Divertikulit
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
KSH97-P, 2015, förslag:
- K578 Divertikelsjukdom i tarmen med peritonit
ICD-10-SE, 2023, förslag:
- K57.3 Divertikel i tjocktarmen utan perforation eller abscess
- K57.9 Divertikel i tarmen, ospecificerad lokalisation, utan perforation eller abscess
- K57.8 Divertikel i tarmen, ospecificerad lokalisation, med perforation och abscess
- K57.2 Divertikel i tjocktarmen med perforation och abscess
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Tillägg ÖstergötlandPrimärvård
Akuta besvär:
- Primär bedömning av buksmärta.
- Vid känd divertikulos och lättare besvär kan patienten hanteras inom primärvården.
Kroniska besvär:
- Känd stabil divertikelsjukdom med diskreta intermittenta besvär handläggs inom primärvården.
Specialistsjukvård
Akut remiss:
- Patient utan tidigare känd divertikulossjukdom, där diagnos inte kan fastställas, vid kraftiga besvär eller påverkad patient där misstanke om komplicerad divertikulit förekommer remiss till akutmottagning.
Poliklinisk remiss:
Kolorektalkirurgisk enhet:
- Då patienten uppfyller något av kriterierna för elektiv kirurgi (täta recidiv).
Remiss till gastroenterolog:
- Vid mer uttalade kroniska buksmärtor.
Om hälsotillståndet
Definition
- En divertikel innebär en fickbildning i tarmen.
- Divertikulos innebär förekomst av divertiklar i kolon, oftast i sigmoideum.
- Vid en divertikulit föreligger inflammation i en eller flera divertiklar.
Förekomst
Divertiklar ökar vid högre ålder och förekommer hos mer än hälften av alla som är 70 år eller äldre. Cirka 20 % av alla med kolondivertiklar får minst en divertikulit.
Orsaker
Orsaken är oklar men anses bero på kvarvarande tarminnehåll i en eller flera divertiklar med bakterieöverväxt som i sin tur orsakar inflammation. Divertikulit kan delas in i okomplicerad och komplicerad. De flesta är okomplicerade.
Riskfaktorer
- Hög ålder
- Övervikt
- Fiberfattig kost, intag av rött kött
- Rökning
- Immunsuppression
Utredning
Symtom
- Buksmärta – initialt på vänster sida och nedre delen av buken, efterhand mer generellt i buken
- Feber
- Ibland förändrade avföringsvanor och illamående
Anamnes
- Andra sjukdomar
- Tidigare bukoperationer
- Riskfaktorer
- Läkemedel
Status
- Allmäntillstånd
- Lungor, eventuellt syresaturation
- Hjärta, puls
- Blodtryck
- Bukstatus
Fynd som talar för komplicerad divertikulit
- Kraftig allmänpåverkan
- Påverkade vitalparametrar
- Hög feber (> 39 grader)
- Uttalad buksmärta i vänster fossa eller generellt i buken
- Peritonitstatus
Handläggning vid utredning
Divertikulit är en klinisk diagnos hos en patient med klinisk bild och verifierade divertiklar.
- Patient med fynd som talar för komplicerad divertikulit bör handläggas akut inom specialiserad vård.
- Provtagning rekommenderas, främst i differentialdiagnostiskt syfte men kan också användas för att följa förlopp.
- Hos patient med misstänkt divertikulit utan tidigare verifierade divertiklar bör:
- behov av akut bedömning inom specialiserad vård övervägas
- undersökning av kolon utföras i lugnt skede för att bekräfta divertikulos och utesluta differentialdiagnoser.
Provtagningar
Laboratorieprover
Överväg temp, CRP och urinsticka. Överväg även graviditetstest hos kvinna i fertil ålder.
Differentialdiagnoser
- Appendicit
- Ileus
- Kolit, enterit
- Irritable bowel syndrome (IBS)
- Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
- Koloncancer
- Urinvägsinfektion
- Uretärsten
- Gynekologisk orsak
Behandling
Handläggning vid behandling
Okomplicerad divertikulit
Okomplicerad divertikulit läker oftast spontant efter några dagar.
- Ge råd om tarmvila med begränsad diet under några dagar, exempelvis flytande kost.
- Planera för uppföljning inom 2–3 dagar utifrån patientens symtom och förutsättningar.
- Ge råd om att efter utläkning ha en kost rik på frukt och grönsaksfibrer, motionera och använda bulkmedel vid behov.
Vid utebliven förbättring kan peroral antibiotika övervägas. I de fall antibiotikabehandling är aktuellt rekommenderas:
- i första hand – trimetoprim/sulfa och metronidazol i en vecka
- vid allergi – ciprofloxacin och metronidazol i en vecka.
Komplicerad divertikulit
Behandlas via specialiserad vård med tarmvila, antibiotika och ibland kirurgi.
Komplikationer
Komplikationer
Divertikulit kan leda till:
- perforation
- obstruktion, stenos
- abscessbildning
- fistlar
- kroniskt återkommande symtom (symptomatic uncomplicated diverticular disease).
Recidivrisken efter en divertikulit är cirka 25 %. Recidiven är ofta mildare.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Senast uppdaterad