vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Syfilis

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • A53-P Syfilis

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • A51.3 Sekundär syfilis i hud och slemhinnor
  • A52.9 Sen syfilis, ospecificerad
  • A51.1 Primär anal syfilis
  • A51.2 Primär syfilis med andra lokalisationer
  • A52.8 Sen latent syfilis
  • A51.9 Tidig syfilis, ospecificerad
  • A51.0 Primär genital syfilis
  • A51.5 Tidig latent syfilis

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Frikostighet med remiss till STD-mottagningen vid alla oklara sår.

Om initial diagnostik påbörjas: vid positivt test som vittnar om en genomgången syfilis konsulteras specialistvården. Det kan t.ex. vara svårt att avgöra utifrån serologin om det rör sig om en färsk syfilisinfektion eller om det är en genomgången och utläkt infektion.

Ingen systembehandling inom primärvården.

Specialistsjukvård

Syfilis ska alltid behandlas och utredas av venereologisk specialistsjukvård. Remiss enligt ovan.

Om hälsotillståndet

Syfilis (lues) räknas som en sexuellt överförbar sjukdom (STI). Den lyder under smittskyddslagen och är därigenom anmälnings- och smittspårningspliktig.

Förekomst

I Sverige är syfilis vanligast hos män som har sex med män. Syfilis har ökat kraftigt de senaste tio åren i många länder och 500–600 fall har diagnosticeras de senaste åren i Sverige.

Orsaker

Syfilis orsakas av bakterien Treponema pallidum. Syfilis sprids genom sexuell kontakt, via blod samt från mor till foster via placenta. Syfilisscreening sker i samband med graviditet och blodgivning.

Samsjuklighet

  • En patient kan ha flera sexuellt överförbara sjukdomar samtidigt. Erbjud provtagning för annan STI utifrån sexualanamnes och symtombild.
  • Genitala sår (som syfilissår) ökar risken för överföring av hiv.

Utredning

Symtom

Sjukdomsindelning och symtom

  • Syfilis delas in i tidig syfilis med smittotillfälle inom ett år och sen syfilis där smittdatum ligger mer än ett år bakåt i tiden.
  • Bakterien kan överföras genom sexuell kontakt första året efter smittotillfället, medan risk för smitta via blod samt från mor till foster föreligger även vid sen syfilis. Bara den tidiga infektionen är anmälningspliktig.
  • Sjukdomen kan vara latent och ger då inte symtom. Man kan även se symtom från många olika organ. Utifrån hur länge man varit infekterad och vilka symtom man har delas sjukdomen in i tre olika symtomgivande stadier; primär, sekundär och tertiär syfilis.

Stadium 1 – primärsår

  • Debut: 10–90 dagar efter smittotillfälle, oftast 3 veckor. Cirka 25 procent av de smittade noterar inget primärsår.
  • Hudsymtom: ofta solitärt oömt sår (hård schanker), i typiska fall med ren och glänsande sårbotten. Såret kan dock variera i utseende och även multipla sår kan förekomma.
  • Lokalisation: vid eller invid smittöverföringsstället, exempelvis penis, vulva, vagina, rektum, anus, mun/munhåla eller svalg.
  • Förlopp: läker ofta inom 6–8 veckor.
  • Andra symtom: lokala och oömma adeniter är vanligt förekommande. Smärta och sekundärinfektion kan ses men är ovanligt.

Stadium 2 – sekundär syfilis

  • Debut: 4–10 veckor efter debut av primärsår.
  • Hudsymtom: oftast symmetriska småfläckiga rödbruna makulära utslag, som ej kliar. Hudsymtom kan saknas.
  • Lokalisation: hela kroppen, särskilt bål, handflator och fotsulor.
  • Andra symtom är vanligt förekommande och beror på att spiroketerna sprids via blodet till flera andra organ inklusive CNS. Patienten kan bland annat få influensaliknande symtom med allmänpåverkan, feber och muskelvärk, lymfkörtelförstoring, huvudvärk (meningit), hörselpåverkan, synpåverkan (retinit, uveit, optikusneurit), njurpåverkan, leverpåverkan (hepatit).

Symtomen vid stadium 1 och 2 försvinner utan behandling, även om symtomen vid sekundär syfilis kan recidivera under ett år. Infektionen kan därefter läka ut, men hos cirka 40 procent övergår den i en latent fas. Således måste syfilis i alla stadier, även latenta, behandlas.

Stadium 3 – tertiär syfilis

  • Debut – många år till decennier efter stadium 1 och 2. Denna diagnos är numera mycket ovanlig i Sverige.
  • Benign syfilis – granulom i hud, skelett och inre organ.
  • Kardiovaskulär syfilis – aortainsufficiens, aortit och aneurysm.
  • Neurosyfilis – kan till exempel yttra sig som kognitiv påverkan, psykos, demens, pares, nervsmärtor, kranialnervspåverkan eller stroke.

Anamnes

  • Aktuella symtom.
  • Misstänkt smittotillfälle och relevant sexualanamnes.
  • Tidigare sexuellt överförbara sjukdomar, särskilt tidigare syfilisinfektion och eventuell behandling.

Handläggning vid utredning

  • Tänk primär syfilis vid solitärt sår som inte ger symtom, sitter ofta genitalt men kan även ses till exempel oralt och analt. Provtagning med bomullspinne från såret kan påvisa syfilisbakterien med DNA-test (PCR-test).
  • Utred misstanke om syfilis med serologi.
  • Var frikostig med provtagning för syfilis i gruppen män som har sex med män.
  • Kontakta venereolog vid välgrundad misstanke om, eller verifierad syfilis.
  • Erbjud provtagning för andra STI.

Provtagningar

Serologitolkning:

  • Vid primärsår är serologiprov ofta negativt initialt och provet kan därför behöva tas om.
  • Det kan dröja upp till 3–4 månader från smittotillfället innan syfilis-antikroppar utvecklas.
  • Serologin kvarstår ofta positiv livslångt, även efter en välbehandlad infektion.
  • Serologin vid syfilisdiagnostik kan vara svårtolkad, rådgör vid behov med venereologisk klinik eller mikrobiologiskt laboratorium.

Differentialdiagnoser

Möjliga differentialdiagnoser är:

  • genital herpes
  • kondylom
  • pityriasis rosea.

Behandling

Handläggning vid behandling

Remittera till venereologisk klinik för smittskyddsanmälan, smittspårning, behandling och uppföljning. Behandling brukar ges med långverkande penicillin i injektionsform, vilket leder till utläkning.

Ge patienten information om:

  • diagnos
  • att patienten, vid tidig obehandlad syfilis (smitta inom ett år), har informationsplikt gentemot sexuell partner och är skyldig att använda skydd vid sex, inklusive vid orogenital kontakt. Det bästa är dock att rekommendera patienten att vara avhållsam tills behandlingen är avslutad
  • att behandling och uppföljning sker inom specialiserad vård
  • att undersökning, diagnostik och behandling är kostnadsfri.

Förebyggande åtgärder

För att minska risken för smitta bör kondom eller slicklapp användas vid sexuella kontakter. Vid ett primärt sår i munhålan kan även kyssar innebära risk för smitta.

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2023-11-10

Godkänt av: Nationellt programområde hud- och könssjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt: 2023-12-11

Godkänt av: Region Östergötland

Hitta på sidan