Förbättringskunskap

Förbättringskunskap hjälper oss att utveckla en hållbar hälso- och sjukvård. Här får du en översikt över de fyra hörnstenarna och exempel på hur de används i praktiken.

Vad är förbättringskunskap?

Förbättringskunskap handlar om hur hållbara förbättringar skapas både i vården och regionens övriga verksamheter. Förbättringskunskap är Regionen Östergötlands gemensamma grund för att omsätta behov, idéer och insikter till förändringar. Förbättringskunskapen består av fyra hörnstenar.

Systemförståelse

Systemförståelse innebär att se helheten och hur olika delar hänger ihop och påverkar varandra. I hälso- och sjukvården betyder det till exempel att:

• se hela vårdkedjan, från primärvård och sjukhus till kommunal omsorg
• förstå hur olika yrkesgrupper och organisationer samverkar
• se invånaren/patienten som en del av systemet

Mätning och variation

För att förbättra behövs fakta om hur verksamheten fungerar. Mätning och analys gör det möjligt att följa utvecklingen över tid och förstå vad som är normalt och vad som tyder på problem. I praktiken innebär det att:

• mäta väntetider, flöden, vårdskador och upplevelser
• kombinera siffror med berättelser
• analysera vad som orsakar variation

Förändringspsykologi

När förbättringar genomförs reagerar människor olika. Förändringspsykologi hjälper oss att:

• förstå att förändring ibland väcker oro
• skapa delaktighet och trygghet
• anpassa tempo och metod efter gruppens behov
• kommunicera meningsfullt och tydligt

Lärandestyrt förbättringsarbete

Genom att testa, reflektera, justera och testa igen lär vi av det vi gör.
En central metod vid förbättring är PGSA-hjulet:

• Planera: Vad vill vi förbättra? Hur mäter vi det?
• Göra: Testa i liten skala.
• Studera: Vad lärde vi oss?
• Agera: Justera eller införa.