vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Essentiell tremor

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • G250 Essentiell tremor

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • G25.0 Essentiell tremor

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Basal utredning och behandling av essentiell tremor görs inom primärvården.

Specialiserad sjukvård

Remiss till neurologisk mottagning vid misstanke om Parkinsons sjukdom eller besvärande symtom trots behandling.

Remissrutiner

Tillägg Östergötland

Var god se Vårdnivå och samverkan.

Om hälsotillståndet

Definition

Tremor är en ofrivillig, rytmiskt skakande rörelse av minst en kroppsdel. Tremor kan utifrån när den uppkommer delas in i vilotremor eller aktionstremor.

Essentiell tremor innebär tremor i extremiteter eller huvud som framför allt sker vid rörelse.

Vilotremor

Kännetecken för vilotremor:

  • syns i vila
  • minskar vid rörelse och statisk belastning.

Aktionstremor

Aktionstremor kan delas in i:

  • kinetisk tremor – uppträder i rörelse:
    • mot ett mål, intentionsremor
    • vid en viss aktivitet, aktivitetsspecifik tremor
  • postural tremor – uppträder vid en viss och specifik hållning
  • isometrisk tremor – uppträder vid ökad muskelspänning (statisk).

Förekomst

Essentiell tremor har en prevalens på 0,5–1 % i den vuxna befolkningen. Prevalensen ökar vid stigande ålder och är 5 % hos personer över 60 år.

Orsaker

Orsaken till essentiell tremor är okänd.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för essentiell tremor är:

  • ärftlighet
  • hög ålder.

Utredning

Symtom

Symtombilden vid essentiell tremor innefattar:

  • Högfrekvent tremor med låg amplitud som inte syns i vila utan aktiveras vid rörelse.
  • Tremor som är tydligast i händerna men även kan ses i huvud och ben, oftast symmetrisk.
  • Tremor som förvärras vid stress, kan tillfälligt lindras av alkoholintag.

Anamnes

  • Förlopp – gradvis debut, långsam progress, ofta flera års duration.
  • Ärftlighet – tremor, tyreoideasjukdom.
  • Aktuella sjukdomar och läkemedel.
  • Alkoholbruk.

Status

Undersök framför allt händer och neurologstatus.

Finvågig symmetrisk, isometrisk och kinetisk tremor ses oftast i händerna. Tremor kan provoceras fram genom att patienten får dricka ur ett glas, skriva eller rita spiral och parallella linjer.

Förekomst av andra neurologiska fynd (exempelvis balansproblem, kognitiv svikt, ataxi, dystoni och parkinsonism) talar för annan diagnos.

Handläggning vid utredning

  • Essentiell tremor är en klinisk diagnos.
  • Överväg differentialdiagnostiska orsaker och gör en översyn av patientens läkemedel.
  • Tremor i kombination med andra neurologiska symtom bör utredas. 

Provtagningar

Överväg provtagning avseende tyreoideafunktion, diabetes och alkoholöverkonsumtion.

Diagnoskriterier

För diagnos essentiell tremor ska alla fyra kriterier vara uppfyllda:

  • isolerad bilateral aktionstremor i övre extremiteter
  • tre års varaktighet
  • med eller utan tremor i andra delar av kroppen (exempelvis huvud, röst, ben)
  • avsaknad av andra neurologiska fynd.

Differentialdiagnoser

  • Parkinsons sjukdom – grovvågig vilotremor dominerar, ofta unilateral symtomdebut, hypo- eller bradykinesi samt rigiditet
  • läkemedelsbiverkan – beta-2-agonister, litium, valproat, neuroleptika, SSRI/SNRI, kolinesterashämmare, lamotrigin
  • riskbruk av alkohol – leverskada, cerebellär skada, neuropati
  • hypertyreos – avmagring, takykardi, exoftalmus
  • cerebellär skada – grovvågig kraftig målspecifik tremor, ataxi
  • hypoglykemi – blek och fuktig hud, irritabilitet, takykardi
  • psykogen tremor – försvinner när den inte är under observation.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Botande behandling saknas.
  • Begränsning av koffeinintaget kan vara effektivt liksom eventuell justering av läkemedel.
  • Läkemedel ger oftast begränsad symtomlindring.

Rekommenderade behandlingar

Läkemedel

Läkemedelsbehandling kan provas:

  • oselektiv betablockare i första hand

Selektiv beta-1-blockerare kan också användas. Antiepileptika (gabapentin) kan provas vid utebliven effekt. Vid svår sjukdom kan ytterligare medicinsk eller kirurgisk behandling erbjudas via specialiserad vård.

Kirurgisk behandling

Vid svår sjukdom med påverkan på ADL-funktioner kan neurokirurgisk åtgärd med deep brain stimulation (DBS) bli aktuellt.

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2023-11-29

Godkänt av: Nationellt programområde nervsystemets sjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt: 2024-01-24

Godkänt av: Region Östergötland

Hitta på sidan