Erysipelas
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
KSH97-P, 2015, förslag:
- A46- Rosfeber
ICD-10-SE, 2023, förslag:
- A46.9 Rosfeber (erysipelas)
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Tillägg ÖstergötlandPrimärvård
Okomplicerade fall sköts huvudsakligen av primärvården.
Specialiserad sjukvård
Remiss till akutklinik vid svår smärta, påverkat allmäntillstånd, cirkulationssvikt, behov av hjälp med nutrition, sårvård eller behandling av predisponerande faktorer.
Remissrutiner
Tillägg ÖstergötlandSe under Vårdnivå och samverkan
Om hälsotillståndet
Orsaker
- Erysipelas, även kallad rosfeber, är en infektion som är begränsad till dermis.
- Infektionen uppstår oftast i skadad hud som sår, eksem eller insektsbett.
- Vanligaste agens är betahemolytiska streptokocker, framför allt grupp A och G.
- Vid erysipelas i underbenen dominerar betahemolytiska streptokocker grupp G.
Riskfaktorer
- Tidigare erysipelas
- Venös insufficiens
- Lymfödem
- Obesitas
- Pares
- Diabetes mellitus
- Efter strålbehandling
Utredning
Symtom
- Akut debut
- Hudrodnad – välavgränsad, ofta indurerad och värmeökad, ökar gradvis i storlek
- Smärta – förekommer ibland
- Lokalisation – nedre extremitet (70 %), övre extremitet (20-25 %), ansikte (5-10 %), armar, öra
- Feber – akut påkommen > 38 grader, med eller utan frossa
- Illamående och kräkningar – kan förekomma
Status
- Allmäntillstånd – feber, allmänpåverkan
- Hudinspektion och palpation – bedömning av utbredning, eventuella sår
- Blodtryck och puls
- Andningsfrekvens, överväg saturation
Handläggning vid utredning
- Erysipelas är en klinisk diagnos.
- Vid typiska symptom och fynd utan allmänpåverkan, behövs ingen provtagning.
- Vid allmänpåverkan eller lokalisation i ansiktet bör patienten bedömas akut inom specialiserad vård.
Provtagningar
Laboratorieprover
- Överväg CRP, som kan vara kraftigt förhöjd vid uttalad infektion.
- Kontrollera blodglukos vid återkommande infektioner för att utesluta diabetes.
Differentialdiagnoser
- Venöst sår med måttlig omgivande rodnad (dock sällan feber, frossa eller förhöjd CRP)
- Tromboflebit
- Cellulit
- Furunkel eller karbunkel
- Erytema migrans
- Lokal reaktion efter insektsbett
- Gikt
- Abscess
- Septisk bursit och artrit
- Nekrotiserande mjukdelsinfektion (fascit, cellulit) bör misstänkas vid svår lokal smärta
Behandling
Handläggning vid behandling
- Behandla patient utan allmänpåverkan med peroral antibiotika.
- Markera rodnat område med penna för att kunna följa utvecklingen.
- Rekommendera högläge och eventuellt kompressionsbehandling för att minska risk för svullnad och ödem.
- Kontrollera att patientens blodsocker ät välreglerat vid diabetes.
- Informera patienten om att viss ökning av lokal rodnad kan förekomma efter insatt behandling och att rodnad och svullnad kan kvarstå i flera veckor.
Vid recidiverande erysipelas
- Behandla riskfaktorer samt eventuella eksem, bensår, psoriasis och paronykier.
- Rekommendera patienten att använda skydd mot insektsbett.
- Överväg antibiotikaprofylax i samråd med infektionsläkare vid minst två recidiv inom tre år.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
- Penicillin V, tablett 1 g, 1 x 3 i 10 dagar vid vikt < 90 kg
- Penicillin V, tablett 1 g, 2 x 3 i 10 dagar vid vikt 90-120 kg
- Klindamycin, kapsel 300 mg, 1 x 3 i 10 dagar vid penicillinallergi typ 1
Uppföljning
- Uppföljning bör planeras för patienter som har svårt att utvärdera behandlingseffekten själva.
- Ny klinisk kontroll bör utföras vid misstänkt terapisvikt.
- Utvärdering efter 3 och 6 månader rekommenderas vid antibiotikaprofylax.
Komplikationer
Komplikationer
Utan behandling kan tillståndet övergå i sepsis.
Om innehållet
Senast uppdaterad