Salpingit

1177 för vårdpersonal:

Klamydia, kliniskt kunskapsstöd

Gonorré, kliniskt kunskapsstöd

Mycoplasma genitalium, kliniskt kunskapsstöd

Salpingit (äggledarinflammation) är en form av bäckeninflammation (PID - Pelvic Inflammatory Disease) och innebär en inflammation och infektion i äggledarna.

Incidensen av upptäckt salpingit är 1–2 per 1 000 kvinnor (i alla åldrar) och år. Många fall är subkliniska och diagnostiseras inte, vilket kan innebära att den faktiska förekomsten är högre.

En uppåtgående infektion från vagina är en vanlig orsak till salpingit. Hos yngre kvinnor är klamydia vanligaste agens och påvisas hos minst 30 %. Även gonokocker och mykoplasma genitalium förekommer. Hos äldre kvinnor är anaeroba blandinfektioner vanligast.

Riskfaktorer för salpingit är:

• spiralinsättning
• postpartum (6–8 veckor efter en förlossning)
• oskyddat sex med flera partners
• tidigare salpingit.

Salpingit kan variera från asymtomatisk till allvarliga symtom med allmänpåverkan och feber. Symtom som kan tala för salpingit är:

• lågt sittande buksmärta 
• avvikande flytning
• mellanblödningar
• blödning vid samlag
• djupa smärtor vid samlag
• feber (förekommer hos cirka 20 %)
• dysuri (vid samtidig uretrit).

Fråga om:

• aktuella symtom och riskfaktorer 
• gynekologisk anamnes inklusive sexualanamnes 
• blödningsanamnes.

Undersök följande:

• allmäntillstånd inklusive temperatur, puls och blodtryck
• bukstatus
• gynekologiskt status.

Fynd vid salpingit kan vara:

• ökad flytning som kan vara missfärgad, blodtillblandad och illaluktande
• ömhet över äggstockar och äggledare
• ruckömhet.

Om samtidig cervicit föreligger kan cervix vara lättblödande. Mukopurolent flytning förekommer särskilt vid gonorré.

Grad av symtom och status avgör fortsatt handläggning. Vid svårare symtom eller allmänpåverkan rekommenderas bedömning inom specialiserad vård. Vid lindriga symtom kan provtagning ske inom primärvården.

Ta följande prover vid misstanke om salpingit:

• klamydia, gonorré
• CRP
• U-hCG för att utesluta extrauterin graviditet.

Överväg följande prover:

• mykoplasma genitalium
• övriga sexuellt överförbara sjukdomar.

Ta allmän odling från cervix och vagina hos gravida, nyförlösta eller personer som nyligen har genomgått ingrepp i cervix eller uterus.

Överväg följande differentialdiagnoser:

• extrauterin graviditet
• ruptur eller torsion av ovariecysta
• gastrointestinala infektioner – appendicit, sigmoidit, divertikulit
• andra urogenitala infektioner – endometrit, cervicit, uretrit
• svampinfektion, bakteriell vaginos.

Överväg endometrios vid svårbehandlade smärttillstånd.

Behandla salpingit frikostigt för att undvika komplikationer. Påbörja behandling omedelbart vid uttalade symtom. Vid lindriga symtom, invänta provsvar och behandla utifrån dessa.

Vid konstaterad sexuellt överförbar sjukdom kan förhållningsregler, smittskyddsanmälan, kontaktspårning och partnerbehandling vara aktuellt.

Kondomanvändning eller annat barriärskydd minskar risken för salpingit genom att minska risken för sexuellt överförbara sjukdomar.

Äggledarinflammation, 1177