Ljumskbråck
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Initial bedömning och undersökning i primärvården. Vid oklara fall remiss till herniografi.
Specialistsjukvård
Remiss till akutmottagningen vid:
- misstanke om inklämt bråck.
Remiss till kirurgkliniken vid:
- kliniskt eller radiologiskt verifierade ljumskbråck
- alla patienter med konstaterat ljumskbråck och måttliga till uttalade symtom och som önskar operation
- små barn och särskilt spädbarn, har ökad inklämningsrisk och rekommenderas operation
- kvinnor har ökad inklämningsrisk (femoralbråck) och rekommenderas därför som regel operation.
Inför elektiv operation av ljumsbråck ska patienten varit rök- och alkoholfri minst 4 veckor innan operation. BMI ska vara <30.
Inklämningsrisken för symtomfattiga bråck hos övriga är väldigt låg och är således som regel inte i sig ett skäl för operation. Man kan avstå remiss för operation och rekommendera konservativ behandling vid ljumskbråck hos vuxna män med konstaterat ljumskbråck men inga eller endast lindriga symtom av sitt bråck och som inte har eget önskemål om operation.
Om hälsotillståndet
Definition
Ljumskbråck utgörs av en utbuktning av bukhinnan genom bukväggen i ljumsken, i vilken tarm eller oment kan tränga ut.
Anatomiskt sker indelning i inguinala bråck som passerar ovan inguinalligamentet och femorala bråck som passerar under inguinalligamentet.
Klinisk indelning:
- reponibelt bråck – kan reponeras till bukhålan i liggande
- irreponibelt bråck – kan inte reponeras till bukhålan i liggande
- inklämt bråck – smärtar och kan inte reponeras
- strangulerat bråck – innehållet har genom inklämning blivit ischemiskt.
Förekomst
Ljumskbråck är mer än 10 gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Omkring var fjärde man opereras på grund av ljumskbråck under sin livstid.
Risken för inklämt bråck är betydligt högre hos kvinnor.
Orsaker
Ljumskbråck kan vara kongenitala eller förvärvade.
Förvärvade bråck kan orsakas av hög och långvarig belastning genom fysiskt arbete, ökat buktryck vid fetma eller annan sjukdom. Risken ökar med tiden eftersom vävnaderna blir mindre motståndskraftiga.
Femoralbråck är förenat med väsentligen högre risk för inklämning på grund av den trånga passagen under inguinalligamentet. Denna bråcktyp är mycket vanligare hos kvinnor till följd av anatomiska skillnader mellan könen.
Riskfaktorer
- Fetma
- Rökning
- Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
- Ascites
- Peritonealdialys
- Multipla graviditeter (femoralbråck)
- Ärftliga tillstånd med defekt kollagenbildning (Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom)
Utredning
Symtom
- Utbuktning i ljumsken som kan ge obehag
- Ibland smärta i ljumsken, särskilt i stående och vid ansträngning
- Ihållande smärta – ovanligt, kan tyda på inklämning
Patienten beskriver ofta en utbuktning i ljumsken som försvinner vid tryck och i liggande ställning.
Anamnes
- Smärta – lokalisation, frekvens, grad, utlösande faktorer
- Utbuktning – variation med kroppsställning eller konstant
- Tidigare bråck
Status
- Allmäntillstånd
- Bukstatus
- Palpation av bråckport i stående och liggande
Handläggning vid utredning
Diagnosen ställs i första hand kliniskt vid typiska symtom på ljumskbråck. Femoralbråck kan vara svårare att identifiera kliniskt varför bilddiagnostik kan behövas i oklara fall.
Vid svår ihållande smärta i ljumsken och om eventuell knuta då inte kan reponeras bör patienten bedömas akut inom specialiserad vård.
Differentialdiagnoser
Vid icke reponibel resistens i ljumsken överväg:
- lipom eller annan tumör
- hydrocele funiculi.
Vid smärta i ljumske överväg:
- höftledsartros
- tendinit
- diskbråck
- neuralgi.
Behandling
Handläggning vid behandling
Eftersom risken för inklämning skiljer mellan män och kvinnor rekommenderas olika handläggning:
- asymtomatiska ljumskbråck hos män – exspektans kan tillämpas
- symtomgivande eller tillväxande ljumskbråck hos män med påverkan på det vardagliga livet – bör handläggas av kirurg
- ljumskbråck hos kvinnor – bör handläggas av kirurg.
Inklämt ljumskbråck ska handläggas av kirurg akut.
Behandling med bråckband kan vara aktuellt till utvalda individer med symtom från bråcket och avsevärt förhöjd operationsrisk. Bråckband tolereras inte av alla men är ofarligt att prova.
Information till patienten
Symtom på inklämt bråck ska föranleda akut kontakt med sjukvården för bedömning.
Behandlingsval
Kirurgisk behandling
Åtgärden syftar till att återställa bukväggens funktion. Den vanligaste operationstekniken är öppen kirurgi med nätinläggning. I vissa fall är titthålsteknik och nätinläggning aktuell.
Komplikationer
Inklämning, risken är störst vid femoralbråck.
Postoperativa komplikationer:
- vanliga – nedsatt känsel i huden nedanför operationsområdet
- ovanliga – stor blödning, skada på testikel eller svårbehandlat smärttillstånd.
Recidivrisken efter operation är knappt 3 procent.
Försäkringsmedicin och intyg
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Regionalt innehåll
Godkänt:
2023-10-25
Senast uppdaterad