Hepatit C

Hepatit C (HCV) är en virussjukdom som oftast är asymtomatisk i akutfasen men där cirka 75 % blir kroniska bärare  med förhöjd risk att utveckla leversvikt, levercirros (skrumplever), levercancer och leverrelaterad död.

Hepatit C upptäcks vanligtvis vid utredning av leverpåverkan eller vid provtagning av riskgrupper. World Health Organisations (WHO) har fastställt mål att till år 2030 eliminera hepatit B och C som allvarligt hot mot folkhälsan. Med eliminering avses 90 % reduktion av nya infektioner och 65 % reduktion av död orsakad av hepatit B och C till år 2030, jämfört med år 2015. Sverige har antagit detta elimineringsmål. Primärvårdens uppgift är att testa mer och remittera alla med positivt HCV-RNA /HCV-ag för hepatit C-behandling.

Prevalensen i Sverige är cirka 20 000–35 000 kroniskt smittade personer. Av alla som infekteras utvecklar 75 % en kronisk infektion.

Hepatit C överförs via blodet och den vanligaste smittvägen i Sverige är i samband med injektion av droger.

Sedan 1991 testas allt blod i Sverige för hepatit C och därför är risken att smittas genom blodtransfusion minimal.

Hepatit C orsakas av virus och smittvägarna är följande:

Inkubationstiden är 1–3 månader.

Endast 15 % av personer med akut hepatit C har en symtomgivande infektion.

Förekommande symtom är

De flesta med kroniskt hepatit C har inga symtom. Om symtom förekommer är trötthet vanligast.

Identifiera riskfaktorer för blodsmitta.

Identifiera faktorer som påverkar sjukdomsförloppet negativt:

Det är vanligt med normalt status, ömhet under höger arcus kan förekomma.

Vid ikterus (gulsot) ses gula ögonvitor och gul hud, urinen blir ofta mörk och avföringen ljus. Leverstigmata som spider naevi och gynekomasti kan förekomma.

Erbjud provtagning för hepatit C till nedanstående grupper, oavsett aktuell besöksorsak.

All undersökning, provtagning och behandling vid hepatit C är kostnadsfri för patienten. Överväg även testning för hiv och hepatit B vid samma tillfälle.

Personer med risk för HCV-smitta genom injektioner eller missbruk som

Personer med risk för sexuellt överförd HCV-infektion:

Personer med risk för transfusionsöverförd smitta eller mor-barn smitta:

Personer med tecken på leversjukdom eller annan blodsmitta:

Övriga:

* = dessa personer bör erbjudas provtagning för hiv och hepatit B

** = med högriskbeteende menas exempelvis mottagare av analsex utan kondom eller fisting, gruppsex och kemsex

Remittera till infektionsklinik för behandling. Ytterligare utredning görs via specialiserad vård där graden av leverskada kan fastställas. Informera och smittskyddsanmäl enligt nedan.

MVC rekommenderas riktad screening av gravida kvinnor, vilket bör erbjudas personer i riskgrupper (se handläggning vid utredning). Gravid kvinna med hepatit C bör tas omhand i samråd mellan MVC, infektionsklinik och förlossningsklinik. Antiviral behandling mot hepatit C är för närvarande inte godkänd under graviditet, se för övrigt Infpreg.

Alla barn till mödrar med hepatit C ska redan på BB remitteras till barnläkarmottagning för provtagning vid 18 månaders ålder. Behandling med direktverkande antivirala medel är godkända för barn från tre års ålder.

Hepatit C är en allmänfarlig och därmed anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen.

Den som ordinerat provet är behandlande läkare fram tills ansvaret tydligt övertagits av annan läkare. Detta innebär ansvar för att göra följande:

Ta hepatitserologi och kontrollera leverfunktion vid misstanke om hepatit C. Vid positiv hepatit C-serologi ska även HCV-antigen eller HCV-RNA analyseras.

Diagnoskriterier vid akut hepatit C:

Diagnoskriterier vid kronisk hepatit C:

Observera att primärvården ska remittera alla med positiv HCV-RNA eller HCV-ag utan tidsfördröjning.

Akut och kronisk hepatit C utreds vidare och behandlas via specialiserad vård.

Behandling är indicerad för patienter med hepatit C för att begränsa sjuklighet, risk för död och för att minska smittspridning. Pågående intravenös droganvändning är inte en kontraindikation i sig för behandling med nuvarande perorala antiviraler, till skillnad mot tidigare interferonbehandlingar

Utläkning av hepatit C sker spontant hos ungefär var fjärde patient vid akut hepatit. Utläkt infektion efter spontan läkning eller efter behandling ger ingen immunitet mot reinfektion trots att serumantikroppar ofta kvarstår hela livet. Ny smitta kan ske vid ny exponering.

Vaccination mot hepatit C saknas. Vaccination mot hepatit A och B rekommenderas till patienter med kronisk hepatit C, om de inte redan är immuna.

Huvudansvar för utförandet ligger oftast på den klinik som ansvarar för patientens hepatit C.

Till patienter med injektionsmissbruk ges kontaktuppgifter till verksamhet med sprututbyte, för att minska risken för annan blodsmitta eller reinfektion.Genomgången infektion med eller utan behandling ger ingen kvarstående immunitet mot ny smitta med hepatit C, trots att anti-HCV kvarstår livslångt. Vid misstanke om reinfektion krävs analys av HCV-RNA eller HCV core-antigen.

Kronisk hepatit C behandlas inom och eller i samarbete med den specialiserade vården (oftast infektionskliniker) enligt särskilda behandlingsriktlinjer. Dagens behandlingar med tabletter under 8–12 veckor botar mer än 95 % av patienterna. Behandlingen ger få biverkningar.

Patienter med pågående hepatit C ska följas på specialistklinik.

Om patienten inte kan motiveras till att komma till en infektionsklinik, överväg att erbjuda behandling på plats i samarbete med infektionsklinik, se bilaga.

För att fastställa utläkt infektion av hepatit C vid positiv anti-HCV men negativt HCV-RNA räcker det ofta med ett testtillfälle. Det gäller om patientens misstänkta smittotillfälle ligger långt tillbaka i tiden och patienten har normala levervärden.

Vid utläkning efter behandling hos patienter med levercirros kvarstår viss ökad risk för levercancer. Dessa patienter fortsätter att följas via specialistklinik och rekommenderas regelbundna ultraljud.

Cirka 20 % av de med kronisk hepatit C utvecklar levercirros efter 20 år. Levercirros medför ökad risk för hepatocellulär cancer och leversvikt. Risken för cancer är 4–5 % per år. Risken sjunker till cirka 1 % per år hos botade patienter.

Sjukskrivning kan vara aktuell vid akut hepatit C, men sällan vid kronisk infektion eller under behandling.

Patienter som går på specialistklinik följs i kvalitetsregistret InfCare hepatit.