Huvudvärk hos barn
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
KSH97-P, 2015, förslag:
- R51- Huvudvärk
ICD-10-SE, 2023, förslag:
- R51.9 Huvudvärk
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Tillägg ÖstergötlandPrimärvård
Primärvård utreder i regel huvudvärk hos barn och ungdomar.
Specialistsjukvård
Vid oklarhet konsulteras specialistsjukvård inom pediatrik. Patienten remitteras till akutmottagning vid:
- Neurologiska bortfallssymtom eller avvikelse i neurologstatus som inte kan förklaras av migrän.
- Barn med progredierande huvudvärk av en intensitet som väcker barnet, med/eller utan kräkningar.
- Barn med morgonhuvudvärk med/eller utan kräkningar.
- Intermittent huvudvärk som ökar i frekvens och/eller intensitet. Vid förlängd aura (>1 timme).
- Status migränosus (anfall längre än 72 timmars duration, trots behandling)
- Vätskeförluster på grund av kräkningar.
- Urakut, intensiv huvudvärk.
- Omtöckning.
- Feber, nackstyvhet.
- Nytillkommen skelning.
- Tiltning av huvud där tortikollis inte föreligger.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation ger vägledning i det primära omhändertagandet av oklar huvudvärk hos barn.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Huvudvärk är ett stort hälsoproblem hos skolbarn. Både migrän och spänningshuvudvärk är vanligt och kan debutera i tidig ålder.
Spänningshuvudvärk hos mindre barn är lika vanligt hos pojkar som hos flickor, men från 12 års ålder blir det vanligare hos flickor. Det förekommer minst 1 gång per vecka hos upp till 20–30 % av alla tonåringar och nästan dagligen hos 1–2 %.
Migrän förkommer minst 1 gång per vecka hos runt 5 % av alla barn och ungdomar.
Orsaker
Exempel på orsaker till huvudvärk hos barn är
- spänningshuvudvärk
- migrän med eller utan aura
- annan primär huvudvärk – exempelvis klusterhuvudvärk, trigeminal autonom huvudvärk, primär ansträngningsutlöst huvudvärk
- synstörning – myopi, strabism
- bettdysfunktion
- trauma mot huvud eller nacke – exempelvis postkommotionellt syndrom
- ÖNH-orsakad huvudvärk – sinuit, otit, herpes zoster oticus
- infektion eller inflammation i CNS – neuroborrelios, TBE, meningit
- intrakraniell orsak – hjärntumör, intrakraniell tryckökning, blödning (ovanligt men kan förekomma)
- läkemedelsorsakad huvudvärk
- annan sjukdom – exempelvis hypertyreos, anemi.
Utredning
Symtom
Huvudvärkssymtom
- Debut, frekvens och duration av huvudvärk.
- Smärtkaraktär – tryckande/pressande eller pulserande.
- Intensitet – mild, måttlig eller uttalad.
- Lokalisation – uni- eller bilateralt, lokalt avgränsad (occipital, frontal, periorbital).
- Symtompåverkan – på vardagsaktiviteter och fysisk aktivitet.
- Tidpunkt – efter skolan, under natten, vid uppvaknande.
- Utlösande eller försämrande faktorer – exempelvis promenad, trappgång.
Andra symtom
- Möjliga associerade symtom – illamående, kräkning, överkänslighet för ljus eller ljud.
- Neurologiska bortfallssymtom (möjliga aurasymtom) – exempelvis flimmerskotom, dubbelseende, stickningar, domningar, motoriska symtom, afasi, tinnitus, yrsel.
- Kognitiva symtom – personlighets- eller beteendeförändring.
Anamnes
- Ärftlighet.
- Utveckling och tillväxt.
- Livssituation – problem kring mat och dryck, mobbning, skärmtid, arbetsställning, skola (inlärnings- eller koncentrationssvårigheter, stökig miljö).
- Familjesituation – missbruk, våld, hot.
- Sömnproblem – snarkningar, tandgnisslande, uppvaknanden, mardrömmar, insomningssvårigheter.
- Andra sjukdomar – inklusive neuropsykiatriska tillstånd.
- Tidigare trauma (mot nacke eller huvud) och smärterfarenhet.
- Läkemedel – dosering, tidpunkt, effekt av analgetika.
- Alkohol, droger (äldre barn).
Status
Utför noggrant status utifrån symtom och anamnes, exempelvis:
- allmäntillstånd
- hjärta, blodtryck
- neurologiskt status
- lokalstatus huvud, nacke, käkled – rörlighet och palpation över muskelfästen
- hud (petekier)
- ögon – visus, ögonrörelser
- längd, vikt, temp.
Fynd vid spänningshuvudvärk
- Ofta mild till måttlig, bilateral, tryckande eller pressande smärta.
- Försämras inte av fysisk aktivitet.
- Sällan associerade symtom.
- Inga aurasymtom.
Fynd vid migrän med eller utan aura
- Ofta uttalad, frontotemporal (uni- eller bilateral hos barn) pulserande smärta.
- Försämras av fysisk aktivitet.
- Ofta associerade symtom.
- Ibland aurasymtom.
Handläggning vid utredning
Gör en klinisk bedömning och överväg akuta prover som CRP och Hb. Misstänkt spänningshuvudvärk och migrän utreds vidare enligt separata rekommendationer.
Akut handläggning
Akut bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid någon av följande:
- allmänpåverkan med medvetandesänkning, feber, nackstelhet, kräkningar, dehydrering
- urakut, intensiv huvudvärk
- progredierande huvudvärk som väcker barnet, med eller utan kräkningar
- neurologiska bortfallssymtom (inklusive nydebuterat aurasymtom utom typiska flimmerskotom) eller avvikelser i neurologstatus
- förlängt aurasymtom (längre än 1 timme)
- status migränosus (längre än 72 timmars duration trots behandling)
- försämring av huvudvärken i liggande, vid hosta eller krystning (Valsalva).
Skyndsam handläggning
Skyndsam utredning via barnläkare rekommenderas vid någon av följande:
- intermittent huvudvärk som väcker barnet
- morgonhuvudvärk med och utan kräkningar
- nytillkommen beteendeförändring
- avvikelse i utvecklingen
- mycket stark oro hos föräldrarna.
Fortsatt handläggning
Överväg utredning via andra professioner:
- optiker (barn 8 år eller äldre) eller ögonläkare (yngre barn) – för att bedöma synstörning
- tandläkare – för att bedöma bettdysfunktion, tandgnissling
- fysioterapeut – för att bedöma muskelspänningar.
Provtagningar
Laboratorieprover
Överväg prover utifrån misstänkt bakomliggande orsak, exempelvis anemi, järnbrist, tyreoidearubbning.
Behandling
Behandling rekommenderas utifrån aktuell diagnos.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Senast uppdaterad