vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Hjärntumör

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • C71-P Malign tumör i hjärnan och ryggmärgen

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • C71.9 Ospecificerad lokalisation av malign tumör i hjärnan

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Remissinnehåll vid SVF

  • Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
  • Allmäntillstånd och samsjuklighet
  • Tidigare sjukdomar och behandlingar
  • Neurologstatus
  • Kreatininvärde, längd och vikt samt eventuell kontraindikation mot DT/MR
  • Läkemedel (särskilt trombocythämmare, antikoagulantia, steroider) och överkänslighet
  • Social situation, inklusive rökning, språkhinder, funktionsnedsättningar
  • Kontaktuppgifter för patienten, inklusive aktuella telefonnummer
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar ska informera patienten om:

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

Omfattning av kunskapsstödet

Standardiserat vårdförlopp vid cancer

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Det standardiserade vårdförloppet gäller för primär malign hjärntumör hos patienter ≥ 18 år.

Om hälsotillståndet

Förekomst

De allra flesta fall av gliom är sporadiska. Ungefär 1/3 har en lågmalign tumör (grad I-II) med långsamt förlopp och ofta många års överlevnad. 2/3 har en högmalign tumör (grad III-IV) med aggressivt förlopp och dålig prognos. Ett fåtal behandlas kurativt.

Riskfaktorer

  • Joniserande strålning ger ökad risk för gliom.
  • I ca 5 % av alla gliomfall har fler än en person i familjen haft gliom eller annan hjärntumör, oftast utan känd orsak.
  • Vissa ovanliga och ärftliga syndrom ökar risken för gliom: neurofibromatos typ I och II, tuberös skleros, Turcots syndrom och Li-Fraumenis syndrom.

Utredning

Symtom

Akuta symtom

Symtom på inklämning:

  • tilltagande huvudvärk, desorientering, illamående, kräkningar (främst på morgonen), synpåverkan med obskurationer eller dubbelseende
  • i senare skede medvetandepåverkan, oregelbundet andningsmönster, ensidigt vidgad ljusstel pupill.

Symtom som ger välgrundad misstanke

Epileptiskt anfall

Förstagångs epileptiskt anfall, fokalt eller generaliserat.

Fokalt bortfallsymtom

Debut av fokalt neurologiskt bortfallssymtom (exempelvis halvsidig förlamning, koordinations-/balanssvårigheter, känselnedsättning, synfältsbortfall eller dysfasi/talpåverkan) progredierande över dagar eller veckor utan andra sannolika förklaringar (exempelvis känd multipel skleros eller känd metastaserad cancersjukdom).

Personlighet eller kognition

Nytillkommen personlighetsförändring eller kognitiv nedsättning, progredierande över veckor eller ett fåtal månader.

Huvudvärk

Nytillkommen huvudvärk eller markant förändring i tidigare huvudvärksmönster (särskilt vid förekomst av illamående, kräkningar, staspapill eller andra symtom/fynd talande för ökat intrakraniellt tryck) som progredierar över veckor och där grundlig sjukhistoria och klinisk neurologisk undersökning inte har påvisat andra sannolika förklaringar.

Anamnes

  • Aktuella symtom
  • Tidigare eller aktuell tumörsjukdom
  • Andra allvarliga sjukdomar
  • Kontraindikation mot MR eller DT med kontrast

Status

  • Allmäntillstånd
  • Längd, vikt
  • Hjärta, blodtryck
  • Neurologstatus

Handläggning vid utredning

Akut handläggning

Handlägg patienten akut vid:

  • symtom på inklämning
  • allmänpåverkan
  • misstanke om annan akut diagnos (som CVI, TIA, intrakraniell infektion).

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande fynd:

  • minst ett symtom som ger välgrundad misstanke
  • DT- eller MR-undersökning (utförd på andra indikationer) som föranleder misstanke om primär malign hjärntumör (ej meningiom, hypofysadenom eller schwannom).

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Fortsatt handläggning

Om bilddiagnostiska fynd talar för meningiom, hypofysadenom eller schwannom ska patienten utredas vidare (men inte inom SVF).

Provtagningar

Laboratorieprover

Kreatinin (inför DT)

Komplikationer

Komplikationer

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2022-03-23

Godkänt av: Nationellt programområde cancersjukdomar

Tillägg Östergötland

Kunskapsbanken Cancercentrum Länk till annan webbplats.

Primär malign hjärntumör

Remissinformation samordnad cancerutredning

  • Fynd vid DT- eller MR-undersökning som inger misstanke om primär malign hjärntumör

Om radiologiska fynd talar för meningiom, hypofysadenom eller schwannom ska patienten utredas enligt ordinarie rutiner och inte remitteras till standardiserat vårdförlopp.

Hitta på sidan