Lungemboli
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
Lungemboli innebär förekomst av trombos i en eller flera lungartärer.
Förekomst
Incidensen uppskattas vara mellan 25–100 per 100 000 invånare och år och ökar med stigande ålder.
Orsaker
Provocerad förekomst föreligger i cirka 60 procent av fallen, resten är spontana och utan uppenbar orsak. Embolisering kan ske från tromboser i djupa vener i bäckenet, nedre eller övre extremiteterna, samt från höger förmak.
Riskfaktorer
För att utveckla trombos krävs ofta en kombination av två eller tre av följande komponenter ur Virchows triad – hyperkoagulation, kärlskada och/eller venstas.
Hyperkoagulation
- Tidigare venös tromboembolism
- Ålder, fetma
- Koagulationsrubbning
- Malignitet
- Östrogen – p-piller, hormonbehandling vid menopaus, graviditet
- Autoimmun sjukdom, inflammatorisk systemsjukdom
- Hjärtsvikt och KOL
- Infektion
- Nefrotiskt syndrom
- Rökning
Kärlskada
- Operation, trauma, blödning
- Central venkateter
Venstas
- Immobilisering – bentrauma, gipsat ben, benpares
Utredning
Symtom
- Akut dyspné
- Takypné
- Takykardi
- Bröstsmärta och andningsrelaterad smärta
- Torrhosta
- Hemoptys
- Hemodynamisk påverkan, synkope
Anamnes
- Aktuella symtom
- Riskfaktorer
Status
- Allmäntillstånd
- Hjärta
- Lungor
- Blodtryck
- EKG
- Syresaturation i både vila och aktivitet
Handläggning vid utredning
Vid allmänpåverkan eller kliniskt sannolik lungemboli rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård. Överväg akuttransport och ge akutbehandling.
Vid opåverkad patient kan den kliniska sannolikheten för lungemboli värderas med hjälp av Wells score.
Wells score
Observera att Wells diagnostikstöd inte är utvärderat för patient under graviditet eller behandling med p-piller eller östrogen.
| Symtom eller fynd | Poäng |
|---|---|
| Kliniska symtom/tecken på DVT | 1 |
| Alternativ diagnos mindre sannolik än lungemboli | 1 |
| Puls > 100 | 1 |
| Immobilisering > 3 dagar eller kirurgi senaste 4 veckorna | 1 |
| Tidigare djup ventrombos | 1 |
| Hemoptys | 1 |
| Malign sjukdom | 1 |
- 0–1 poäng: kliniskt osannolik lungemboli
- ≥ 2 poäng: kliniskt sannolik lungemboli
Vid kliniskt osannolik lungemboli rekommenderas utredning med D-dimer om symtomen pågått i mindre än en vecka.
En negativ D-dimer hos patient utan andra komplicerande sjukdomar eller graviditet utesluter med hög sannolikhet behandlingskrävande lungemboli.
Differentialdiagnoser
- Hjärtsvikt
- Pneumothorax
- Pneumoni, pleurit, bronkit
- Astma, KOL
- Perikardit, hjärtinfarkt, aortadissektion
- Blödning, sepsis, hjärttamponad
- Smärta interkostalmuskulaturen
Behandling
Handläggning vid behandling
- Ge akutbehandling i väntan på ambulans
Akutbehandling
- Säkerställ fri luftväg och adekvat andning.
- Följ vitalparametrar.
- Ge syrgas.
- Sätt perifer venkateter.
Uppföljning
Vid kvarstående andningsrelaterade besvär efter utläkt lungemboli kan patienten hänvisas till fysioterapeut för genomgång av andningstekniker.
Komplikationer
Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (tidigare kallat kronisk lungembolisering) kan utvecklas om rekanaliseringen efter en akut lungemboli blir ofullständig. Det sker hos 1–3,8 procent.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Senast uppdaterad