Den här sidan innehåller inte den senaste versionen av kunskapsstödet. För att läsa den uppdaterade versionen, gå till 1177 för vårdpersonal:
Gallstenssjukdom (vardpersonal.1177.se)
Länk till annan webbplats.
Gallstenssjukdom
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
ICD-10-SE, 2023, förslag:
- K80.2 Gallsten utan kolecystit
- K80.1 Gallsten med annan kolecystit
- K80.0 Gallsten med akut kolecystit
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Tillägg ÖstergötlandPrimärvård
Utredning (ultraljud) av misstänkta gallstensbesvär. Akuta anfall kan oftast handläggas i primärvården, vid akuta symtom, se nedan.
Specialistsjukvård
Generellt gäller följande angående remiss till kirurgklinik:
Akut remiss
- Om patienten har feber eller är synligt ikterisk och/eller inte blir smärtfri på injektionsbehandling (Diklofenak) som vid behov upprepas.
Elektiv remiss
- Efter 2–3 anfall med typisk anamnes om patienten samtycker. Hos yngre patient kan en attack vara tillräcklig operationsindikation med tanke på att det finns en 1–2 procentig årlig komplikationsrisk
Om hälsotillståndet
Förekomst
Gallsten är vanligt och förekommer hos åtminstone 20 % av befolkningen. Av dessa utvecklar cirka 20 % symtomgivande gallstenssjukdom. Tillståndet är vanligare hos kvinnor än hos män.
Orsaker
Gallsten bildas vid obalans i gallans sammansättning eller vid försämrad gallblåsetömning. Stenen består oftast av kolesterol, kalcium eller bilirubin.
Gallstensanfall uppkommer då en sten kilas in i gallblåsehalsen eller gallvägarna och orsakar ökat intraluminalt tryck och muskelaktivitet.
Riskfaktorer
- Hereditet för gallsten
- Ålder > 60 år
- Övervikt
- Kost – särskilt fet mat
- Snabb viktnedgång – exempelvis efter obesitaskirurgi
- Läkemedel – östrogensubstitution, opioider
Utredning
Symtom
Gallstenar ger sällan symtom utom vid gallstensanfall.
Då förekommer:
- smärta – under höger arkus, plötsligt påkommen, uttalad, ofta intervallkaraktär
- utstrålning – mot rygg eller höger axel
- duration – från cirka 15 minuter upp till några timmar
- allmänna – illamående, kräkningar.
Samtidig feber, ihållande smärta eller ikterus talar för komplikation.
Anamnes
- Känd gallstenssjukdom
- Riskfaktorer
- Andra sjukdomar
- Läkemedel
Status
- Allmäntillstånd – ikterus, feber
- Hjärta – puls
- Blodtryck
- Buk – lokal ömhet under höger arkus
- Överväg EKG
Handläggning vid utredning
Vid svår smärta, allmänpåverkan eller symtom som talar för komplikation rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård.
Vid misstänkt gallstensanfall rekommenderas utredning och provtagning i differentialdiagnostiskt syfte. I senare skede bör bilddiagnostik göras för att bekräfta diagnosen.
Provtagningar
Laboratorieprover
- Temp, CRP, urinsticka
- Överväg ALP, ALAT, bilirubin, pankreasamylas
- Överväg ytterligare prover
Differentialdiagnoser
- Dissekerande aortaaneurysm
- Funktionell buksmärta
- Hjärtinfarkt
- Irritabel tarmsjukdom (IBS)
- Kolecystit, kolangit
- Njursten
- Pankreatit
- Ulcus och gastroesofageal reflux (GERD)
Behandling
Handläggning vid behandling
Vid smärta
- Ge i första hand NSAID intramuskulärt eller rektalt.
- Vid utebliven behandlingseffekt bör patienten bedömas inom specialiserad vård.
Vid smärtfrihet
- Ge råd om att patienten bör undvika den mat som ger besvär.
- Förskriv NSAID.
- Uppmana patienten att söka akut vid symtom som feber, ihållande smärta eller ikterus.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Välj ett av följande för akutbehandling:
- injektion diklofenak (25 mg/ml), 3 ml intramuskulärt, kan upprepas efter 30 minuter vid behov
- suppositorium diklofenak, 100 mg x 1.
Förskriv suppositorium diklofenak att ta vid behov vid nytt gallstensanfall i hemmet (max 150 mg/dygn).
Kirurgisk behandling
Bilddiagnostiskt bekräftade gallstenar som gett upprepade anfall kan avlägsnas genom:
- kolecystektomi
- endoskopiskt retrograd kolangiopankreatografi (ERCP).
Även efter kolecystektomi kan smärta från gallvägarna förekomma i vissa fall.
Komplikationer
Komplikationer
- Gallstas
- Kolecystit, kolangit
- Koledokussten
- Pankreatit
Om innehållet
Senast uppdaterad