Märkning av blodsmitta tas bort i journaler

Vårdpersonal ska alltid behandla blod och blodtillblandade kroppsvätskor som potentiellt smittsamma. Märkningen kan skapa en falsk trygghet och vara vilseledande i vissa fall. Till exempel när patienten:

• Har en blodsmitta men är inte testad.
• Har smittats efter det senaste negativa testet.
• Är smittfri efter behandling men journalen är inte avmärkt.
  

Det finns inget lagkrav på att journaler ska vara märkta med blodsmitta. Varken i patientdatalag, föreskrifter eller allmänna råd från Socialstyrelsen eller Arbetsmiljöverket.

Det är bara märkningen i uppmärksamhetsignalen som ska tas bort. Allt annat i journalen som berör blodsmitta till exempel diagnos eller i form av provsvar finns kvar.

Uppmärksamhetssignalen ska bara innehålla kritisk information som kan vara avgörande för patientens säkerhet.

Socialstyrelsen har publicerat en rekommendation för hur uppmärksamhetsinformation ska dokumenteras. Från 2021 har blodsmitta tagits bort förutom för gravida.

Uppmärksamhetsinformation (socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Vid graviditet och förlossning finns risk för överföring av blodsmitta till barnet om inte speciella åtgärder vidtas under eller skyndsamt efter förlossningen.

Blodsmittemärkningen i mödravårdens journalsystem Obstetrix finns därför kvar under en övergångsperiod.

De journaler som är märkta med blodsmitta ska avmärkas, till exempel i samband med patientens återbesök i vården. Detta behöver göras manuellt för varje enskild patient. Avmärkningen kan göras av infektionsläkare eller annan patientansvarig. När märkningen tas bort anges ”Ej längre relevant” som anledning.

Vi menar oftast hepatit B, hepatit C och hiv när vi pratar om blodsmitta. Dessa tre virus kan överföras:

• Genom blod till blodkontakt eller blod-slemhinnekontakt.
• Från födande förälder till barn i samband med förlossningen.
• Genom sex utan kondom.

Nej, överföring av blodsmitta till vårdpersonal är mycket ovanligt. Blodsmitta överförs inte i vanligt omvårdnadsarbete.

Inget fall av vårdrelaterad hepatit B smitta har rapporterats i Sverige sedan 1999.

Smitta med hepatit C har tidigare förekommit i samband med incidenter. Men idag är det mycket ovanligt. Nationellt rapporterades totalt åtta fall av hepatit C under år 2000–2012.

Ingen vårdpersonal i Sverige har smittats av hiv via blodsmitta.

Vårdpersonal ska alltid följa basala hygienrutiner, i kontakt med alla patienter. Det innebär bland annat att vårdpersonal ska använda handskar vid kontakt, eller när det finns risk för kontakt med blod och andra kroppsvätskor. Vid risk för stänk av kroppsvätskor används visir eller motsvarande stänkskydd.

Vårdpersonal ska arbeta på ett sätt så att stick och skärskador förebyggs. Stickande och skärande produkter ska därför direkt läggas i avsedd behållare.

Medicinteknisk utrustning för flergångsbruk ska alltid rengöras, desinfekteras eller steriliseras på samma sätt oavsett känd blodsmitta eller inte.

Hepatit B, hepatit C och hiv är allmänfarliga sjukdomar enligt smittskyddslagen. Patient med infektion och behandlande läkare har båda enligt lag vissa skyldigheter.

Patientens skydlighet

Patienter med hepatit B, hepatit C och hiv är enligt smittskyddslagen skyldiga att:

• Följa förhållningsregler de får av sin behandlande läkare. Syftet med förhållningsreglerna är att de ska undvika att utsätta annan person för smittrisk.
• Patienten har också informationsplikt i situationer där det finns en ökad risk för smittoöverföring.

Patienter med hepatit och hiv informerar oftast sjukvården om sin diagnos. Men är inte skyldiga att göra det när det inte föreligger någon ökad risk. Till exempel vid ett mottagningsbesök där inga blodprover tas.

Patient med välbehandlad hiv

Patienter med välbehandlad hiv, det vill säga med mycket låga eller omätbara virusnivåer, har bara informationsplikt till vården inför situationer med högre risk för stick eller skärskador. Till exempel vid kirurgiska ingrepp. Patienten behöver inte informera inför rutinmässiga, enklare undersökningar inom sjukvård och tandvård (inklusive blodprov och injektioner).

Patientens rättigheter

Patienter med allmänfarliga sjukdomar har också rättigheter enligt smittskyddslagen. Till exempel kostnadsfri vård och behandling som minskar smittsamheten.

Läkarens skyldigheter

Läkare som misstänker att en person kan vara smittad av allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen har skyldighet att erbjuda personen kostnadsfri provtagning.

Läkare som konstaterar en allmänfarlig sjukdom har flera viktiga uppgifter enligt smittskyddslag. Läkaren ska till exempel:

• Göra en smittskyddsanmälan.
• Utföra smittspårning.
• Förse patienten med förhlningsregler.

Smittskyddslag (2004:168) (riksdagen.se) Länk till annan webbplats.