vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Hyponatremi

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • E87.1 Hyposmolalitet och hyponatremi

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Opåverkade patienter med mild kronisk hyponatremi utreds och behandlas initialt i primärvården. Alkoholanamnes. Läkemedelsgenomgång.

Specialistsjukvård

Remiss till medicinklinik, respektive mottagning.

Fördjupad utredning efter en inkonklusiv eller svårtolkad initial utredning.

Remittera akut för utredning och vård vid:

  • Allmänpåverkan.
  • Akut påkommen hyponatremi.
  • P-natrium <125 mmol/l.

Om hälsotillståndet

Natrium är en av de viktigaste jonerna som bestämmer osmolaliteten. För upprätthållande av osmolalitet behövs törstkänsla, normal njurfunktion och normal reglering av antidiuretiskt hormon (ADH). Hyponatremi är ett uttryck för obalans mellan mängden natrium och vätska extracellulärt.

Definition

Hyponatremi kan indelas på olika sätt:

  • hur snabbt tillståndet debuterar
  • nivå på natriumjonkoncentration (svårighetsgrad)
  • vätskenivån extracellulärt (patofysiologin).

Tid sedan debut

  • Akut – inom 48 timmar, ses vanligast hos inneliggande patienter. 
  • Kronisk – över 48 timmar.

Svårighetsgrad

  • Mild hyponatremi – Na 125-134 mmol/L.   
  • Moderat hyponatremi – Na 115-124 mmol/L.  
  • Grav hyponatremi – Na <115 mmol/L.

Patofysiologisk förklaring

Extracellulär volymstatus kan delas in i:

  • hypovolem – kombinerad natrium- och vätskebrist men natriumbristen är större 
  • euvolem – lätt ökad extracellulär volym utan natriumbrist 
  • hypervolem – vätskemängden extracellulärt är väsentligen mer ökad än natriummängden.

Orsaker

Vanligaste orsakerna till kronisk hyponatremi är:

  • tiaziddiuretika  
  • läkemedelsutlöst SIADH   
  • alkohol.

Oftast beror hyponatremi på en kombination av orsaker, i synnerhet hos äldre patienter.

Läkemedel

  • ADH-analog – desmopressin, vasopressin.  
  • ADH-potentierande effekt – SSRI, tricykliska, opiater, karbamazepin, NSAID, antipsykotika, med flera.  
  • Renal förlust – diuretika, aldosteronreceptoragonister, ACE-hämmare, ARB.

Vätskebalans

  • Saltförlust – kräkningar, diarréer, extrem svettning.  
  • Högt vätskeintag – primär (psykogen) polydipsi, alkoholöverkonsumtion (framförallt öl).   
  • Infusion – postoperativt från hypoton vätska.

Sjukdomar

  • Endokrina – hyperglykemi, hypotyreos, binjurebarksinsufficiens.  
  • Organsvikt – lever, njure eller hjärta.  
  • SIADH (syndrome of inappropriate ADH-secretion) – kan orsakas av exempelvis läkemedel, tumör, intermittent porfyri samt CNS-, lung- och infektionssjukdom. SIADH ger inadekvat hög ADH-sekretion trots låg osmolalitet.

Utredning

Symtom

Symtom utifrån natriumnivå

  • mild hyponatremi – symtom är sällsynt, utom hos äldre med Na < 130 mmol/L 
  • moderat–grav hyponatremi – symtom är mycket vanligare vid akut uppkomst än kronisk  
  • grav hyponatremi – ofta allvarliga symtom

Akut hyponatremi

  • akut förvirring  
  • krampanfall, koma (till följd av hjärnödem)

Kronisk hyponatremi

  • ofta lindriga diffusa symtom 
  • trötthet, huvudvärk  
  • yrsel, illamående  
  • kognitiv påverkan

Anamnes

  • Debut och duration  
  • Läkemedel
  • Vätskebalans
  • Sjukdomar
  • Alkoholintag

Status

  • Allmäntillstånd – hydrering med ödem, central venstas, hudturgor och slemhinnor  
  • Hjärta och blodtryck, takykardi, hypotoni, ortostatism  
  • Neurologstatus – vakenhet, muskelsvaghet, kramper, koordinationsproblem 
  • Psykiskt status – kognition

Handläggning vid utredning

Vid fynd av eller misstanke om hyponatremi:

  • bedöm om tidsförlopp talar för akut eller kronisk utveckling.
  • gör en klinisk bedömning av patientens vätskebalans.
  • bedöm om patienten behöver akut handläggning inom specialiserad vård. Hyponatremi med akut debut eller moderat-grav svårighetsgrad kan vara livshotande
  • kontrollera laboratorieprover.

Provtagningar

Laboratorieprover

Kontrollera prover utifrån klinisk bild.

  • Blodstatus, elektrolyter, blodglukos, njur- och leverfunktion  
  • S-osmolalitet  
  • Stickprov på U-osmolalitet och U-Na  
  • Överväg provtagning avseende hypotyreos, hjärtsvikt, binjurebarksinsufficiens samt alkoholkonsumtion.
Tolkning av provsvar

Vid SIADH är U-osmolaliteten högre än s-osmolaliteten. För SIADH talar:

  • S-osmolalitet < 270 mosmol/kg   
  • U-osmolalitet > 100 mosmol/kg   
  • U-Na > 40 mmol/L.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingen beror på duration, symtomens svårighetsgrad och bakomliggande orsak. Hyponatremi med akut debut eller moderat-grav svårighetsgrad kräver ofta behandling inom specialiserad vård.

Åtgärder vid mild hyponatremi

  • Sätt ut eller dosjustera läkemedel som kan ge hyponatremi.  
  • Behandla bakomliggande sjukdom, exempelvis hyperglykemi vid diabetes.  
  • Överväg vätskerestriktion med 1000–1200 ml/dygn vid kronisk hyponatremi med symtom.  
  • Kontrollera nytt S-Na, förslagsvis efter 2-4 dagar.  
  • Undvik natriumkloridkapslar, då reell natriumbrist sällan föreligger vid kronisk hyponatremi.
  • Överväg kontakt med specialiserad vård vid symtom utan uppenbar behandlingsbar orsak till hyponatremin.

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:

2020-12-01

Regionalt innehåll

Godkänt:

2020-12-21

Godkänt av:

Region Östergötland

Hitta på sidan