Den här sidan innehåller inte den senaste versionen av kunskapsstödet. För att läsa den uppdaterade versionen, gå till 1177 för vårdpersonal:
Mitralisstenos (vardpersonal.1177.se)
Länk till annan webbplats.
Mitralisstenos
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
KSH97-P, 2015, förslag:
- I38-P Akut och kronisk endokardit
ICD-10-SE, 2023, förslag:
- I34.0 Mitralisinsufficiens
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Tillägg ÖstergötlandPrimärvård
Lätt till måttlig mitralisinsufficiens utan symtom, samt asymtomatiska stabila patienter som genomgått klaffintervention/protes efter initial uppföljning hos hjärtspecialist.
Specialistsjukvård
- Måttlig mitralisinsufficiens med symtom.
- Uttalad mitralisinsufficiens.
Om hälsotillståndet
Definition
Mitralisinsufficiens innebär ett läckage i mitralisklaffen med olika grad av backflöde från vänster kammare till vänster förmak under systole.
Förekomst
Mitralisinsufficiens är det näst vanligaste klaffelet efter aortastenos. Prevalensen ökar med åldern och cirka 10 % av personer över 75 år har minst måttlig mitralisinsufficiens.
Orsaker
Mitralisinsufficiens kan vara primär eller sekundär.
Primär mitralisinsufficiens
Primär mitralisinsufficiens innebär en akut eller kronisk skada på någon komponent i mitralisklaffen.
Vanligaste orsaker till akut mitralisinsufficiens är
- endokardit
- ruptur av papillarmuskel i samband med akut hjärtinfarkt
- ruptur av chordae tendineae.
Vanligaste orsaker till kronisk mitralisinsufficiens är
- mitralisklaffprolaps
- endokardit
- mitralisringsförkalkning
- reumatisk klaffsjukdom
- SLE och andra bindvävssjukdomar
- strålning mot thorax.
Sekundär mitralisinsufficiens
Sekundär mitralisinsufficiens uppstår på grund av vänsterkammarsjukdom som leder till dilatation av hjärtrummen och annulus mitralis. Ofta är klaffmorfologin bevarad. Vanliga orsaker är
- dilaterad kardiomyopati
- ischemisk hjärtsjukdom
- hypertrof kardiomyopati.
Utredning
Symtom
- Ofta är patienten symtomfri, även vid uttalad mitralisinsufficiens.
- Hjärtsviktsymtom kan uppstå vid systolisk vänsterkammardysfunktion, förhöjt lungartärtryck eller förmaksflimmer.
- Debut av förmaksflimmer ger ofta till en påtaglig försämring av symtom.
- Akut uttalad mitralisinsufficiens kan leda till lungödem, refraktär hjärtsvikt och kardiogen chock.
Anamnes
- Symtom, debut, förlopp, funktionsförmåga
- Bakomliggande hjärt- och kärlsjukdomar
Status
- Allmäntillstånd – eventuella tecken till hjärtsvikt
- Hjärta – typiskt är ett högfrekvent, pansystoliskt blåsljud över apex med fortledning till axillen
- Lungor – basala rassel eller krepitationer vid lungstas
- Blodtryck
- EKG – kan vara normalt eller påvisa förmaksflimmer och indirekta tecken på hjärtsvikt/hjärtskada som Q-vågor, grenblock, vänsterkammarhypertrofi och/eller belastning med ST-T förändringar
Handläggning vid utredning
- Vid misstanke om akut mitralisinsufficiens bör patienten bedömas akut inom specialiserad vård.
- Nyupptäckt blåsljud eller symtom talande för klaffsjukdom bör undersökas med ekokardiografi.
Provtagningar
Laboratorieprover
NT-proBNP eller BNP kan följas hos asymtomatiska patienter för att tidigt identifiera ökad volymsbelastning eller försämring av vänsterkammarfunktionen.
Undersökningar
Ekokardiografi kan bestämma
- diagnos
- grad av insufficiens (lindrig, måttlig eller uttalad)
- bakomliggande etiologi, anatomiska avvikelser, skador på klaffapparaten
- förekomst av komplikationer som dilatation av förmak eller kammare, hypertrofi, nedsatt ejektionsfraktion eller tecken till pulmonell hypertension.
Transesofageal ekokardiografi (TEE) görs när det krävs bättre bedömning av klaffens morfologi.
Ett minimalt läckage vid ekokardiografi är mycket vanligt och utgör inte mitralinsufficiens.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Kirurgi kan i vissa fall vara nödvändigt för att förhindra permanent hjärtpåverkan.
- Hjärtsvikt, förmaksflimmer eller kranskärlssjukdom bör behandlas sedvanligt.
Patienten bör informeras om att
- kontakta vården vid nya symtom som kan bero på försämring av klaffel
- tandhygien och tandvård är viktigt för att minska risk för endokardit.
Vid klaffprotes:
- endokarditprofylax kan behövas inför kirurgi eller tandläkaringrepp
- warfarin ska användas vid mekanisk klaffprotes.
endokarditprofylax kan behövas inför kirurgi eller tandläkarin
Kirurgisk behandling
Patienter med uttalad primär mitralisinsufficiens med symtom bör opereras. Resultaten är goda om operationen utförs innan vänsterkammarfunktionen blivit påverkad.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Om innehållet
Senast uppdaterad