Tumbasartros
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
De flesta fall kan behandlas med analgetika och information. Hänvisning till fysioterapeut/arbetsterapeut. Bedömning av distriktsläkare vid utebliven förbättring. Röntgen inför eventuell remiss vidare till handkirurg/ortoped. Olika rutiner för uppföljning efter operation, arbetsterapeut på ortopedklinik i öster, övriga länet sker kontroll inom primärvården.
Specialistsjukvård
Kortisoninjektion i CMC-led 1 kan ha god effekt under flera månader och kan upprepas. Denna injektion kan ske i primärvården om man har kunskap om teknik. Vidare kirurgisk behandling vid vilovärk eller smärta som försvårar ADL eller arbetsliv .
Remissrutiner
Remiss till ortopedklinik, röntgen innan remiss
Omfattning av kunskapsstödet
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Tumbasartros engagerar carpometacarpal-led 1 och kallas även CMC-1-ledsartros. Hos många är tumbasartros en del i en allmän artrossjukdom.
Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett.
Förekomst
Tumbasartros förekommer hos 15–25 % av alla kvinnor i medelåldern. Sjukdomen är hälften så vanlig bland män.
Riskfaktorer
- Ledskada
- Ålder över 45 år
- Kvinnligt kön
- Övervikt
- Hereditet
- Ensidig, långvarig eller ofta återkommande ledbelastning, exempelvis vid yrken som möbeltapetserare
Utredning
Symtom
Typiska symtom vid tumbasartros är
- belastnings- och rörelserelaterad smärta i tummen och runt handleden vid tum-pekfingergrepp (nyckelgrepp) samt smärta efter belastning
- ledstelhet och subluxation av CMC-I- leden
- nedsatt greppfunktion - till exempel vid nyckel- eller trepunktsgrepp (vrida nyckel i dörrlås eller greppa och lyfta ner en pärm från hylla)
- svårt att öppna upp tummen efter nyckel- eller trepunktsgrepp
- i senare skede kan vilovärk med störd nattsömn förekomma.
Smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall är typiskt. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.
Status
Typiska statusfynd är
- svullnad, palpationsömhet och eventuell värmeökning kring tumbasen
- smärta vid aktiv och passiv rörelse i CMC-I-leden
- svårt att öppna greppet mellan tumme och pekfinger (adduktionskontraktur)
- nedsatt styrka i tumgreppet (jämför även med den kontralaterala sidan)
- sekundär översträckning i tummens MCP-leden talar för framskriden sjukdom
- positiv grinding test: undersökaren fattar metacarpale I och komprimerar CMC-I-leden under samtida rörelse varvid patienten reagera med smärta.
Handläggning vid utredning
Diagnosen ställs kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status.
Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Det är därför viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.
Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.
Undersökningar
Bilddiagnostik
Standardundersökning är slätröntgen i de fall röntgen är indicerat.
Radiologiska fynd som talar för artros är
- sänkning av ledspringan
- osteofyter
- ökad sklerosering och cystbildning i subkondrala benet.
Differentialdiagnoser
- Posttraumatisk artros, oftast efter Bennettfraktur (fraktur i basen av metacarpale I)
- Artros i STT-leden (leden mellan skafoideum-trapezium och trapeziodeum)
- Morbus de Quervains (radial handleds-tenosynovit)
- Reumatoid artrit
- Artriter som septisk artrit, gikt och psoriasis artrit
- Tumör
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandlingen bör alltid inledas konservativt med vila och avlastning med en ortos i kombination med information om sjukdomen, förslagsvis genom artrosskola.
Vid otillräcklig effekt ges arbetsterapeutisk tilläggsbehandling, läkemedel och hjälpmedel.
Vid fortsatt svåra besvär trots konservativ behandling kan kirurgi vara ett alternativ. Det förutsätter att patienten genomfört artrosskola och röntgats.
Observera att tecken till översträckning i tummens MCP-led talar för en framskriden sjukdom och föranleder remiss till specialistsjukvård för kirurgisk bedömning.
Kirurgi kan vara aktuellt vid
- oacceptabel smärta trots analgetika
- grava vilo- och nattliga smärtor
- svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
- kvarstående besvär trots adekvat grundbehandling.
Egenvård
Ge råd om att
- fortsätta vara aktiv med sina händer men tänka på att ta pauser
- använda handvänliga, ergonomiska redskap
- undvika belastande fingertoppsgrepp och andra belastande grepp för tummen
- fördela belastningen på fler leder
- vila handen och ändra arbetsställning vid smärta.
Behandlingsval
Arbetsterapi
Arbetsterapi innefattar
- tillverkning av ortos
- utprovning av hjälpmedel för dagliga aktiviteter
- ergonomisk rådgivning
- anpassning av arbetsplatsen.
Utbildning och stöd
Erbjud artrosskola, förslagsvis enligt BOA (Bättre omhändertagande av artros). Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat
- allmän information (träning, ergonomi, kost, smärthantering)
- individuell träning och eller fysisk aktivitet på recept (FaR)
- vid behov stöd för viktminskning.
Insatsen utvärderas efter tre månader, utvärderingen sker inom ramen för artrosskolan.
Läkemedelsbehandling
- Paracetamol
- COX-hämmare
- Injektion med kortison kan övervägas om basbehandling inte givit tillräcklig symtomlindring, kan upprepas vid enstaka tillfälle om smärtlindringen varat i längre än tre månader.
Kirurgisk behandling
Rutinkirurgi vid tumbasartros är trapeziektomi med eller utan interpositionsartroplastik. Därutöver finns andra etablerade metoder som steloperation (artrodes) eller insättande av protes.
Försäkringsmedicin och intyg
Kvalitetsuppföljning
Kvalitetsregister
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Om innehållet
Regionalt innehåll
Godkänt:
2021-03-09
Senast uppdaterad