vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Arbetsrelaterad astma, KOL och rinit

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

ICD-10-SE, 2023, förslag:

  • J44.1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom med akut exacerbation, ospecificerad
  • J44.0 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom med akut nedre luftvägsinfektion
  • J31 Kronisk rinit (snuva), nasofaryngit (katarr i näsa och svalg) och faryngit (halskatarr)
  • J44.9 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ospecificerad
  • J45 Astma
  • J44.8 Annan specificerad kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Se respektive rutiner för varje arbets- och miljömedicinklinik.

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation omfattar arbetsrelaterade luftvägsbesvär som astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och rinit. Utöver dessa tillstånd finns även flera andra arbetsrelaterade tillstånd i övre och nedre luftvägarna men dessa ligger utanför det som tas upp i detta dokument.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Arbetsmiljöorsakad astma står för cirka 15–20 % av alla astmadiagnoser vilket omfattas av både allergisk och icke allergisk astma.

KOL förekommer hos cirka 5–10 %av den vuxna befolkningen. Cirka 15 % av nyinsjuknanden i KOL bedöms vara orsakade av faktorer i arbetsmiljön. Det gör arbetsmiljön till den vanligaste orsaken till KOL, efter tobaksrökning.

Orsaker

Flera yrken innebär en exponering för luftföroreningar i arbetsmiljön och kan ge ökad risk för arbetsrelaterade luftvägsbesvär.

Arbetsrelaterad astma och rinit

Exempel på yrken är

  • bagare, kvarnarbetare
  • billackerare
  • serviceyrken som frisör, nagelskulptör, städare
  • djurskötare, lantbrukare
  • slöjdlärare.

Icke allergisk reaktion är ofta orsakad av exponering för irritanter eller gaser (kemikalier) inom tillverkning, hantverksyrken, men också i serviceyrken där man regelbundet hanterar kemikalier.

Det finns ett flertal luftvägsirriterande ämnen som kan orsaka besvär:

  • hög halt av damm – oorganiskt eller organiskt
  • gas eller rök
  • kemikalier – till exempel isocyanater, akrylater (som limmer) och persulfater (som blekmedel hos frisörer).

Allergisk reaktion kan orsakas av exponering för

  • mjöl- eller spannmålsdamm (IgE-medierad)
  • djurhållning
  • isocyanater – kan ge både icke allergisk och allergisk reaktion.

Arbetsrelaterad KOL

Exempel på yrken är

  • gruvarbetare, stenarbetare, bergarbetare
  • svetsare
  • gjutare
  • brandman.

Långvarig exponering för damm (stendamm, organiskt damm), rök (svetsrök) och irriterande gaser i arbetsmiljön kan både orsaka KOL och ge exacerbationer.

Riskfaktorer

Exempel på faktorer som kan ge ökad känslighet för miljöfaktorer är

  • atopi, som ökar risk för IgE-medierad allergi, astma och känslighet för irritanter
  • rökning.

Utredning

Anamnes

Ta reda på vad patienten arbetar med och om hen har besvär kopplat till arbetsuppgifterna.

Fråga om tidssamband mellan exponering och besvär. Det finns reaktioner som kommer fort (lättare att identifiera samband) men även senreaktioner, till exempel astmabesvär till natten. Fråga också om eventuell exponering under fritiden.

Försämring kan komma successivt över arbetsperioder och förbättring upplevs först vid lite längre ledighet.

Handläggning vid utredning

För att kunna fastställa orsakssamband bör det finnas ett tidssamband mellan patientens besvär och vistelse på arbetsplatsen i sjukdomsförloppet. Vid misstanke om arbetsrelaterade luftvägsbesvär behöver arbets- och miljömedicin kontaktas i ett tidigt skede. Kontakta även företagshälsovård om sådan finns.

För vissa exponeringar i arbetslivet med risk för luftvägsskador finns lagstadgade krav på att arbetsgivaren gör medicinska kontroller via företagshälsovården. Det gäller till exempel vid exponering för kvartsdamm, asbest, isocyanater och cyanoakrylater.

Se länk nedan till Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2019:3 Medicinska kontroller i arbetslivet.

Företagshälsovården kan ibland hjälpa till att kartlägga exponeringssituationen på arbetsplatsen.

Misstänkt obstruktivitet bör utredas på sedvanligt sätt, inklusive med spirometri. Patienten kan vanligen beskriva besvärens relation till arbetet. Om kopplingen till arbetet behöver kartläggas närmare rekommenderas PEF-mätningar under 2–4 veckor. Patienten bör notera arbetsdagar, arbetstider och eventuell försämring.

Patientens diagnos bör vara fastställd inför remiss till Arbets- och miljömedicin för hjälp med sambandsbedömning.

Sambandsbedömningen kan användas om patienten vill ansöka om ersättning för arbetssjukdom.

Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Om arbetsgivaren inte har kompetens för att genomföra en tillförlitlig undersökning och riskbedömning eller vidta nödvändiga åtgärder vid rehabilitering, måste företagshälsovården anlitas.

Behandling

Det finns flera åtgärder som kan vara aktuella:

  • Undvika exponering för utlösande substans.
  • Sanera hem och annan fritidsmiljö. 
  • Ge behandling utifrån specifik diagnos: astma, KOL eller rinit.
  • Rekommendera personer med allergi och eller astma som ska välja yrkesinriktning att besöka "jobbafrisk.se", se länk nedan.

Uppföljning

Gör sedvanlig uppföljning utifrån diagnos och behandling. Stäm av med patienten angående om och hur exponeringen har förändrats.

Vid behov kontakta arbets- och miljömedicin för rådgivning. Alternativt kan patienten i samråd med sin chef vända sig till företagshälsovården för rådgivning.

Komplikationer

Komplikationer

I många fall finns risk för att besvären successivt försämras eller blir kroniska om inte exponeringen minskar påtagligt eller upphör helt.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga:

  • I vilken utsträckning symtomen hindrar arbetet.
  • Om risk för försämring vid fortsatt exponering föreligger.
  • Vilka åtgärder arbetsgivaren kan vidta för att kunna förbättra arbetsförmågan och minimera sjukskrivningen. Vid eventuellt behov av sjukskrivning bör företagshälsovård kopplas in tidigt och behov av arbetsplatsinriktade åtgärder bör övervägas. 

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt: 2022-03-17

Godkänt av: Nationellt programområde lung- och allergisjukdomar

Hitta på sidan