vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Erektil dysfunktion

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • N484 Impotens av organisk orsak
  • F52- Sexuell dysfunktion, ej orsakad av organisk störning eller sjukdom

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • F52.2 Uteblivet genitalt gensvar
  • N48.4 Impotens av organisk orsak

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Initial bedömning. Anamnes och status med inriktning på kärlsjukdom, endokrin sjukdom och neurologisk sjukdom.

Specialistsjukvård

Remiss till urolog vid primär erektionssvikt, behandlingsproblem eller behov av mer omfattande somatisk utredning.

Om hälsotillståndet

Definition

Erektil dysfunktion innebär en oförmåga att få eller bibehålla erektion tillräckligt länge för tillfredsställande sexuell aktivitet.

Förekomst

Erektil dysfunktion är vanligt och förekommer hos ungefär var fjärde man i Sverige. Det drabbar män i alla åldrar med ökande förekomst i de högre åldersgrupperna.

Orsaker

Erektion är ett neurovaskulärt fenomen under hormonell påverkan. Erektil dysfunktion kan grovt delas in i somatiskt orsakad, psykogen eller blandform.

Riskfaktorer

  • Ökad ålder.
  • Metabola orsaker – diabetes, dyslipidemi, hypertoni och hjärt-kärlsjukdom.
  • Psykogen orsak – depression, sömnstörning, stress, oro eller prestationsångest.
  • Obstruktiv sömnapné.
  • Levnadsvanor – övervikt, brist på fysisk aktivitet, rökning, alkohol.
  • Läkemedel – neuroleptika, antihypertensiva, antiepileptika, antiandrogener, 5 alfa-reduktashämmare, antidepressiva.
  • Endokrin sjukdom – hypogonadism, hyperprolaktinemi eller hypotyreos.
  • Neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada.
  • Primär erektionssvikt – ofta medfött venöst läckage i svällkroppar.
  • Godartad prostataförstoring eller nedre urinvägssymtom (lower urinary tract symtoms, LUTS).
  • Trauma eller kirurgiskt ingrepp i lilla bäckenet.

Utredning

Symtom

Symtom som talar för somatisk orsak är

  • gradvis symtomutveckling
  • förlust av nattlig erektion eller morgonerektion.

Symtom som talar för psykogen orsak är

  • plötslig debut
  • förlust av sexuell lust
  • kortvarig erektion
  • tidig eller utebliven utlösning.

Anamnes

Anamnesen inriktas främst på riskfaktorer och sexualanamnes.

  • Somatiska tillstånd – inklusive miktionsbesvär.
  • Psykogena faktorer – stress, trötthet, psykiska besvär, viktiga livshändelser.
  • Socialt – familjeförhållanden.
  • Levnadsvanor – inklusive rökning och alkohol.
  • Läkemedel – inklusive droger eller dopingpreparat.

Sexualanamnes

  • Symtom – debut och förlopp.
  • Erektion – kurvatur eller krökt penis.
  • Aktuella sexuella besvär – morgonerektion, libido, förmåga till orgasm.
  • Sexuella relationer – nuvarande, tidigare.

Överväg skattningsskala för bedömning av erektil funktion.

Status

  • Allmäntillstånd – manligt/kvinnligt habitus, BMI.
  • Hjärta – inklusive blodtryck.
  • Yttre genitalia – testikelstorlek, penisstorlek, form, retrakterbar förhud, meatusläge.
  • Överväg kontroll av sensibilitet i perineum och genitalia.
  • Överväg prostatapalpation – särskilt vid miktionsbesvär eller planerad hormonbehandling.

Handläggning vid utredning

Värdera symtom, anamnes och status och handlägg utifrån misstänkt bakomliggande orsak.

  • Diabetes mellitus – erektil dysfunktion kan vara första symtom på latent diabetes.
  • Hypogonadism – ofta föreligger libidostörning samt uteblivna nattliga och spontana erektioner.
  • Psykosociala faktorer – ofta förekommer andra sexuella problem.
  • Prostataförstoring eller LUTS – ger ofta samtidiga miktionsbesvär.
  • Läkemedel – inkluderar naturläkemedel och anabola steroider.

Utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid misstänkt

  • primär erektionssvikt – patient som aldrig haft fullgod erektion
  • krökt penis vid erektion – medfödd (krummerik) eller förvärvad (Peyronies sjukdom).

Provtagningar

Laboratorieprover

  • Kontrollera glukos frikostigt.
  • Överväg prover utifrån misstänkt bakomliggande orsak.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Behandla eventuell bakomliggande orsak och påverkbara riskfaktorer.
  • Ge råd om egenvård inklusive levnadsvanor.
  • Erbjud samtal och kognitiv beteendeterapi (KBT) särskilt vid psykogena orsaker.
  • Ge symtomatisk läkemedelsbehandling som tillägg till övrig behandling vid behov.

Egenvård

Informera om sexualhjälpmedel så som

  • silikonpubisring
  • vakuumpump.

Ge råd om levnadsvanor:

  • Rökstopp vid rökning.
  • Viktreduktion vid övervikt.
  • Minskad alkoholkonsumtion utifrån dryckesvanor.
  • Ökad fysisk aktivitet kan främja blodcirkulationen.

Behandlingsval

Psykologisk och psykosocial behandling

KBT eller sexualterapi kan rekommenderas vid

  • psykogent betingad erektil dysfunktion
  • tidig utlösning
  • utebliven utlösning
  • relationsproblematik som dominerande eller bidragande orsak.

Behandlingen kan kombineras med läkemedelsbehandling.

Läkemedelsbehandling

  • I första hand ges peroral behandling. För effekt krävs viss innervation av corpora cavernosa.
  • I andra hand ges lokalbehandling. Olika läkemedel och administreringsalternativ finns.
  • Peroral behandling bör ej kombineras med lokal.
  • I vissa fall kan penisimplantat vara aktuellt om ingen annan behandling fungerat.
Peroral behandling

Peroral behandling med fosfodiesterashämmare kan tas 30 minuter före planerad sexuell aktivitet eller dagligen i lågdos. Sexuell stimulering krävs för effekt.

Kontraindikationer bör beaktas, särskilt vid hjärt-kärlsjukdom. Vid behovsmedicinering kan tas max en gång per dygn. Biverkningar som ansiktsrodnad och huvudvärk bör föranleda dosreducering.

Lokalbehandling

Alprostadil har effekt trots icke intakta nervbanor och behandling rekommenderas strax före planerad sexuell aktivitet.

Komplikationer

Komplikationer

Behandlingskomplikation

Läkemedelsbehandling av erektil dysfunktion kan ge priapism, en erektion som är smärtsam eller varar i över 4 timmar. Priapism kräver akut handläggning inom specialiserad vård för att inte ge bestående skada. Initialt prövas fysisk ansträngning eller intrakavernös injektion med efedrin. Vid utebliven effekt kan kirurgisk behandling vara aktuellt.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2021-11-07

Godkänt av: Nationellt programområde njur- och urinvägssjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt: 2022-01-10

Godkänt av: Region Östergötland

Hitta på sidan