vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Astma

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

KSH97-P, 2015, förslag:

  • J45-P Astma

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • J45.0 Huvudsakligen allergisk astma
  • J45.1 Icke-allergisk astma
  • J45.9 Astma, ospecificerad
  • J45.8 Blandad astma

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Astma hos vuxna sköts i första hand i primärvården. Basutredning med dynamisk spirometri med reversibilitetstest och eventuell lungröntgen. Behandling sker inom Primärvården.

På grund av läkemedelsverket inte uppdaterat läkemedelsrekommendation för astma sedan 2015 råder expertgruppen för andningsorgan att nedanstående rekommendation används.

Specialistsjukvård

  • Tveksamhet om diagnos eller behov provokationstester.
  • Svår nydebuterad sjukdom.
  • Otillfredsställande terapisvar.
  • Misstanke om yrkesutlösta besvär (remiss till Arbetsmiljömedicin).
  • Behov av perorala steroider i underhållsdos eller ställningstagande till biologiskt läkemedel.
  • Astma med svår allergi, som inte är stabil.

Omfattning av kunskapsstödet

Rekommendationen gäller barn från 12 års ålder och vuxna.

Om hälsotillståndet

Definition

Astma är en inflammatorisk luftvägssjukdom med varierande grad av luftvägsobstruktion. Sjukdomen har klassiska symtom (som andnöd, pipande andning och hosta) som varierar över tid och i intensitet, men är samtidigt mycket heterogen.

Förekomst

Astma förekommer i alla åldrar, med högst incidens i småbarnsåren. Prevalensen i Sverige är cirka 10 %, där ungefär hälften har lindrig sjukdom.

Orsaker

Astma beror på en kronisk inflammation i luftvägarnas slemhinnor och delas in olika fenotyper. De vanligaste är

  • allergisk astma – debuterar ofta i barndomen, förekommer tillsammans med allergi, atopiskt eksem och/eller födoämnesöverkänslighet
  • icke-allergisk astma – debuterar ofta i vuxen ålder, i vissa fall orsakad eller försämrad av yrkesexponering
  • blandform – mellan båda dessa är vanligt.

Riskfaktorer

  • Hereditet
  • Allergi
  • Passiv eller aktiv rökning
  • Exponering för irriterande ämnen – luftföroreningar, damm och kemikalier i arbete och omgivningsmiljö
  • Övervikt
  • Psykisk ohälsa

Utlösande faktorer

  • Allergener
  • Ansträngning
  • Irritanter – tobaksrök, annan rök, kyla, starka dofter, fuktskadad inomhusmiljö, damm, retande gaser och kemikalier
  • Luftvägsinfektioner
  • Läkemedel – exempelvis NSAID, betablockerare

Samsjuklighet

  • Atopiskt eksem
  • Födoämnesallergier
  • Allergisk rinokonjunktivit – förekommer ofta tillsammans med allergisk astma
  • Icke allergisk rinit – kan förekomma i kombination med obstruktivitet i nedre luftvägarna
  • Näspolyper

Utredning

Symtom

  • Andningsbesvär – pipande, väsande, tung, ansträngd andning
  • Hosta – nattlig, vid ansträngning, långvarig efter förkylning
  • Nedsatt ork eller fysisk prestationsförmåga – till följd av andningsbesvär eller hosta

Anamnes

  • Riskfaktorer
  • Utlösande faktorer
  • Samsjuklighet
  • Exacerbationer senaste året

Status

  • Allmäntillstånd
  • Näsa, mun och svalg
  • Lungor – ibland ronki vid utandning eller forcerad utandning
  • Hjärta
  • Hud
  • Längd och vikt – särskilt barn

Handläggning vid utredning

För diagnos rekommenderas spirometri med reversibilitetstest (före och efter inhalation med bronkvidgare).

  • Vid normal spirometri men fortsatt misstanke – överväg PEF-kurva över tid eller provbehandling.
  • Vid misstanke om utlösande allergen – överväg riktad allergiutredning.
  • Vid misstanke om arbetsplatsorsakade besvär – överväg kontakt med arbetsgivare eller företagshälsovård.

Spirometri med reversibilitetstest

Diagnosen kan ställas om anamnes och status talar för astma samt ett kriterium är uppfyllt:

  • ökning av FEV1 med minst 12 % och 200 ml efter inhalation med bronkvidgare
  • ökning av FVC (VC) med minst 12 % och 200 ml efter inhalation med bronkvidgare.

En normal spirometri eller obstruktiv kurva utan reversibilitet utesluter inte astma. Endast 20-30 % har en signifikant reversibilitet.

PEF-kurva

Vid normal spirometri men fortsatt misstanke kan PEF-kurva över tid utföras under minst 2 veckor. PEF bör göras morgon och kväll samt vid besvär. Minst ett av följande indikerar astma:

  • tydlig variabilitet över dygnet
  • återkommande tydlig reversibilitet efter bronkvidgare med minst 15-20 %.

Provbehandling

  • Vid oklar diagnos kan provbehandling med astmaläkemedel i minst 4 veckor vara till hjälp.
  • Provbehandling bör utvärderas med asthma control test (ACT) och spirometri.
  • En förbättring av ACT eller spirometri indikerar astma.

Differentialdiagnoser

  • Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
  • Exercise-induced laryngeal obstruction (EILO)
  • Ångest
  • Dysfunktionell andning
  • Sensorisk hyperreaktivitet
  • Bronkiektasier
  • Hjärtsvikt
  • Lungskada efter exempelvis yrkesexponering
  • Högt andningshinder (tumör, förträngning)
  • Kronisk infektion, exempelvis cystisk fibros, ciliedefekt eller immunbrist

Behandling

Handläggning vid behandling

Planera för behandling i team med patient, läkare och sjuksköterska samt vid behov fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator. Behandlingen bör omfatta:

  • patientutbildning
  • skriftlig behandlingsplan
  • bedömning av astmakontroll via ACT
  • läkemedelsbehandling.

Behandlingsmål

  • Symtomfrihet
  • Bibehållen fysisk aktivitetsnivå och lungfunktion
  • Inga eller få exacerbationer eller läkemedelsbiverkningar

Patientutbildning

  • Informera om sjukdom och läkemedelsbehandling.
  • Träna inhalationsteknik och andningsteknik.
  • Informera om fördelar med fysisk aktivet.

Behandlingsplan

  • Ordinera läkemedel för behandling kontinuerligt, vid behov och vid exacerbation.
  • Planera klinisk uppföljning.
  • Ge råd om att minimera exponering för allergener och irritanter.
  • Erbjud rökavvänjning vid behov, gärna kvalificerat rådgivande samtal.
  • Erbjud kontakt med fysioterapeut, arbetsterapeut eller kurator vid behov.
  • Bedöm behov av influensa- och pneumokockvaccin.

Astmakontroll

Astmabehandlingen styrs utifrån om patienten har en god eller bristande astmakontroll, vilket bäst fångas via ett strukturerat frågeformulär, se bilaga.

Varje svar ger 1 till 5 poäng, där maximalt antal poäng är 25.

Vid god astmakontroll (poäng 20–25) kan behandlingen minskas till lägsta behandlingsnivå (steg 1–5) som håller patienten symtomfri.

Vid bristande astmakontroll (poäng < 20) bör behandlingen ökas (steg 1–5) efter övervägning av

  • korrekt diagnos
  • inhalationsteknik
  • följsamhet till behandling.

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Välj i första hand preparat med samma sorts inhalator och inhalationsteknik och ge tydlig instruktion. Överväg byte av inhalator, eller byte från pulver- till sprayinhalator med spacer, vid svårighet med inhalationstekniken.

Vid påvisad IgE-förmedlad allergi kan allergen immunterapi (AIT) övervägas via specialiserad vård.

Läkemedelsförkortningar
  • SABA – korttids-/snabbverkande bronkvidgare (beta-2-agonist)
  • LABA – långtidsverkande bronkvidgare (beta-2-agonist)
  • LAMA – långtidsverkande antikolinergika
  • ICS – inhalationssteroid
  • LTRA – leukotrienantagonist
Steg 1

Vid sporadiska symtom, ge:

  • SABA – vid behov.
Steg 2

Vid symtom > 2 gånger/vecka, ge:

  • SABA – vid behov
  • ICS – i låg eller medelhög dos som kontinuerlig behandling.
Steg 3

Vid bristande astmakontroll trots föregående steg, ge:

  • SABA – vid behov
  • ICS – i låg eller medelhög dos som kontinuerlig behandling
  • LABA eller LTRA – som tillägg enskilt eller i kombination som kontinuerlig behandling.
Steg 4

Vid bristande astmakontroll trots föregående steg, ge:

  • SABA – vid behov
  • ICS – i högdos som kontinuerlig behandling
  • LABA eller LTRA – som tillägg enskilt eller i kombination som kontinuerlig behandling
  • LAMA – som kontinuerlig behandling vid behov.
Steg 5

Vid bristande astmakontroll trots föregående steg rekommenderas behandling inom specialiserad vård.

Uppföljning

Handläggning vid uppföljning

Kontrollintervall

  • Bristande astmakontroll – tät uppföljning
  • Astma hos barn > 12 år – uppföljning 2 gånger årligen (vid kontinuerlig behandling eller ICS > 3 månader per år)
  • Vid astma med kontinuerlig behandling – uppföljning årligen
  • Vid astma utan kontinuerlig behandling och god astmakontroll – uppföljning vid behov

Spirometri

Spirometri rekommenderas varje till vart tredje år (årligen hos barn > 12 år) utifrån astmans svårighetsgrad.

Klinisk bedömning

  • Ta anamnes, inklusive exacerbationsfrekvens.
  • Följ vikt och längd hos barn.
  • Värdera följsamhet till behandling och exponeringsminimering.
  • Bedöm behov av hjälp med inhalationsteknik.
  • Bedöm astmakontroll via ACT och justera läkemedel vid behov.
  • Uppdatera behandlingsplanen.
  • Bedöm behov av hjälp med rökavvänjning, fysisk aktivitet och viktkontroll.

Komplikationer

Komplikationer

Astma ökar risken för

  • svårare sjukdom vid pneumokock- eller influensainfektion (vid svår astma)
  • pneumothorax
  • kroniskt obstruktivt tillstånd (vid underbehandlad astma)
  • astmadödlighet (vid underbehandlad astma)
  • avstängning från sysselsättning i arbeten med allergiframkallande ämnen.

Behandling med ICS ökar risken för

  • oral candidainfektion
  • heshet
  • blåmärken.

Behandling med ICS medför samtidigt stor patient- och samhällsnytta med minskad risk för astmadödlighet, sjukhusinläggningar, exacerbationer och en ökad livskvalitet.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2020-11-17

Godkänt av: Nationellt programområde lung- och allergisjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt: 2022-09-15

Godkänt av: Region Östergötland

Hitta på sidan