vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Djup ventrombos

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • I803P Flebit och tromboflebit i djupa kärl i nedre extremiteterna

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • Z86.7B Djup ventrombos i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under I80.2)
  • I80.2 Flebit och tromboflebit i andra djupa kärl i nedre extremiteterna
  • O87.1 Djup ventrombos under barnsängstiden
  • O22.3 Djup ventrombos under graviditeten

Om hälsotillståndet

Definition

Djup ventrombos (DVT) innebär en trombos i de stora djupt liggande venerna i en extremitet.

Förekomst

Mellan 60–200 per 100 000 invånare och år uppskattas insjukna i DVT.

Riskfaktorer

För att utveckla trombos krävs ofta en kombination av två eller tre av följande komponenter ur Virchows triad – hyperkoagulation, kärlskada och/eller venstas.

Hyperkoagulation

  • Tidigare venös tromboembolism 
  • Ålder, fetma 
  • Koagulationsrubbning 
  • Malignitet 
  • Östrogen – p-piller, hormonbehandling vid menopaus, graviditet 
  • Autoimmun sjukdom, inflammatorisk systemsjukdom
  • Hjärtsvikt och KOL 
  • Infektion
  • Nefrotiskt syndrom 
  • Rökning

Kärlskada

  • Operation, trauma, blödning
  • Central venkateter

Venstas

  • Immobilisering – bentrauma, gipsat ben, benpares

Utredning

Symtom

  • Smärta och ömhet
  • Nedsatt funktion

Anamnes

  • Aktuella symtom, inklusive andningsbesvär
  • Riskfaktorer

Status

  • Allmäntillstånd
  • Lungor
  • Lokalstatus ben

Vanliga fynd är:

  • svullnad, konsistensökning, ökat vadomfång, ödem
  • värmeökning, rodnad
  • ökad venteckning
  • palpationsömhet.

Handläggning vid utredning

Den kliniska sannolikheten för DVT kan värderas med hjälp av Wells score.

Wells score

Observera att Wells diagnostikstöd inte är utvärderat för patient under graviditet eller behandling med p-piller eller östrogen.

Symtom eller fynd

Poäng

Aktuell malignitet (behandlad senaste halvåret eller palliation)

1

Benpares eller nyligen gipsat ben

1

Immobilisering ≥ 3 dygn eller stor kirurgi senaste 12 veckorna

1

Lokaliserad ömhet längs kärlsträngen

1

Ensidig helbenssvullnad

1

Vadsvullnad (≥ 3 cm skillnad i omfång)

1

Ensidigt pittingödem

1

Dilaterade vener (ensidigt, ej enbart varicer)

1

Tidigare DVT

1

Annan diagnos än DVT minst lika trolig

-2

  • 0–1 poäng: DVT osannolik
  • ≥ 2 poäng: DVT sannolik

Om DVT är osannolik rekommenderas utredning med D-dimer om symtomen pågått i mindre än en vecka.

En negativ D-dimer hos patient utan andra komplicerande sjukdomar eller graviditet utesluter med hög sannolikhet behandlingskrävande DVT.

Om DVT är sannolik rekommenderas omgående utredning med bilddiagnostik.

Provtagningar

Laboratorieprover

Inför behandling rekommenderas kontroll av blod- och koagulationsstatus, njurfunktion och inflammation.

Differentialdiagnoser

  • Posttrombotiskt syndrom
  • Varicer, venös insufficiens, tromboflebit
  • Kontusion, blödning, muskelruptur, hälseneruptur, fraktur
  • Bakercysta, artrit, synovit
  • Erysipelas
  • Neuropati
  • Lymfödem
  • Arteriell insufficiens
  • Hjärtsvikt

Uppföljning

Vid konstaterad DVT bör följande faktorer beaktas:

  • behov av utredning av bakomliggande orsak, exempelvis koagulationssjukdom
  • kompressionsstrumpa
  • behandlingstid.

Komplikationer

Komplikationer

  • Lungemboli
  • Posttrombotiskt syndrom

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:

2020-12-14

Hitta på sidan