Trycksår, palliativ vård
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
KSH97-P, 2015, förslag:
- L89- Trycksår
ICD-10-SE, 2023, förslag:
- L89.2 Trycksår grad 3
- L89.1 Trycksår grad 2
- L89.3 Trycksår grad 4
- L89.0 Trycksår grad 1 (tryckskada)
- L89.9 Trycksår, ospecificerat
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Tillägg ÖstergötlandPrimärvård
LAH-ansluten patient sköts av LAH. Övriga patienter sköts av primärvården och hemsjukvård, vid behov i samråd med LAH/ASIH.
Om hälsotillståndet
Inom ramen för palliativ vård kan flera typer av sår förekomma:
- sår som orsakade av grundsjukdomen – maligna tumörsår, sår vid lymfödem och andra ödem
- sår orsakade av annan sjukdom – bensår, fotsår hos personer med diabetes
- förvärvade trycksår.
Den här rekommendationen omfattar trycksår inom palliativ vård.
Förekomst
Risken för trycksår är stor för patienter i sen palliativ fas. Sår ger ofta smärta som påverkar allmäntillstånd och välbefinnande i palliativ vård, och är därför viktigt att förbygga, utreda och behandla.
Orsaker
Trycksår är en vävnadsskada som uppkommer på grund av otillräcklig eller upphävd blodförsörjning.
Trycksår kan utvecklas var som helst på kroppen men är vanligast där benutskott ligger nära huden och belastningen är stor på en liten hudyta. Exempel är korsben, kotpelare, hälar, höfter, fotknölar, öron, axlar, armbågar och knän.
Riskfaktorer
- Nedsatt förmåga till förflyttning och lägesändring
- Hud utsatt för fukt i form av urin, avföring eller svettning
- Hud utsatt för tryck, friktion och skjuvning (hud förskjuts i relation till angränsande vävnad)
- Nedsatt sensibilitet genom exempelvis nervskada
- Respiratorisk svikt eller dålig cirkulation
- Dehydrering, malnutrition eller kakexi
- Sänkt medvetandegrad eller feber
Utredning
Symtom
Smärtande och illaluktande sår på tryckutsatt lokalisation
Anamnes
- Allmäntillstånd
- Inspektion av hud och sår
Handläggning vid utredning
Utred eventuella påverkbara bakomliggande riskfaktorer.
Gradera trycksårets svårighetsgrad:
- grad 1: kvarstående missfärgning, hel hud
- grad 2: ytlig epitelskada
- grad 3: fullhudsskada utan sårkavitet
- grad 4: fullhudsskada med sårkavitet.
Behandling
Handläggning vid behandling
Trycksårsprofylax och behandling måste sättas i relation till patientens förväntade överlevnad och besvär.
- Behandla bakomliggande orsak i första hand.
- Ge råd om förebyggande och omvårdande åtgärder.
- Behandla sår utifrån behov.
Behandlingsval
Omvårdnad
Systematisk riskbedömning enligt modifierad Nortonskala samt hudbedömning rekommenderas. Informera patienten och närstående om att i förebyggande syfte:
- ändra läge i säng och rullstol
- hålla huden ren och torr, särskilt vid inkontinens
- hålla huden smidig och smörja med mjukgörande salva för att undvika sprickbildningar.
Tänk på att:
- identifiera åtgärdbara brister i nutrition
- genomföra regelbundna lägesändringar
- avlasta med antidecubitusmadrass och andra lämpliga hjälpmedel
- försiktigt smörja hud som visar tecken på tryckskada, undvika massage
- överväga hydrokolloid platta för att avlasta särskilt utsatta ställen
- revidera djupa sår
- upprätta sårvårdsjournal.
Fysioterapi
- Instruera om lämplig förflyttningsteknik och positionering.
- Förskriv hjälpmedel för hygien, förflyttning, vila och tryckavlastning.
Arbetsterapi
- Instruera om lämplig positionering och hur patienten bör avlasta i liggande och sittande samt förbygga kontrakturer.
- Informera och handleda patient, närstående och personal i trycksårsförebyggande åtgärder.
- Förskriva hjälpmedel för tryckavlastning, förflyttning och för toalett samt hygien.
Läkemedelsbehandling
- Ge lokal sårvård.
- Ge smärtlindring vid behov.
- Överväg antibiotikabehandling vid infekterat sår med allmänpåverkan och smärta.
Uppföljning
- Planera uppföljning i sårvårdsjournal.
- Dokumentera noggrant.
Relaterad information
Om innehållet
Senast uppdaterad