vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Divertikulit

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Akuta besvär:

  • Primär bedömning av buksmärta.
  • Vid känd divertikulos och lättare besvär kan patienten hanteras inom primärvården.

Kroniska besvär:

  • Känd stabil divertikelsjukdom med diskreta intermittenta besvär handläggs inom primärvården.

Specialistsjukvård

Akut remiss:

  • Patient utan tidigare känd divertikulossjukdom, där diagnos inte kan fastställas, vid kraftiga besvär eller påverkad patient där misstanke om komplicerad divertikulit förekommer remiss till akutmottagning.

Poliklinisk remiss:

Kolorektalkirurgisk enhet:

  •  Då patienten uppfyller något av kriterierna för elektiv kirurgi (täta recidiv).

Remiss till gastroenterolog:

  • Vid mer uttalade kroniska buksmärtor.

Om hälsotillståndet

Definition

  • En divertikel innebär en fickbildning i tarmen.
  • Divertikulos innebär förekomst av divertiklar i kolon, oftast i sigmoideum.
  • Vid en divertikulit föreligger inflammation i en eller flera divertiklar.

Förekomst

Divertiklar ökar vid högre ålder och förekommer hos mer än hälften av alla som är 70 år eller äldre. Cirka 20 % av alla med kolondivertiklar får minst en divertikulit.

Orsaker

Orsaken är oklar men anses bero på kvarvarande tarminnehåll i en eller flera divertiklar med bakterieöverväxt som i sin tur orsakar inflammation. Divertikulit kan delas in i okomplicerad och komplicerad. De flesta är okomplicerade.

Riskfaktorer

  • Hög ålder
  • Övervikt
  • Fiberfattig kost, intag av rött kött
  • Rökning
  • Immunsuppression

Utredning

Symtom

  • Buksmärta – initialt på vänster sida och nedre delen av buken, efterhand mer generellt i buken
  • Feber
  • Ibland förändrade avföringsvanor och illamående

Anamnes

  • Andra sjukdomar
  • Tidigare bukoperationer
  • Riskfaktorer
  • Läkemedel

Status

  • Allmäntillstånd
  • Lungor, eventuellt syresaturation
  • Hjärta, puls
  • Blodtryck
  • Bukstatus

Fynd som talar för komplicerad divertikulit

  • Kraftig allmänpåverkan
  • Påverkade vitalparametrar
  • Hög feber (> 39 grader)
  • Uttalad buksmärta i vänster fossa eller generellt i buken
  • Peritonitstatus

Handläggning vid utredning

Divertikulit är en klinisk diagnos hos en patient med klinisk bild och verifierade divertiklar.

  • Patient med fynd som talar för komplicerad divertikulit bör handläggas akut inom specialiserad vård.
  • Provtagning rekommenderas, främst i differentialdiagnostiskt syfte men kan också användas för att följa förlopp.
  • Hos patient med misstänkt divertikulit utan tidigare verifierade divertiklar bör:
  • behov av akut bedömning inom specialiserad vård övervägas
  • undersökning av kolon utföras i lugnt skede för att bekräfta divertikulos och utesluta differentialdiagnoser.

Provtagningar

Laboratorieprover

Överväg temp, CRP och urinsticka. Överväg även graviditetstest hos kvinna i fertil ålder.

Differentialdiagnoser

  • Appendicit
  • Ileus
  • Kolit, enterit
  • Irritable bowel syndrome (IBS)
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
  • Koloncancer
  • Urinvägsinfektion
  • Uretärsten
  • Gynekologisk orsak

Behandling

Handläggning vid behandling

Okomplicerad divertikulit

Okomplicerad divertikulit läker oftast spontant efter några dagar.

  • Ge råd om tarmvila med begränsad diet under några dagar, exempelvis flytande kost.
  • Planera för uppföljning inom 2–3 dagar utifrån patientens symtom och förutsättningar.
  • Ge råd om att efter utläkning ha en kost rik på frukt och grönsaksfibrer, motionera och använda bulkmedel vid behov. 

Vid utebliven förbättring kan peroral antibiotika övervägas. I de fall antibiotikabehandling är aktuellt rekommenderas:

  • i första hand – trimetoprim/sulfa och metronidazol i en vecka
  • vid allergi – ciprofloxacin och metronidazol i en vecka.

Komplicerad divertikulit

Behandlas via specialiserad vård med tarmvila, antibiotika och ibland kirurgi.

Komplikationer

Divertikulit kan leda till:

  • perforation
  • obstruktion, stenos
  • abscessbildning
  • fistlar
  • kroniskt återkommande symtom (symptomatic uncomplicated diverticular disease).

Recidivrisken efter en divertikulit är cirka 25 %. Recidiven är ofta mildare.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:

2021-01-23

Regionalt innehåll

Godkänt:

2021-06-22

Hitta på sidan