vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Hyperlipidemi

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • E78- Lipidrubbning

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • E78.2 Blandad hyperlipidemi
  • E78.9 Rubbning i omsättningen av lipoprotein, ospecificerad
  • E78.0 Isolerad hyperkolesterolemi
  • E78.1 Isolerad hypertriglyceridemi

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Utredning och behandling av primär lipidrubbning. Insättande av behandling, dosjustering och byte/tillägg av behandling sker hos allmänläkaren. Kontakt med dietist. Uteslut annan orsak till lipidrubbningen som diabetes, hypotyreos, nefrotiskt syndrom, leversjukdom alkoholöverkonsumtion. Anamnes för ärftlighet för lipidrubbning och/eller kardiovaskulär sjukdom (CVD).

Specialistsjukvård

Remiss till barn och Ungdomsklinik:

  • Lipidrubbningar hos barn och ungdomar remitteras till kardiogenetisk mottagning

Remiss till FH-mottagningen Kardiologen US:

  • Vid misstänkt Familjär Hyperkolesterolemi, enligt region Östergötlands kriterier 

Remiss eller konsultsamtal till endokrinolog:

  • Isolerad terapiresistent hypertriglyceridemi (>10 mmol/L), då risk för pankreatit kan föreligga

Remissrutiner

Tillägg Östergötland

Vid misstanke om FH - remiss till FH-mottagningen på Kardiologen US.

  • Anamnes
  • Resultat av utredning
  • Resultat av tidigare åtgärder och medicinering

Återremiss till primärvården efter insatt stabil behandling med statiner. Undantag för patienter som ändå har en pågående läkarkontakt hos kardiolog.

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation handlar om hyperlipidemi som en viktig riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom. Utredning och behandling bör övervägas hos vuxna med andra samtidiga riskfaktorer.

Hyperlipidemi eller dyslipidemi (lipidrubbning), anses föreligga vid en eller flera av följande:

  • förhöjt totalkolesterol
  • förhöjt low density lipoprotein-cholesterol (LDL-kolesterol)
  • förhöjda triglycerider (TG)
  • sänkt high density lipoprotein-cholesterol (HDL-kolesterol).

Om hälsotillståndet

Förekomst

Sekundär hyperlipidemi är vanligt i populationer med en västerländsk livsstil.

Orsaker

Kolesterolnivån i blodet stiger normalt med åldern.

Primär ärftlig hyperlipidemi

Det finns flera ärftliga former, exempelvis:

  • familjär hyperkolesterolemi (FH)
  • familjär kombinerad hyperlipidemi (FCHL)
  • familjär hypertriglyceridemi.

Sekundär hyperlipidemi

Hyperlipidemi bedöms som sekundär om ingen ärftlig orsak misstänks. Exempel på faktorer som kan påverka lipiderna är:

  • ohälsosamma levnadsvanor
  • annan sjukdom – till exempel diabetes, hypotyreos, kolestas, njursvikt
  • läkemedel – exempelvis steroider, neuroleptika, hiv-läkemedel.

Samsjuklighet

Hyperlipidemi är en del av metabola syndromet som inkluderar bukfetma, höga TG, lågt HDL, förhöjt blodtryck och förhöjt faste-glukos eller typ 2-diabetes. Det metabola syndromet innebär ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

Utredning

Symtom

Sekundär hyperlipidemi ger sällan några specifika symtom.

Anamnes

  • Levnadsvanor – särskilt kost, fysisk aktivitet, rökning, alkohol
  • Hjärt-kärlsjukdom – särskilt tidig debut
  • Andra sjukdomar – som diabetes, gall- eller njursjukdom
  • Ärftlighet – lipidrubbning, hjärt-kärlsjukdom, diabetes
  • Läkemedel
  • Socialt – aktivitetsnivå på arbete och fritid

Status

  • Allmäntillstånd
  • Hjärta och lungor
  • Blodtryck
  • Kärl – vid behov karotider, perifera pulsar, ankel-/brakialindex (ABI)
  • Hud – särskilt senor (kolesterolinlagring senxantom), ögonlockshud (xantelasma)
  • Ögon – kornea (kolesterolinlagring, arcus corneae)
  • Vikt, BMI, midjemått
  • EKG rekommenderas vid utredning och därefter vid behov

Handläggning vid utredning

Utredning med lipider bör övervägas vid:

  • misstänkt primär ärftlig hyperlipidemi
  • hjärt-kärlsjukdom, inklusive ärftlighet (kronisk kranskärlssjukdom, TIA, stroke, benartärsjukdom)
  • diabetes
  • hypertoni
  • kronisk njursvikt
  • kronisk inflammatorisk sjukdom (exempelvis RA, SLE, IBD, psoriasis)
  • fetma eller bukfetma
  • rökning.

Familjär hyperkolesterolemi

Familjär hyperkolesterolemi bör, särskilt i frånvaro av sekundära orsaker, misstänkas vid:

  • obehandlat LDL-kolesterol > 5 mmol/l hos vuxna eller > 4 mmol/l hos barn under 18 år
  • obehandlat totalkolesterol > 7,5 mmol/l hos vuxna eller > 6 mmol/l hos barn under 18 år
  • hyperlipidemi med känd ärftlighet hos nära släkting
  • xantom över sträcksenor hos patient eller familjemedlem.

Misstanke föreligger särskilt vid tidigt insjuknande i hjärt-kärlsjukdom hos patient eller familjemedlem (< 55 år för man och < 60 år för kvinna).

Vid familjär hyperkolesterolemi eller annan primär ärftlig hyperlipidemi bör utredning av andra familjemedlemmar övervägas.

Provtagningar

Laboratorieprover

Vid utredning
  • Vid avvikande lipidvärden, ta nya prover inom några veckor för diagnos och ställningstagande till behandling.
  • Överväg allmänna prover som blodstatus, glukos, njurfunktion samt lever- och tyreoideaprover.
Vid uppföljning
  • Lipider bör kontrolleras regelbundet utifrån individuell bedömning vid statinbehandling.
  • Leverprover rekommenderas vid klinisk misstanke om leverpåverkan.
  • Allmänna prover rekommenderas utifrån samsjuklighet.

Behandling

Behandlingsmål

Specifika målvärden utifrån riskbedömningen utgör stöd för behandlingen. Sträva efter specifikt LDL-mål eller sänkning av LDL med minst 50 procent. Välj det lägsta av dessa värden.

Handläggning vid behandling

Behandlingen styrs utifrån ett individuellt behandlingsmål, som baseras på en bedömning av patientens risk för hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen omfattar:

  • optimering av levnadsvanor som utgör basen i behandlingen
  • läkemedelsbehandling vid hög eller mycket hög risk.

Kontakt med specialiserad vård bör övervägas om behandlingsmål inte nås vid mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom.

Bedömning av kardiovaskulär risk

Bedömningen baseras främst på blodfetter, andra sjukdomar och levnadsvanor och graderas från låg till mycket hög risk.

  • Vid etablerad hjärt-kärlsjukdom föreligger mycket hög risk för ny hjärt-kärlhändelse oavsett andra riskfaktorer.
  • Vid diabetes eller familjär hyperkolesterolemi bör specifika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom beaktas.
  • För patient utan etablerad hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller familjär hyperkolesterolemi används riskskattningen systematic coronary risk estimation (SCORE).

Mycket hög risk

  • Beräknad 10-årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE ≥ 10 %
  • Etablerad hjärt-kärlsjukdom
  • Typ 2-diabetes med organskada (mikroalbuminuri, retinopati, neuropati)
  • Typ 2-diabetes med minst 3 specifika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
  • Kronisk njursvikt med eGFR < 30 ml/min
  • Familjär hyperkolesterolemi med minst 1 specifik riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

Hög risk

  • Beräknad 10-årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE 5–9 %
  • Totalkolesterol > 8 mmol/l eller LDL > 5 mmol/l
  • Blodtryck ≥ 180/110 mmHg (före eller under behandling)
  • Rökare med > 20 paketår (antal paket à 20 cigaretter per dag x antal år)
  • Typ 2-diabetes med duration ≥ 10 år eller 1–2 specifika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
  • Kronisk njursvikt med eGFR 30–59 ml/min
  • Familjär hyperkolesterolemi utan någon specifik riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

Måttlig risk

  • Beräknad 10-årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE 1–4 %
  • Typ 2-diabetes vid ålder < 50 år med duration < 10 år och utan någon specifik riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

Låg risk

  • Beräknad 10-årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE < 1 %
  • Patient som inte uppfyller kriterier för mycket hög, hög eller måttlig risk

Rekommenderade behandlingar

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling rekommenderas vid hög eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom och bör styras av patientens individuella behandlingsmål. För äldre bör indikationen för läkemedelsbehandling värderas i relation till uppskattad biologisk ålder.

Statin är förstahandsval och kan ge en LDL-sänkning på upp till 50 procent. Leverprover rekommenderas före insättning.

Uppföljning med nya prover rekommenderas ungefär 1 månad efter insättning eller dosjustering. Full effekt ses ofta redan vid 2 veckors behandling. Om målvärde inte nås kan dosjustering, byte av statin eller tillägg med ezetimib provas.

Levnadsvanor

Levnadsvanor

Hälsosamma levnadsvanor kan förbättra blodfetterna och minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Separata rekommendationer finns som stöd gällande:

  • hälsosamma matvanor
  • fysisk aktivitet – stöd för ökad aerob fysisk kapacitet och ökad muskelmassa via fysioterapeut
  • rökstopp – vid tobaksbruk
  • minskat alkoholintag – vid riskbruk.

Uppföljning

Handläggning vid uppföljning

Regelbundna kontroller rekommenderas årligen eller utifrån patientens behov. Gör en bedömning av:

  • laboratorieprover – lipider, glukos och andra prover utifrån samsjuklighet
  • levnadsvanor
  • läkemedelsbehandling – biverkningar, följsamhet, eventuell justering.

Komplikationer

Komplikationer

Vid hyperlipidemi

  • Hjärt-kärlsjukdom som kranskärlssjukdom, stroke eller perifer benartärsjukdom
  • Pankreatit vid hypertriglyceridemi

Vid statinbehandling

Leverpåverkan

Statinbehandling kan orsaka en dosberoende lätt till måttlig stegring av leverenzymerna, vilket sällan föranleder byte eller utsättande av medicinen. Risken för leversvikt är extremt liten, men vid kraftig successiv enzymstegring bör dosreduktion övervägas.

Muskelpåverkan

Vid statinbehandling är lättare muskelvärk relativt vanligt, särskilt hos fysiskt aktiva. Myosit och rabdomyolys är mycket sällsynt.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2021-06-09

Godkänt av: Nationellt programområde hjärt- och kärlsjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt: 2023-10-25

Godkänt av: Region Östergötland

Hitta på sidan