Funktionell diarré hos barn
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation avser att beskriva funktionell diarré och ge vägledning vid utredning av kronisk diarré hos barn. För akuta buksymtom hänvisas till separat rekommendation.
Om hälsotillståndet
Definition
Diarré
Diarré innebär enligt WHO > 3 lösa/vattentunna avföringar per dag (eller fler än normalt för individen). Spädbarn har ofta som normaltillstånd frekventa lösa avföringar.
Indelning görs kliniskt enligt följande:
- Akut diarré – duration flera timmar eller dagar.
- Kronisk diarré – duration > 14 dagar.
Utredning
Symtom
Vid funktionell diarré har barnet flera stora oformade avföringar dagligen.
Anamnes
- Avföring – mängd, frekvens, konsistens, färg, blod, slem (använd gärna Bristolskalan).
- Utlösande eller lindrande faktorer – tarmtömning, gasavgång, måltid, stress.
- Andra symtom – exempelvis buksmärta, illamående, kräkningar, förstoppning, viktnedgång, nedsatt aptit, feber.
- Hereditet – särskilt celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom.
- Kost – överkonsumtion av sötningsmedel eller juice, aptit, diet.
- Läkemedel – antibiotika, laxantia.
- Utlandsvistelse, egen brunn.
Psykosocial anamnes
- Problem i vardagen – påverkan på fysisk aktivitet, sömn.
- Skolproblem – skolfrånvaro, mobbning, inlärningssvårigheter, droger, påverkan på skolarbete.
- Fritidsproblem – undvikande av aktiviteter eller kompisar, rädsla att åka kollektivt.
- Familjerelaterade problem – stress, ekonomiska problem, konflikter, sjukdom, funktionsnedsättning, beroende, övergrepp.
- Psykiska problem – ångest, depression, fobi, ätstörning.
Status
- Allmäntillstånd – inklusive vikt, längd.
- Hjärta – frekvens.
- Buk – resistens, palpationssmärta, tarmljud.
- Övrigt status utifrån symtom.
Handläggning vid utredning
Bedöm barnet utifrån klinisk bild och överväg laboratorieprover i differentialdiagnostiskt syfte. Funktionell diarré kan misstänkas vid avsaknad av tecken på bakomliggande organisk orsak.
Tecken på bakomliggande organisk orsak
Exempel på fynd som kan tala för bakomliggande organisk orsak:
- Samtidig buksmärta, kräkningar, feber eller nedsatt ork.
- Nattlig, blodig eller slemmig diarré.
- Fettrik avföring.
- Oklar eller återkommande feber.
- Anemi.
- Avplanad tillväxtkurva eller viktnedgång.
- Försenad pubertet.
- Långvarig diarré efter akut gastroenterit.
- Positivt resultat vid elimination och provokation av komjölk.
Vid tecken på bakomliggande organisk orsak rekommenderas vidare utredning.
Provtagningar
Laboratorieprover
Överväg kontroll i differentialdiagnostiskt syfte:
- Hb, glukos, CRP.
- Transglutaminasantikroppar, F-kalprotektin och TSH.
- Bakterier och parasiter i avföringen.
Diagnoskriterier
Funktionell diarré
För diagnos krävs att samtliga av följande kriterier enligt Rome IV är uppfyllda:
- Minst 4 smärtfria, stora, oformade avföringar dagligen.
- Symtom sedan minst 4 veckor.
- Debut mellan 6 månader och 5 års ålder.
- Normal tillväxt och välbefinnande förutsatt normalt kaloriintag.
Differentialdiagnoser
- Bakteriell eller parasitorsakad gastroenterit.
- Postenteritiskt syndrom – lös avföring flera veckor efter akut gastroenterit.
- Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) – ulcerös kolit, Crohns sjukdom.
- Förstoppningsdiarré.
- Celiaki.
- Laktosintolerans, komjölksproteinallergi, annan matallergi.
- Cystisk fibros – kan ge pankreasinsufficiens med steatorré.
- Hypertyreos – sällsynt före puberteten.
Behandling
Handläggning vid behandling
Generella råd vid funktionell diarré
Symtomen vid funktionell diarré avtar normalt i takt med att tarmen mognar, oftast före skolåldern. Det är viktigt att informera om att det är ofarligt så att inte barnet ställs på onödig diet.
Att minska mängden fibrer och öka fettintaget kan ge en bromsande effekt på tarmpassagen. Minskat intag av fruktjuice, fruktos och sötningsmedel samt ständigt sugande på nappflaska kan ha effekt på individnivå.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Senast uppdaterad