Otillräcklig fysisk aktivitet
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Fysisk aktivitet är associerat med lägre risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom, flera vanliga cancersjukdomar, demens, depression, diabetes typ 2, högt blodtryck, blodfettsrubbning, benskörhet samt övervikt och obesitas. Fysiskt aktiva personer vinner dessutom upp till 7–8 år i livslängd och 4–5 år av full hälsa.
Definition
Definition fysisk aktivitet
All kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den i vila räknas som fysisk aktivitet.
Definition otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet definieras som mindre än 150 minuters pulshöjande fysisk aktivitet i veckan med måttlig intensitet (exempelvis rask promenad) eller mindre än 75 minuter per vecka med hög intensitet (exempelvis löpning).
Definition stillasittande
Stillasittande definieras som sittande eller liggande aktiviteter i vaket tillstånd som inte nämnvärt ökar energiförbrukningen utöver den i vila.
Förekomst
Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen, motsvarande 2,7 miljoner personer i åldrarna 18–84 år, är otillräckligt fysiskt aktiva.
Utredning
Anamnes
Bedöm patientens aktivitetsnivå med hjälp av Socialstyrelsens indikatorfrågor. Patienten kan med fördel besvara Samtalsunderlag om levnadsvanor innan besöket.
Behandling
Handläggning vid behandling
Rekommendationer för fysisk aktivitet
Mer rörelse och mindre stillasittande rekommenderas. All rörelse räknas. De som är mest inaktiva har mest hälsa att vinna.
Barn 0–5 år
Alla barn bör få möjlighet att röra på sig på olika sätt flera gånger om dagen.
Barn och unga 6–17 år
Rekommenderas minst 60 minuter daglig fysisk aktivitet med måttlig intensitet och minst 3 gånger per vecka på hög intensitetsnivå. Muskel- och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst 3 gånger per vecka.
Vuxna personer 18–65 år
För personer i åldern 18–65 år rekommenderas aerob fysisk aktivitet med måttlig intensitet (motsvarar till exempel rask promenad) minst 150–300 minuter i veckan eller minst 75–150 minuter med hög intensitet (motsvarar till exempel löpning) fördelat på minst tre av veckans dagar.
Dessutom rekommenderas
- muskelstärkande fysisk aktivitet (styrketräning) minst två gånger per vecka
- långa perioder av stillasittande bör brytas och ersättas med någon form av fysisk aktivitet.
Äldre
Äldre personer över 65 års ålder bör utöver rekommendationer för vuxna 18–65 år även träna balans minst 2–3 dagar i veckan.
Personer med särskild risk
För personer med särskild risk kan det vara aktuellt med högre dos och/eller särskilt anpassad fysisk aktivitet. Personer med särskild risk är de som har
- en kronisk sjukdom, som hjärt- och kärlsjukdom, cancer, diabetes, astma, KOL, artros, långvarig smärta, depression eller fetma
- en funktionsnedsättning
- en social sårbarhet
- biologiska riskmarkörer
- flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt.
För specifika rekommendationer till patienter med särskild risk se FYSS och respektive tillstånd i kunskapsstödet.
Förebyggande åtgärder
Uppmuntra och bekräfta personer som redan är tillräckligt fysiskt aktiva att fortsätta att vara det. Ge förstärkning genom att berätta om vilken betydelse aktiviteten har i allmänhet och specifikt hur den kan påverka just den här personens hälsotillstånd och eventuella sjukdomar.
FYSS
Handboken FYSS (FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) är ett evidensbaserat kunskapsstöd, som beskriver hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla en mängd olika sjukdomstillstånd.
Enkla råd
Alla personer med otillräcklig fysisk aktivitet bör enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer få enkla råd som ett första steg och som en naturlig fortsättning på anamnesen.
Enkla råd tar normalt mindre än fem minuter och innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av fysisk aktivitet.
Råden kan kompletteras med skriftlig eller digital information på 1177.
Rådgivande samtal med eller utan tillägg
Rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än enkla råd och tar vanligen 10–15 minuter, men ibland upp till 30 minuter.
Rådgivande samtal är den åtgärdsnivå som oftast rekommenderas av Socialstyrelsen och som har god dokumenterad effekt. En förstärkt effekt kan uppnås om samtalet kombineras med
- skriftlig ordination (Fysisk aktivitet på Recept, FaR)
- monitorering med aktivitetsmätare och aktivitetsdagbok
- uppföljning efteråt.
Ta reda på personens inställning till fysisk aktivitet och skapa dig en uppfattning om personens förändringsbenägenhet. Stöd personen att bli mer fysiskt aktiv anpassat till ålder, hälsa, risknivå och förändringsbenägenhet. För många är det lättare att börja med en kort daglig aktivitet med måttlig intensitet.
Samtalet kan inkludera motiverande strategier.
Kvalificerat rådgivande samtal
Kvalificerat rådgivande samtal innebär en mer intensiv åtgärd som ofta kräver fler och längre sessioner samt personal som är utbildad i ämnet och den metod som används.
Dokumentation
Följande KVÅ-koder kan tillämpas vid dokumentation:
- Z723 Brist på fysisk träning (otillräcklig fysisk aktivitet)
- DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet
- DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet
- DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet
- DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet
- AW005 Uppföljning av tidigare utfärdat recept på fysisk aktivitet.
Uppföljning
För både rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal är uppföljning av stor betydelse och bör alltid göras. Detta kan till exempel ske via besök, brev, telefon eller digitalt.
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.
Kvalitetsindikatorer för fysisk aktivitet i Primärvårdskvalitet
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Om innehållet
Senast uppdaterad