vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Vitiligo

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • L80- Vitiligo

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • L80.9 Vitiligo (pigmentfattiga fläckar i huden)

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Flesta fall utreds inom primärvård.

Om hälsotillståndet

Definition

Vitiligo är en förvärvad hudsjukdom som medför fläckvis förlust av pigmentceller i ytterhud och ibland i hårfolliklar. Sjukdomen medför välavgränsade, vita, makulära områden i huden, ibland med vita hårstrån i de drabbade områdena.

Sjukdomen delas in i generaliserad och segmentell vitiligo. Patienter kan få en form eller båda.

Förekomst

Prevalensen för vitiligo är 1–2 %. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar, men vanligast är i tonåren och hos unga vuxna.

Orsaker

Orsaken till vitiligo är inte helt klarlagd. Den mest utbredda hypotesen är autoimmun orsak.

Riskfaktorer

  • Annan autoimmun sjukdom
  • Ärftlighet i cirka tio procent av fallen

Utlösande faktorer

Återkommande traumatisering av huden kan i vissa fall utlösa vitiligo (Köbners fenomen).

Samsjuklighet

Tyroideasjukdom är vanligast. Andra autoimmuna sjukdomar kan förekomma som exempelvis diabetes mellitus, Mb Addison, autoimmun hepatit och psoriasis.

Utredning

Symtom

Generaliserad vitiligo

  • Depigmenterade fläckar, ofta symmetriska
  • Brukar börja som enstaka fläckar som kvarstår en period, kan sedan breda ut sig och ibland bli mycket utbredda
  • Lokaliserat runt mun, ögonlock, handryggar, armhålor, armbågar, knän och genitalt

Segmentell vitiligo

  • Oftast halvsidigt längs en nervs utbredning 
  • Kvarstår utan att breda ut sig mer

Anamnes

  • Hereditet
  • Debut
  • Förlopp
  • Andra autoimmuna sjukdomar
  • Läkemedel
  • Påverkan på livskvalitet
  • Tidigare behandlingar och behandlingsresultat

Status

  • Helkroppsundersökning – fördelning av fläckar, vita hår
  • Förekomst av fjällning eller andra epidermala förändringar tydande på annan sjukdom

Handläggning vid utredning

  • Diagnosen ställs kliniskt.
  • TSH bör kontrolleras på grund av relativt hög risk för samsjuklighet.

Differentialdiagnoser

  • Pityriasis versicolor
  • Pityriasis alba – lågaktiv variant av atopisk eksem som ger hypopigmenteringar
  • Halo nevus – hypopigmenterad halo runt nevi, vanligt
  • Piebaldism – pigmentlösa fläckar vid födseln
  • Postinflammatorisk hypopigmentering

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Vitiligo anses vara ett kosmetiskt problem och behandling ingår sällan i offentligt finansierad sjukvård.
  • Ge information och allmänna råd.
  • Ett fåtal kan ha hjälp av läkemedelsbehandling men behandlingstiden är lång och resultatet osäkert.
  • Vitiligo kan uppfattas stigmatiserande (framförallt i ansiktet). Patienten kan behöva hjälp att acceptera och hantera den psykiska påverkan.
  • Ljusbehandling (PUVA eller UV-B) kan provas via specialiserad vård men ökar risk för hudcancer. Dessutom återfår de flesta hela eller delar av depigmenteringen inom två år.

Information och råd

  • Informera om att utbredningen först är progressiv men ofta stabiliseras med tiden. Spontan remission är ovanligt.
  • Informera om att kosmetisk täckande hudfärgad kräm kan provas vid begränsad vitiligo.
  • Ge råd om att använda kläder eller solkräm med skyddsfaktor 50 för att förhindra solskador och behålla mindre kontrast mot intilliggande pigmenterad hud.

Komplikationer

Komplikationer

Patienten bränner sig lätt vid solexponering. Vitiligo kan upplevas stigmatiserande med påverkad livskvalitet.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2020-04-06

Godkänt av: Nationellt programområde hud- och könssjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt: 2022-01-21

Godkänt av: Region Östergötland

Hitta på sidan