vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Höftledsartros

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • M16- Höftledsartros

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • M16.5 Posttraumatisk koxartros, ensidig eller UNS
  • M16.1 Primär koxartros, ensidig eller UNS
  • M16.6 Annan sekundär koxartros, dubbelsidig
  • M16.0 Primär koxartros, dubbelsidig
  • M16.9 Koxartros, ospecificerad

Omfattning av kunskapsstödet

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp

Andra relaterade kunskapsstöd

Om hälsotillståndet

Definition

Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett. Sjukdomen ger symtom i form av smärta, igångsättningssvårigheter, nedsatt rörlighet, muskelsvaghet och stelhet.

Förekomst

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och drabbar oftast knäled, följt av hand- och höftled.

Riskfaktorer

  • Ledskada
  • Ålder över 45 år
  • Övervikt
  • Hereditet
  • Felställning och ensidig långvarig ledbelastning

Samsjuklighet

Personer med artros har ökad samsjuklighet jämfört med den övriga befolkningen.

Utredning

Symtom

Typiska symtom är:

  • belastningsrelaterad smärta i ljumske, på utsidan av höften eller utstrålning ner mot knät
  • igångsättningssmärta under de första minuterna när patienten reser sig och börjar gå
  • morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 min när patienten kommit igång
  • nedsatt funktion - svårigheter att gå eller att ta på strumpor
  • mekaniska besvär - upphakning och eller låsning som kan begränsa gångförmåga
  • i senare skede har patienten även vilosmärta, nattlig värk och hälta.

Typiskt för artros är smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.

Status

Typiska statusfynd är:

  • ändrat gångmönster och eventuellt hälta 
  • inskränkt rörelseomfång och smärta vid passiv inåtrotation, abduktion och flexion
  • låsningar och upphakningar kan förekomma
  • benlängdsskillnad kan förekomma.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status.

Kartlägg patientens levnadsvanor som matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk. Beräkning av BMI bör ingå.

Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Därför är det viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.

Röntgenundersökning kan bli aktuell vid övervägande om differentialdiagnos, vid atypiska besvär eller inför remiss till ortopedisk bedömning.

Undersökningar

Bilddiagnostik

Standardundersökning är slätröntgen i de fall röntgen är indicerat.

Radiologiska fynd som talar för artros är

  • ledspringesänkning
  • osteofyter
  • ökad sklerosering och cystbildning i subkondrala benet.

Differentialdiagnoser

  • Trokantertendinit
  • Piriformissyndrom
  • Smärta i höften orsakad av ryggproblem
  • Trauma
  • Reumatoid artrit
  • Artriter som septisk artrit och reaktiv artrit
  • Osteonekros
  • Osteokondrit
  • Tumör

Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingspyramid vid höftledsartros

Grundbehandling bör anpassas individuellt och innebär utbildning och stöd samt råd kring fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis smärtlindrande behandling, hjälpmedelsutprovning, samtalsstöd samt anpassning av arbetsplats eller arbetsuppgifter.

Vid fortsatt svåra besvär trots behandling enligt behandlingspyramiden kan kirurgi vara aktuellt. Det förutsätter att patienten genomfört artrosskola samt röntgats.

Kirurgi kan vara aktuellt vid:

  • oacceptabel smärta trots analgetika
  • uttalad smärta i vila samt nattetid
  • svår funktionsinskränkning (behov av sjukskrivning)
  • kvarstående besvär trots grundbehandling.

Egenvård

Ge råd om

  • individanpassad träning
  • viktkontroll vid behov
  • smärthantering
  • hälsosamma levnadsvanor.

Rekommenderade behandlingar

Fysioterapi

Fysioterapeuter erbjuder rådgivning kring fysisk aktivitet och handledd och individanpassad träning. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden. Träningen inriktas på styrka, kondition och balans och kan förskrivas som fysisk aktivitet på recept (FaR).

Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.

Behandlingen bör följas upp och eventuellt justeras eller kompletteras till exempel med utprovning av hjälpmedel.

Träningen bör genomföras över tid och fortgå som optimering inför eller efter eventuell kirurgisk behandling.

Utbildning och stöd

Utbildning och stöd kan ske individuellt eller i grupp, exempelvis via en artrosskola. Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:

  • träning, ergonomi och smärthantering
  • levnadsvanor som matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk
  • vid behov stöd för viktminskning.

Rådgivning och stöd bör följas upp inom tre månader och eventuellt kompletteras.

Läkemedelsbehandling

Vid uttalat smärta kan smärtlindring övervägas

  • COX-hämmare
  • Paracetamol

Långvariga besvär kan behöva behandlas som långvarig nociceptiv smärta.

Kortisoninjektioner ska inte ges, behandlingen saknar effekt eller ger endast kortvarig smärtlindring.

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är indicerad genomförs höftledsplastik.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2023-10-09

Godkänt av: Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar

Hitta på sidan