Urinvägsinfektion, kateterassocierad
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
KSH97-P, 2015, förslag:
- N12-P Tubulo-interstitiell nefrit
- N30-P Cystit
ICD-10-SE, 2023, förslag:
- N10.9 Akut tubulo-interstitiell nefrit
- N30.0 Akut cystit (urinvägsinfektion lokaliserad till urinblåsan)
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Tillägg ÖstergötlandPrimärvård
Kan handläggas inom primärvården. Byte av kateter efter ett par dagars behandling med antibiotika.
Specialistsjukvård
Patient med kateter som har en pågående kontakt med urologmottagning behandlas i första hand av urologen.
Om hälsotillståndet
Kvarkateter (KAD) medför högre risk för urinvägsinfektion än ren intermittent katetrisering (RIK) eller suprapubiskateter. Överdiagnostik av kateterassocierad urinvägsinfektion är vanligt förekommande då feber i frånvaro av urinvägssymtom ofta har annat ursprung än urinvägarna. Kateterns mekaniska påverkan orsakar en lokal inflammation som kan ge UVI-liknande symtom som sveda, trängningar och urinläckage.
Definition
- Urinvägsinfektion (UVI) omfattar alla infektioner i urinvägarna (njurar, urinledare, urinblåsa, urinrör) med samtidig närvaro av bakterier i urinen.
- Afebril UVI (cystit) ger lokala symtom från urinvägar (urinblåsa, urinrör) men inte feber eller allmänpåverkan.
- Febril UVI (pyelonefrit, prostatit) ger allmänpåverkan och feber.
- Asymtomatisk bakteriuri (ABU), mätt i kolonibildande enheter, innebär förekomst av ≥ 10⁵ (CFU)/ml (≥10⁸ CFU/l) i urin av samma bakteriestam i två oberoende mittstråleprov för kvinnor och i ett prov för män, i frånvaro av urinvägssymtom.
- All kateterassocierad UVI definieras som vårdrelaterad infektion.
Förekomst
Alla personer med KAD får bakterieväxt i urinblåsan inom ett par veckor. Det inträffar ungefär 1 febril UVI per 100 kateterdygn. Det sker vanligen vid obstruktion av urinflödet och mer sällan i samband med kateterbyte.
Utredning
Symtom
Typiska symtom är:
- feber och nytillkomna symtom från urinvägarna
- feber och akut stopp i urinavflöde
- feber i anslutning till byte av KAD.
Anamnes
Efterfråga nytillkomna eller förvärrade urinvägssymtom såsom:
- sveda
- täta trängningar
- flanksmärta.
Status
- Allmänpåverkan som feber
- Överväg bukstatus – palpationssmärta, resistens, dunkömhet över njurloger
- Inspektion av kateter
Handläggning vid utredning
- UVI är troligt vid nytillkomna, typiska symtom.
- Sveda, trängningar och urinläckage i frånvaro av feber eller allmänsymtom är ofta kateterrelaterade genom mekanisk påverkan.
- Vid påverkade vitalparametrar rekommenderas akut bedömning inom specialiserad vård.
- Feber i frånvaro av urinvägssymtom har ofta annat ursprung än urinvägarna.
- Förvirring är ett ospecifikt symtom där annan orsak än UVI bör efterforskas om samtidiga, nytillkomna urinvägssymtom saknas.
- Vid makroskopisk hematuri, överväg utredning enligt standardiserat vårdförlopp urinblåse- och urinvägscancer.
Provtagningar
Laboratorieprover
Urinstickor har inget diagnostiskt värde.
Ta alltid urinprov för odling på följande sätt vid misstanke om UVI:
- I första hand avlägsnas katetern och ersätts med en ny ur vilken blåsurin tillvaratas för odling.
- I andra hand punkteras kateterslangen (endast silikon- och latexkatetrar) nedanför förgreningsstället efter det att slangen varit avstängd i 30 minuter. Denna metod lämpar sig bäst vid kort kateterduration.
Tolkning av urinodling
- Vid lägre bakterietal än 10³ CFU/ml, (10⁶ CFU/l), bör annan diagnos än UVI misstänkas.
- Vid fynd av Proteus spp. eller annan ureasproducerande bakterieart vid febril UVI med kateterstopp rekommenderas utredning för att utesluta urinvägsstenar.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Vid symtom enbart från nedre urinvägarna är kateterbyte ofta tillräcklig åtgärd och antibiotika kan undvaras.
- Evidens saknas för att metenaminhippurat, impregnerade katetrar eller regelbunden kateterspolning förebygger kateterorsakad UVI.
Förebyggande åtgärder
- Kateterfri vård eftersträvas.
- Förebygg infektioner genom goda hygienrutiner vid katetersättning.
- Överväg ren intermittent kateterisering (RIK) eller uridom vid långvarigt behov av KAD.
Rekommenderade behandlingar
Läkemedelsbehandling
Om kateterbyte inte ger symtomfrihet kan antibiotikabehandling övervägas. Beakta följande vid beslut om antibiotikabehandling:
- Resistenta bakterier är vanliga hos KAD-bärare.
- Vid besvärligt resistensmönster kontakta infektionsklinik för råd.
Afebril UVI
Kateterbyte är första åtgärd och räcker oftast.
Febril UVI
Vid UVI med feber och opåverkade vitalparametrar väljs i första hand, innan odlingsresultat föreligger, ciprofloxacin – tablett 500 mg, 1 x 2 i 7 dagar. Gäller för både kvinnor och män. Kateterbyte rekommenderas.
Profylaktisk läkemedelsbehandling
Patient som har fått febril UVI i samband med byte av KAD bör erbjudas antibiotikaprofylax vid kommande kateterbyten.
Ge engångsdos 1 tablett ciprofloxacin 500 mg, 1–2 timmar före KAD-byte, eller annat antibiotikum utifrån odlingsresultat vid tidigare infektioner.
Uppföljning
- I de flesta fall behövs ingen ytterligare utredning vid kateterassocierad UVI.
- Gör kontrollodling 2 veckor efter avslutad behandling vid fynd av stenbildande bakterier. Vid upprepade fynd rekommenderas vidare utredning för att utesluta urinvägsstenar.
- Recidiverande kateterassocierad UVI bör utredas av urolog. Suprapubisk kateter kan övervägas.
Komplikationer
Komplikationer
Ureasproducerande bakterier som Proteus spp. kan orsaka kristallbildning i urinblåsan med risk för stenbildning, grumlig urin och försämrat urinflöde.
Sepsis kan utvecklas från febril UVI och bör misstänkas vid påverkade vitalparametrar.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Senast uppdaterad