingsstrategi. 
  • Vid långvarig smärta, gör en smärtanalys.
  • Vid fortsatt tydlig nervpåverkan kan kirurgi vara indicerad.

Egenvård

Ge patienten råd om att

  • fortsätta röra på sig 
  • träna sittande, till exempel genom att cykla
  • eventuell rörelsesmärta efter träning är ofarlig, smärtan mildras när patienten sätter sig igen.

Behandlingsval

Fysioterapi

  • Individuellt anpassad träning, tidigt i förloppet.
  • Smärtlindring med till exempel TENS eller akupunktur.

Läkemedelsbehandling

Följande läkemedel kan användas och kombineras vid smärtbehandling:

  • COX-hämmare
  • paracetamol
  • vid svåra ryggbesvär: kortvarig behandling med opioder (7–14 dagar).

Långvariga besvär kan behöva behandlas som långvarig neuropatisk smärta.

Observera att all insättning av läkemedel ska individanpassas och följas upp.

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är aktuell utförs dekompression (mikrokirurgisk eller öppen) eller steloperation.

Uppföljning

Överväg alltid differentialdiagnoser vid atypiska symtom, utebliven förbättring eller vid försämring.

Komplikationer

Komplikationer

Spinal stenos kan i extremt sällsynta fall leda till cauda equina-syndrom.

Kvalitetsuppföljning

Kvalitetsregister

Inom specialiserad vård följs patienter efter ryggkirurgi i Svenska ryggregistret.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2022-11-17

Godkänt av: Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt: 2021-03-09

Godkänt av: Region Östergötland

Hitta på sidan